<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Nu prövas de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna

‹ Tillbaka till artiklarna

I ett förhandsbesked från den 13 januari 2021 har Skatterättsnämnden (SRN) prövat tillämpligheten av de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Fokus i ärendet handlade om huruvida ett skuldförhållande inom koncernen uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån.

Bakgrund kring ärendet

Sökanden i förhandsbeskedet är det svenska bolaget X AB. X AB har sedan tidigare ett skuldförhållande med det svenska moderbolaget Z AB. I koncernen ingick även det irländska bolaget Å och det belgiska bolaget Ä som är två helägda dotterbolag till Z AB. 

X AB hade sedan tidigare flera olika kortfristiga lån med Z AB som borgenär, vilket senare omvandlades till ett enda långfristigt lån. Genom en efterföljande apportemission blev det belgiska bolaget Ä borgenär. Borgenärsbytet motiverades av att koncernens treasuryverksamhet vid den tiden etablerades i Belgien, en valmöjlighet till svenska kronor som redovisningsvaluta i belgiska bolag samt en förmånlig beskattning av ränta.

Treasuryverksamheten flyttades senare till Irland och det irländska bolaget Å övertog därmed fordringarna från Ä. Anledningen till flytten var bland annat att den förmånliga beskattningen av ränta i Belgien var under avveckling, det fanns en motsvarande treasuryfunktion på Irland samt en konkurrenskraftig beskattning av ränta. På Irland beskattades ränteintäkterna med en skattesats om 12,5 procent. Bolaget Å har inga underskott att kvitta mot ränteinkomster samt räntenivån på lånen till X AB är marknadsmässiga.

Delar av X AB:s skuldsättning har uppkommit för att förvärva bolag från externa parter eller för att finansiera expansion av bolagets verksamhet. 

Så bedömde Skatteverket

Skatteverket ansåg att avdrag för samtliga ränteutgifter skulle nekas då skuldförhållandet mellan det irländska bolaget Å och X AB så gott som uteslutande var finansierad genom kapitaltillskott bestående av fordringar. Vare sig Ä eller Å kunde anses ha eller ha haft någon egentlig verksamhet förutom förvaltning av fordringar gentemot X AB. Skuldförhållandet som Skatteverket hade att bedöma var det mellan Å och X AB och det hade inte förelegat utan borgenärsbytet. Borgenärsbytet är därmed en avgörande omständighet vid bedömningen av hur skattedrivet det aktuella skuldförhållandet är och av omständigheterna framgår inte annat än att bytet är föranlett endast av skatteskäl.

Skatterättsnämndens bedömning

Ska ansökan prövas?

SRN tog först ställning till om de frågor som ställs lämpar sig att prövas inom ramen för ett förhandsbesked samt om det i så fall är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnas. 

SRN hänvisar till att det är möjligt att få förhandsbesked vid tillämpning av lagen mot skatteflykt och anser att det finns flera likheter med de föreslagna riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna då det är avsedda att träffa i princip rena missbruksfall, vilket bör underlätta den utredning som behöver göras. Därutöver innebär den nya lagstiftningen att färre situationer kommer att träffas jämfört med 2013 års regler. Genom införandet av hybridregler kommer många gränsöverskridande situationer att sorteras bort. Dessutom ska det inte längre särskilt beaktas om kapitaltillskott kan lämnas utan den omständigheten ska beaktas i en mer begränsad omfattning.

Den nu aktuella ansökan gäller emellertid en relativt ny lagstiftning som dessutom är av skatteflyktskaraktär. Av den anledningen måste det, på motsvarande sätt som i HFD 2020 ref. 21, vara av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnas. Mot bakgrund av det ovan anförda och då omständigheterna i ärendet är klargjorda fanns det enligt Skatterättsnämndens mening förutsättningar att pröva ansökan.

SRN:s bedömning

Vid en helhetsbedömning ansåg SRN att det fanns skäl som talade för att borgenärsbytet uppstått av skatteskäl. Men nämnden ansåg även att det fanns omständigheter som talade i en annan riktning. Dels för att större delen av lånen uppstått för X AB:s finansieringsbehov, dels för att lånevillkoren var marknadsmässiga. Det irländska bolaget Å hade heller inga underskott att kvitta mot ränteinkomsterna vilket även det talade för en annan riktning än skatteskäl.  

Sammanfattningsvis ansåg SRN att skuldförhållandet mellan X AB och Å inte kunde anses utgöra ett sådant rent missbruksfall som reglerna avser att träffa och att X AB därmed inte skulle nekas avdrag. 

Kommentar

Förhandsbeskedet har överklagats och vi följer med intresse hur Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ställa sig till det överklagade beslutet. Notera att tre ledamöter i SRN var skiljaktiga.

Enligt vår uppfattning är SRN:s bedömning i linje med hur reglerna bör tolkas. Särskilt med hänsyn till den inskränkning i bestämmelsernas tillämpning som varit avsedd i förhållande till de tidigare bestämmelserna. 

 Läs förhandsbeskedet på skatterättsnämndens hemsida.

Har du frågor om skatt? Kontakta ossKontakta gärna oss om du har frågor eller behöver rådgivning.

PwC

PwC

PwC Sverige är marknadsledande inom revision och rådgivning med 2 700 medarbetare runt om i landet – vi finns där du finns! Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör.

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

HFD: Kapitalvinst/förlust uppstår när ett ränteswapavtal ersätts med nytt sådant avtal

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ändrar Skatteverkets beslut och anser att ett ränteswapavtal ska anses avyttrat i sin helhet när det ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD släpper rapport om Amount B i Pillar One

OECD har publicerat en rapport om Amount B, en förenklad metod för att fastställa armlängdsprincipen för kvalificerande marknadsförings- ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Begränsat momsavdrag för hyresvärdar som delar lokaler med hyresgäster?

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där de anser att en hyresvärd som delar ytor med hyresgäster inte kan tillämpa frivillig ...

Läs artikeln