EU-kommissionen inleder rättsprocess mot Sverige

Kommissionen anser att de svenska ränteavdragsbegränsningarna strider mot EU-rätten. Det framgår av en formell underrättelse som kommissionen skickade till den svenska regeringen den 26 november.

Kommissionen har under 2013 skriftväxlat med den svenska regeringen om 2013 års svenska ränteavdragsbegränsningar. Den 10 september 2013 konkluderade kommissionen att regeringens svar inte var övertygande och inledde därför ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige.

Den 26 november 2014 fick den svenska regeringen en formell underrättelse från EU-kommissionen. Av den framgår att kommissionens rättsliga bedömning är att de svenska ränteavdragsbegränsningarna strider mot etableringsfriheten inom EU- och EES-områdena.

Kommissionen anser att det i praktiken är mycket osannolikt att ränteavdragsbegränsningarna alls skulle komma att tillämpas på lån från svenska företag. Därmed utgör reglerna en begränsning av etableringsfriheten om lånet lämnas av ett företag i en annan EU-medlemsstat eller EES-stat.

Kommissionen anser visserligen att de svenska reglerna kan motiveras, men att regelverket går utöver vad som kravs för att uppnå sitt mål. Regelverket är därför inte proportionerligt. Kommissionen lyfter särskilt fram att reglerna inte är begränsade till enbart så kallade fiktiva upplägg utan affärsmässig grund. En obetydlig skatteförmån kan i sig vara tillräckligt för att vägra avdrag. Vidare pekar kommissionen på att avdrag kan vägras med hela beloppet trots att ett motsvarande skuldförhållande skulle ha kunnat ingås mellan oberoende parter. Bevisbördans placering är också problematisk, skriver kommissionen, eftersom Skatteverket inte behöver lägga fram några bevis eller indicium som pekar på skatteflykt eller skatteundandragande för att kunna vägra avdrag.

Kommissionen har noterat att Lagrådet (som bestod av en domare i Högsta domstolen och två pensionerade domare från Högsta förvaltningsdomstolen) ansåg att det skulle vara mycket svårt för Skatteverket att bedöma vad som är en "väsentlig skatteförmån" och om lånets "huvudsakliga" syfte var att erhålla en sådan förmån. Kommissionen anser att en lag som tre domare i Sveriges båda högsta domstolar enhälligt bedömer vara alltför svår att tillämpa för Skatteverket väcker allvarliga tvivel vad gäller förutsebarheten för skattebetalarna. Ränteavdragsbegränsningarna uppfyller därmed inte heller EU-rättens krav på rättssäkerhet.

Slutsatsen från kommissionens sida blir därför att det föreligger en överträdelse av etableringsfriheten och att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EES-avtalet.

Kommentar

Kommissionen uppmanar den svenska regeringen att inkomma med synpunkter i ärendet inom två månader. Om svaret på kommissionens skrivelse inte är tillfredsställande kommer kommissionen att avge ett så kallat motiverat yttrande i frågan. Om Sverige inte följer det motiverade yttrandet så kommer kommissionen att kunna dra Sverige inför EU-domstolen för att få reglerna prövade den vägen genom en så kallad fördragsbrottstalan.

Att kommissionen på detta tydliga sätt indikerar att ränteavdragsbegränsningarna strider mot EU-rätten är naturligtvis allvarligt, men ändå inte så förvånande. Den svenska Skatterättsnämnden har dock, åtminstone hittills, intagit en annan ståndpunkt i denna fråga i ett antal förhandsbesked. Förhandsbeskeden handläggs för närvarande i Högsta förvaltningsdomstolen och det återstår att se vilken uppfattning som Sveriges högsta skattedomstol har i frågan. Tax matters fortsätter förstås att bevaka frågan.