Nya 3:12-regler träder i kraft 1 januari 2026

I samband med att riksdagen godkände utgiftsramarna och inkomstberäkningen i regeringens budgetproposition den 26 november 2025 godkändes även de nya 3:12-reglerna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Det innebär att K10-blanketten som lämnas våren 2027 ska beräknas enligt de nya bestämmelserna. För dig som delägare i fåmansföretag påverkar detta hur både utdelning och kapitalvinst beskattas. Reglerna innebär bland annat att införandet av en ny beräkningsregel samt att det tidigare löneuttagskravet slopas och ersätts av ett löneavdrag, vilket innebär att det inte finns något lönekrav att uppfylla för beskattningsåret 2025.

Förändringar i 3:12 regelverket 

För dig som delägare innebär de nya 3:12-reglerna att en ny beräkningsmodell för gränsbeloppet införs, det vill säga det belopp som avgör hur stor del av en utdelning eller kapitalvinst som kan tas ut till lägre beskattning. Det nya gränsbeloppet som börjar gälla från och med den 1 januari 2026 består av tre delar:  

• Grundbelopp: Fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2026) som fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
   
• Lönebaserat utrymme: Det lönebaserade utrymmet utgörs av 50 procent av delägarens andel av löneunderlaget, det vill säga de totala kontanta bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag, minus ett avdrag om 8 IBB (644 800 kronor för 2026) per delägare. Det lönebaserade utrymmet för en delägare kan även beskrivas med formeln 50 procent x (andel av löneunderlag - 8 IBB). För makar behöver endast ett löneavdrag göras och det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt. Det lönebaserade utrymmet kan dock aldrig överstiga 50 gånger den egna eller närståendes lön.  
  
  
• Ränteberäkning på omkostnadsbelopp: På den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor får ränta (statslåneräntan + 9 procent) beräknas.   

Några fler förändringar  

Som vi har nämnt i tidigare artiklar (se länk längre ner) innebär de nya 3:12-reglerna några ytterligare förändringar vilka vi kortfattat beskriver nedan: 

• Grundbeloppet: Grundbeloppet får, likt dagens schablonbelopp, enbart beräknas en gång per ägare men ska vid fler företagsinnehav fördelas i förhållande till andelsinnehaven i respektive företag.   
  
  
• Slopande av löneuttagskrav och kapitalandelskrav: Kravet på att delägaren måste ta ut en viss lön samt fyra procents ägandekrav för att beräkna lönebaserat utrymme tas bort, notera dock att det fortsatt finns ett visst löneuttagskrav då man endast kan få löneunderlag motsvarande 50 gånger egen eller närståendes lön.   
  
  
• Ändrad definition av dotterbolag: Den särskilda skatterättsliga dotterbolagsdefinitionen i 3:12-reglerna avskaffas. I stället tillämpas den civilrättsliga definitionen i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Man inför även en begränsning som innebär att utbetalda löner till anställda i företag som ägs genom alternativa investeringsfonder (AIF) inte får ingå i löneunderlaget.   
  
  
• Karenstiderna: Karenstiderna som finns i flera regler och som påverkar hur länge andelar anses kvalificerade förkortats från fem till fyra år. Dessa bakåtblickande bestämmelser tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. Detta innebär att delägare som påbörjade sin träda 2022 fortsatt har en femårig karenstid och att aktierna kommer att anses okvalificerade först 2027 (samtidigt som aktier som påbörjade sin träda 2023).  
  
  
• Sparat utdelningsutrymme: Möjligheten att räkna upp sparat utdelningsutrymme med ränta tas bort.  
  
  
• Slopande av Index-och kapitalunderlagsreglerna: Index- och kapitalunderlagsreglerna som används vid beräkning av omkostnadsbelopp för kvalificerade andelar som anskaffats före 1990 talet eller 1992 slopas. Samtidigt införs en övergångsregel som innebär att reglerna fortsatt får användas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029. 
  
  
• Lönebaserat utrymme vid andelsbyten: Vid andelsbyten utvidgas rätten att räkna med löneunderlag så att även ersättningar före bytestidpunkten under året kan ingå i beräkningen för den mottagna andelen. 
    
• Särskilt kvalificerade andelar: Gränsbelopp hänförliga aktier som bara är särskilt kvalificerade och som inte har något tjänstebelopp för utdelning ska enbart anses kvalificerade under fyra år efter andelsbytet.  

PwC:s kommentar 

Att riksdagen godkände de föreslagna 3:12-reglerna har varit förväntat då förändringarna (som utredningen visar) kommer vara mer gynnsamma för ca 80 procent av företagarna. För vissa kommer dock förändringarna att medföra en försämring, detta främst på grund av införandet av löneavdraget.  

De nya reglerna innebär bland annat ett slopande av löneuttagskravet, många av delägare har historiskt säkerställt att löneuttagskravet har uppfyllts under hösten och om nödvändigt betalat ut en extra julbonus. Då löneuttagskravet slopas behöver delägarna således inte säkerställa att man har tagit en viss lön under 2025, vilket är en förenkling. Enligt tidigare regler kunde en miss på en krona medföra betydande konsekvenser för delägarna. Slopandet av löneuttagskravet medför dock inte att delägarna helt kan undgå att ta lön då det fortsatt finns ett visst löneuttagskrav då man endast kan få löneunderlag motsvarande 50 gånger egen eller närståendes lön. Vidare innebär slopandet av 4 procentsspärren att fler delägare har möjlighet att tillgodoräkna sig ett löneunderlag. Frågan är dock om detta medför någon förbättring för delägare med små innehav eftersom samtliga delägare enligt det nya regelverket måste göra ett löneavdrag på ca 645 000 kronor från sin del av det lönebaserade utrymmet.  

Införandet av en beräkningsregel för gränsbeloppet innebär en förenkling. Grundbeloppet ska dock enligt de nya reglerna fördelas i proportion mellan en delägares samtliga innehav. Denna tvingande fördelning innebär att vissa av delägarna kommer att få ett högt gränsbelopp i bolag där det inte finns möjlighet att ta utdelningar. Vidare införs det en begränsning för nyttjandet av löner i AIF-strukturer samt en förändring av dotterbolagsdefinitionen. Det kan således vara bra att gå igenom sin koncernstruktur för att säkerställa vilka kontanta bruttolöner från bolag som får inkluderas framöver vid beräkningen av löneunderlaget samt för att optimera möjligheten att ta utdelning till 20 procents beskattning. 

Om dessa regler innebär förenklingar och förbättringar, vilket är syftet med införandet av nya 3:12- regler återstår att se. Men som i alla lagförändringar kommer det att finnas vinnare och förlorare.

Se rambeslutet från riksdagen här.