Regeringen tar strid mot EU-kommissionen

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-private-sectorRegeringen anser inte att de svenska ränteavdragsbegränsningarna strider mot EU-rätten. Det framgår av regeringens svar till kommissionen den 20 februari.

Det har länge varit omdiskuterat om 2013 års ränteavdragsbegränsningar är förenliga med EU-rätten.

I slutet av november förra året fick den svenska regeringen en formell underrättelse från EU-kommissionen. Av den framgick att kommissionen anser att de svenska ränteavdragsbegränsningarna strider mot etableringsfriheten inom EU- och EES-områdena. Kommissionen uppmanade Sverige att inkomma med synpunkter i ärendet.

Regeringen delar inte kommissionens uppfattning. Det framgår av regeringens svar, som PwC nu har tagit del av. I första hand anser regeringen att de situationer som kommissionen tar upp inte är jämförbara och i andra hand anser regeringen att reglerna inte är diskriminerande eller av någon annan anledning utgör någon inskränkning av etableringsfriheten. Om det trots allt skulle anses föreligga någon form av indirekt inskräning av etableringsfriheten så anser regeringen att den kan rättfärdigas och är proportionerlig.

Därmed skulle de svenska reglerna, enligt regeringen, vara förenliga med EU-rätten.

Kommentar

Svaret visar tydligt att regeringen och kommissionen tolkar EU-domstolens praxis på olika sätt. Regeringen tar därmed strid mot kommissionen och håller fast vid sin tidigare uppfattning. Regeringens grundinställning är att de svenska reglerna behandlar alla lån (svenska som utländska) på samma sätt. Därmed skulle någon konflikt med EU-rätten inte uppkomma. Regeringens argumentationslinje har dock inte övertygat kommissionen så här långt.

Regeringens uppfattning om att räntekostnader på utländska lån inte skulle behandlas sämre än räntekostnader på svenska lån förefaller inte helt övertygande. Ränta på ett lån från ett vanligt svenskt koncernbolag är som utgångspunkt avdragsgill utan vidare överväganden, eftersom mottagaren beskattas med 22 procent. Så är dock inte fallet för lån från utlandet, där till exempel underskott kan påverka avdragsrätten i Sverige. Utgångspunkten är att lån mellan rent svenska bolag är avdragsgilla, även om långivaren har underskott. För att kunna avgöra avdragsrätten i de utländska fallen krävs dock ytterligare överväganden och bevisföring från låntagande bolag.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två fall den 23 december 2014 ansett att det inte är lämpligt att inom ramen för ett förhandsbeskedsärende lämna något svar. Regeringen diskuterar dock inte Högsta förvaltningsdomstolens beslut i sitt svar.

Idag den 23 februari 2015 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen ytterligare ett antal beslut rörande överklagade förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningarna. I samtliga fall ansåg domstolen att Skatterättsnämnden inte borde ha prövat ansökningarna i sak. Skatterättsnämndens förhandsbesked undanröjdes därför och ansökningarna avvisades.

Om EU-kommissionen inte anser att regeringens svar är övertygande kommer kommissionen att avge ett så kallat motiverat yttrande. Om Sverige inte följer det så kan kommissionen inleda en fördragsbrottstalan mot Sverige i EU-domstolen.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).
010-213 14 19
Fredrik Ohlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Gothenburg. Fredrik is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG).
+46 10 213 14 19

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Ränteavdrag på efterställda skulder

Avdragsförbud för ränteutgifter på efterställda skulder ska tolkas så att den del av skulderna som på grund av avtrappningen i artikel 64 ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD släpper information om arbetet kring digital beskattning

I fredags den 31 januari publicerade OECD ett uttalande om status för arbetet kring digital beskattning (pelare 1) samt viss information om ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Mikael Carlén summerar skatteåret och önskar God Helg!

2019 har varit ett intressant och spännande år. Brexit, DAC6 och de nya reglerna för begränsning av ränteavdrag är några av de stora ...

Läs artikeln