Svensk skatteregel strider mot EU-rätten

‹ Tillbaka till artiklarna

Svensk skatteregel strider mot EU-rättenHögsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en färsk dom kommit fram till att en svensk privatperson som fått utdelning från ett onoterat, cypriotiskt bolag ska beskattas med 25 procent – och inte 30 procent – eftersom lagregeln strider mot EU-rätten.

Bakgrund

Huvudregeln är att inkomst av kapital beskattas med 30 procent. Enligt 42 kap. 15a § inkomstskattelagen (IL) tas enbart 5/6 av utdelning och kapitalvinst på onoterade aktier i svenska aktiebolag upp till beskattning. Skattesatsen blir därmed 25 procent (5/6 x 30 procent). För att denna förmånliga kvoteringsregel skall vara tillämplig på utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar i utländska juridiska personer krävs att den utländska juridiska personen varit föremål för inkomstbeskattning som är jämförlig med den som gäller för svenska företag enligt IL.

En svensk privatperson har i sin inkomstdeklaration redovisat en utdelning från onoterade andelar i ett cypriotiskt bolag till 5/6. Det cypriotiska bolaget har i Cypern beskattats med 10 procent varför Skatteverket anser att bolaget inte varit föremål för en jämförlig beskattning vid jämförelse med svenskt bolag. Eftersom kvoteringsregeln inte är tillämplig har Skatteverket beslutat att beskatta utdelningen med 30 procent. Aktieägaren anser att kravet på jämförlig beskattning strider mot EU-rätten då det innebär ett hinder mot fri rörlighet för kapital och överklagade därför till Förvaltningsrätten i Malmö som också gick på hans linje. Domen överklagades då till kammarrätten som gick på Skatteverkets linje.

HFD

Frågan som HFD hade att ta ställning till var om kravet på jämförlig beskattning strider mot EU-rätten. HFD konstaterar inledningsvis att kravet strider mot fri rörlighet för kapital eftersom utdelning från utländska bolag till privatpersoner i Sverige beskattas mindre förmånligt än utdelning från bolag etablerade i Sverige, vilket kan avhålla personer från att investera kapital i utländska bolag. Nästa fråga är därmed om regeln kan rättfärdigas på någon av de grunder som Skatteverket anför och vilka framgår av EUF-fördraget eller EU-domstolens praxis.

Av EU-praxis följer att olika skatteregler för utländska och inhemska kapitalinkomster kan rättfärdigas om skillnaden i behandlingen avser situationer som inte är objektivt jämförbara. Skatteverket anser att en person som får utdelning från ett bolag som är lågbeskattat inte befinner sig i en objektivt jämförbar situation som en person som får utdelning från ett svenskt bolag. HFD anför att syftet med att utdelningar ska tas upp till 5/6 är att lindra ekonomisk dubbelbeskattning av bolagsinkomster. Både cypriotiska och svenska bolag är föremål för dubbelbeskattning varför HFD mot bakgrund av EU-praxis anser att aktieägaren som fått utdelning från ett cypriotiskt bolag befinner sig i en objektivt jämförbar situation med en person som får utdelning från ett svenskt bolag. Kravet på jämförlig beskattning kan därmed inte rättfärdigas på den grunden.

Skatteverket anför även att kravet på jämförlig beskattning bör rättfärdigas med hänvisning till att behålla den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna samt att förhindra skatteflykt. Det förstnämnda är inte tillämpligt då det inte finns något direkt samband mellan den förmånliga beskattningen av delägaren i Sverige och beskattningen av bolagets vinster i Cypern. Det sistnämnda är inte heller tillämpligt eftersom kravet är generellt och alltså inte specifikt utformat för att träffa konstlade upplägg.

Sammanfattningsvis kom HFD fram till att kravet på jämförlig beskattning är ett hinder mot fri rörlighet för kapital som inte kan rättfärdigas. Den utdelning som aktieägaren erhöll från det cypriotiska bolaget ska tas upp till 5/6 och beskattas således med 25 procent.

Kommentar

Vår förståelse av domen är att kravet på jämförlig beskattning inte längre bör kunna göras gällande och att lagstiftaren rimligen bör ändra regeln då den underkänts av HFD. Detta medför att utdelningar och kapitalvinster på onoterade andelar i utländska juridiska personer bör behandlas på samma sätt som utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier i svenska aktiebolag, det vill säga 5/6 tas upp till beskattning. Eftersom fri rörlighet för kapital även gäller gentemot tredje land bör detta kunna göras gällande även i förhållande till bolag etablerade länder utanför EU.

Det är mindre sannolikt att Skatteverket självmant kommer ändra eventuella beslut från tidigare inkomstår varför man själv får begära omprövning. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. För att utdelning från inkomstår 2011 ska kunna omprövas måste en begäran om omprövning ha kommit Skatteverket tillhanda senast den 31 december i år.

Har du frågor om personbeskattning?

Gina Hedin

Gina Hedin

Gina Hedin arbetar med nationell och internationell personbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg.
010-212 76 72
Gina Hedin works with national and international personal income taxation at PwC's office in Gothenburg.
+46 10-212 76 72

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Sänkta arbetsgivaravgifter för personal som arbetar med forskning och utveckling

Företag som bedriver forsknings- och utvecklingsarbete har sedan 2014 möjlighet till sänkta arbetsgivaravgifter för personal som arbetar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stor guide: regeringens åtgärdspaket för företag – vad gäller?

Det har gått lite mer än ett år sedan regeringen presenterade det första åtgärdspaketet för företag med anledning av spridningen av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Regeringen vill stoppa lågbeskattade tjänstepensioner vid flytt till Portugal och Grekland

Regeringen gick den 22 mars ut med att de avser säga upp skatteavtalen som Sverige har med Portugal och Grekland. Grunden för uppsägningen ...

Läs artikeln