<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Nuvarande ränteavdragsregler följs upp - regeringen öppnar för ändringar

Människor på kontor glada ‹ Tillbaka till artiklarna

Finansdepartementet ska tillsätta en särskild utredare som ska följa upp och se över vissa frågor med anledning av de ränteavdragsregler som trädde i kraft den 1 januari 2019. Utredningen ska vara klar 1 november 2023.

Enligt Finansdepartementets direktiv för utredningen ska utredaren bland annat:

  • analysera och överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år samt, om det bedöms lämpligt, lämna sådana förslag,
  • analysera och överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton och, om det bedöms lämpligt, lämna sådana förslag,
  • följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen,
  • utvärdera och analysera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna,
  • analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag samt föreslå utformning av ett sådant undantag,
  • analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås, hur regeln påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås.

Utredningen ska vara klar 1 november 2023. De utförliga direktiven från regeringen till utredaren återfinns via regeringen.se, se länk: 
En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn

Våra kommentarer

I samband med att de nya ränteavdragsreglerna trädde i kraft 1 januari 2019, meddelade regeringen att reglerna skulle följas upp inom två år från ikraftträdandet. Vi har väntat spänt på uppföljningen och tycker att det är väldigt glädjande att den nu är påbörjad. Att den utlovade översynen av reglerna nu genomförs är välkommet av många anledningar.

Läs även tidigare artiklar:
Oenighet om svenska ränteavdragsregler är förenliga med EU-rätten
Ränteavdragsreglerna - förenklingsregeln kan väl tillämpas för alla små och medelstora bolag?

Reglerna är i nuläget komplexa och i många fall betungande för bolag. I ett antal avseenden går de också emot den grundläggande tanken med svenska bolagsskatteregler om att det ska vara neutralt att bedriva verksamheten i ett bolag jämfört med att dela upp den i flera koncernbolag. Som exempel kan nämnas att avdragsunderlag i ett bolag inte kan användas för att dra av negativa räntenetton i ett annat bolag. Koncerner måste därför ofta välja mellan att antingen skicka koncernbidrag för att utnyttja skattemässiga underskott i ett bolag (vilket ju är grundidén med koncernbidrag), eller till ett bolag som behöver få ett högre avdragsunderlag för att få avdrag för sitt negativa räntenetto. Med reglernas nuvarande utformning kan det i vissa fall således bli omöjligt att åstadkomma en skattemässig resultatutjämning mellan koncernbolag. Utredningsdirektivet nämner uttryckligen att möjligheten att helt frikoppla koncernbidragsreglerna från ränteavdragsreglerna vilket skulle kunna minska problematiken ovan, förutsatt att de kombineras med andra lösningar för att fördela avdragsunderlaget mellan koncernbolagen.

Reglerna har också visat sig svårtillämpade vad gäller bedömningen av vad som ska ses som ränta skattemässigt, enligt den särskilda definitionen som infördes. All form av vägledning och klargöranden i denna del skulle vara välkommet. Den fråga som kanske varit allra mest svårtillämpad är bedömningen av när säkrade valutakurseffekter på fordringar och skulder, och värdeförändringarna på de derivat som används för säkringen, ska ses som ränta skattemässigt. En tydlig koppling till den redovisningsmässiga hanteringen skulle sannolikt underlätta bedömningen och förutsebarheten för många bolag.

En punkt som tyvärr inte nämns som en särskild översynspunkt är beloppsgränsen för hur stora negativa räntenetton som får dras av med stöd av den så kallade förenklingsregeln. För närvarande tillåts avdrag för negativa räntenetton med sammanlagt maximalt 5 miljoner kronor inom en intressegemenskap. Samtidigt finns det enligt det underliggande EU-direktivet möjlighet att medge fribelopp på upp till 3 miljoner EUR. Vid en internationell utblick kan dessutom 5 miljoner kronor anses som en relativt låg gräns jämfört med grannländers och andra EU-länders, motsvarande beloppsgräns, även om ländernas regler skiljer sig åt i utformande. Vi noterar dock att den aktuella utredningen ska omfatta en analys av hur den generella ränteavdragsbegränsningen påverkar Sveriges konkurrenskraft. Vår förhoppning är därmed att förenklingsregelns beloppsgräns ändå ses över vid en sådan analys.

Inte heller en översyn av de riktade ränteavdragsreglerna ingår i uppdraget. De modifierade riktade avdragsreglerna som infördes 2019 är tänkta att tillämpas snävt, men är trots allt subjektiva och det är inte alltid lätt att bedöma utfallet på förhand. Särskilda tillämpningssvårigheter uppkommer till exempel ofta om den interna skulden avser ett internt förvärv av en delägarrätt, då det utöver övriga grundläggande krav för avdragsrätt, även krävs att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat för rätt till avdrag.

Sammanfattningsvis finns all anledning att med intresse följa vad utredningen kommer fram till, även om vi hoppas att en översyn av de riktade reglerna också kan komma på tal framöver.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Jennie Wallengren och Mikael Gustafsson Brauner

Jennie Wallengren och Mikael Gustafsson Brauner

Jennie Wallengren och Mikael Gustafsson Brauner jobbar som skatterådgivare inom nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg respektive Kristianstad.

Jennie: 010-213 04 12 jennie.x.wallengren@pwc.com
Mikael: 010-212 67 48, mikael.gustafsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Adventskalendern 2021: Skänk utdelning och julglädje till något som du brinner för

Under julen vill många människor göra skillnad och dela med sig till andra genom att skänka pengar till olika former av välgörenhet. Visste ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Adventskalendern 2021: Julgåvor och julbord till anställda och kunder - detta gäller 2021

December och juletider närmar sig och många företag vill både ge julgåvor till anställda och kunder samt bjuda på julbord. 2020 ställdes de ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ny gemensam statsbudget från M, KD och SD - så här ser skatteförslagen ut

Den statsbudget från M, KD och SD som riksdagen röstade igenom den 25 november 2021 utgår från regeringens budgetförslag, som vi redogjort ...

Läs artikeln