<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

ATAD 3 direktivet publicerat

Mönster ATAD 3 ‹ Tillbaka till artiklarna

EU-kommissionen presenterade den 22 december 2021 sitt förslag till direktiv om att förebygga missbruk av skalbolag för skatteändamål. Syftet med direktivet är att motverka användningen av skalbolag inom Europa. Direktivet kräver att företag som klassificeras som riskfall är förpliktigade att rapportera information som gör det möjligt för behöriga myndigheter att bedöma om företaget har en ekonomisk verksamhet eller enbart utgör ett skalbolag. Skalbolag kommer att nekas EU-förmåner och ett skattemässigt hemvistintyg. Direktivet bör antas i början av 2022 av rådet och implementeras av medlemsstaterna senast den 30 juni 2023. Bestämmelserna bör därefter träda i kraft i alla medlemsstater från och med den 1 januari 2024.

I början av 2016 presenterade EU sitt Anti-Tax Avoidance Package. Som ett resultat av detta paket publicerades de tre direktiven; ATAD (“Anti-Tax Avoidance Directive”) som är ett generellt direktiv för att förebygga skatteflykt, ATAD 2 som är riktat mot hybrida missmatchningar, samt det nu aktuella tredje direktivet, ATAD 3, som riktar sig mot skalbolag och är tänkt att komplementera den befintliga regleringen.

Vilka träffas av direktivet?

Direktivet kommer att omfatta samtliga företag som anses ha skattemässig hemvist i en EU-medlemsstat - oavsett juridisk form.

För att avgöra om ett företag klassificeras som ett riskfall och därmed träffas av en utökad rapporteringsplikt, återfinns tre kumulativa kriterier. Ett företag omfattas av utökad rapporteringsplikt till behörig myndighet om:

  • Företaget har erhållit minst 75 procent av sina inkomster från passiva och/eller finansiella tillgångar (ränta, royalties, utdelningar, etc) under en tvåårsperiod,
  • Företaget erhåller majoriteten av dessa inkomster från en annan jurisdiktion, eller överför denna inkomst till en annan jurisdiktion, och
  • Företaget outsourcar förvaltnings- eller administrationstjänster.

Undantag från utökad rapporteringsplikt föreligger för börsnoterade företag, reglerade finansiella företag, företag som hör hemma i samma jurisdiktion som deras yttersta moderföretag, samt företag som har minst fem heltidsanställda.

Företag som uppfyller kriterierna för utökad rapporteringsplikt måste dessutom rapportera i sin skattedeklaration huruvida de uppfyller indikatorerna för minsta tillåtna substans. Indikatorerna för minsta tillåtna substans baseras på företagets tillgång till egna kontorslokaler eller till lokaler för exklusiv användning, företagets bankkonto och den skattemässiga hemvisten för företagets styrelseledamöter (och eventuella anställda). Om inte samtliga indikatorer för minsta tillåtna substans uppfylls kommer företaget anses utgöra ett skalbolag.

Om ett företag anses utgöra ett skalbolag har företaget rätt att motbevisa antagandet genom att tillhandahålla bevis för att de affärsaktiviteter som utförs för att generera intäkter sker av kommersiella eller affärsmässiga skäl och inte skattemässiga.

Vad är konsekvenserna av direktivet?

Om företaget anses vara ett skalbolag och företaget inte kan motbevisa antagandet tappar företaget rätten till de fyra friheterna inom EU (fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för personer och fri rörlighet för kapital). Framförallt innebär det att företaget inte kan utnyttja förmåner av skatteavtal och moder-/dotterbolagsdirektivet. Ett skatterättsligt hemvistintyg kommer också att nekas skalbolaget, eller, om ett skatterättsligt hemvistintyg utfärdas, innehålla en varning om att företaget anses vara ett "skalbolag".

När kommer direktivet att gälla?

Om direktivet antas måste medlemsländerna införliva det i nationell lagstiftning senast den 30 juni 2023, och de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024.

Kommentar

Kriterierna i direktivet framstår som tydliga och möjligheterna för behöriga myndigheter att identifiera skalbolag ökar genom att företagen som klassificeras som riskfall omfattas av en utökad rapporteringsplikt, samt av plikten att rapportera huruvida de minimala substansindikatorerna uppfylls.

Risken är dock att ett stort antal företag som inte utgör skalbolag kan komma att uppfylla de kumulativa kriterierna. Exempel på det kan vara företag som är etablerade för att få nödvändig finansiering från banker eller företag som är etablerade för att kombinera flera investerares intressen eller ägande i underliggande bolag. Dessa företag blir föremål för en ökad komplexitet i sin regelefterlevnad och ökade kostnader. Möjligheten för företag att motbevisa antagandet om att de utgör skalbolag framstår som nödvändigt för att minska chanserna att “icke-skalbolag” drabbas av konsekvenserna.

Ta gärna kontakt med oss eller någon av våra kollegor om du vill att vi hjälper dig att inventera eventuella effekter av det publicerade förslaget.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Patrick Falco de Mats och Femke van der Zeijden

Patrick Falco de Mats och Femke van der Zeijden

Patrick Falco de Mats och Femke van der Zeijden arbetar på PwC:s kontor i Stockholm och fokuserar på skatterådgivning till riskkapitalbolag.

Patrick: 070-929 12 75, patrick.falco.de.mats@pwc.com
Femke: 072-995 87 30, femke.v.van.der.zeijden@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Pillar 1 & 2 - var står vi idag?

Senast i december 2021 skrev vi om Pillar 1 och Pillar 2: OECD/G20:s förslag när det gäller en omfördelning av vinsten för särskilda bolag ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Avdrag för moms i bidragsfinansierat projekt

Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, avslår Skatteverkets överklagande och medger avdrag för ingående moms på inköp i ett bidragsfinansierat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterna och valet - Liberalerna tar sikte mot enklare 3:12-regler

Nu är det dags för Liberalerna i PwC:s intervjuserie om skatt inför valet. Oscar Warglo från PwC leder samtalet, där Gulan Avci från ...

Läs artikeln