Kammarrätten underkänner tillämpning av skatteflyktslagen på transaktioner med underskottsbolag

TM_pattern-5 ‹ Tillbaka till artiklarna

Kammarrätten i Stockholm har i ett antal nyligen avgjorda mål slagit fast att underskott som överlever en ägarförändring inte innebär en väsentlig skatteförmån i skatteflyktslagens mening även när den underskottsdrivande verksamheten finns kvar i den gamla koncernen. Lagen om skatteflykt är därmed inte tillämplig på ett förfarande som leder till att det inrullade underskottet överlever den så kallade beloppsspärren.

Bakgrund

Vi har i en tidigare artikel på Tax matters skrivit om ett avgörande i Skatterättsnämnden avseende ett liknande förfarande med underskottsbolag där reglering av fordran utgjorde en del av köpeskillingen vid en extern försäljning av bolaget. Förhandsskattebeskedet blev undanröjd av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och de mål som tidigare varit vilande i kammarrätten i avvaktan på HFD:s beslut har blivit avgjorda.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten i Stockholm hade att ta ställning till om skatteflyktslagen skulle tillämpas på ett antal transaktioner som ledde till att det ackumulerade underskottet överlevde den så kallade beloppsspärren i 40 kapitel inkomstskattelagen och sedermera utnyttjades mot underskottsbolagets vinster.

Transaktionerna som domstolen hade att bedöma var i huvudsak följande:

  1. Ett underskottsbolag (här; Bolaget) överlät sin underskottsdrivande verksamhet till ett helägt dotterbolag till underpris.
  2. Bolaget överlät sedan aktier i dotterbolaget till sitt dåvarande moderbolag för en marknadsmässig köpeskilling som betalas genom att moderbolaget utfärdade en revers på hela beloppet plus ränta.
  3. Bolaget avyttrades till en extern köpare som erlade en del av köpeskillingen kontant till säljaren och resten genom reglering av fordran som Bolaget hade på sitt tidigare moderbolag. Köpeskillingen som inkluderade värdet av reversen var så hög att hela det ackumulerade underskottet överlevde ägarförändringen.
  4. Det ackumulerade underskottet kvittades under senare år mot inkomster i den nya koncernen.

Skatteverket menade att köpeskillingen uppgick till ett belopp som motsvarade den kontanta betalningen direkt till säljaren och att man skulle bortse ifrån värdet på reversen vid beräkning av den så kallade beloppsspärren. Enligt Skatteverket, som i första hand menade att den verkliga innebörden av rättshandlingarna var denna, yrkade i andra hand att skatteflyktslagen skulle appliceras på det genomförda förfarandet som sammanfattat innebär 1) en väsentlig skatteförmån för bolaget 2) som har medverkat i förfarandet 3) där skatteförmånen utgjorde det övervägande skälet 4) och där följden av förfarandet stred mot syftet med underskottsbegränsningsreglerna.

Kammarrätten konstaterade först att det inte finns anledning att ifrågasätta varken transaktionernas verkliga innebörd eller det nominella värdet av den utställda reversen. Transaktionerna hade enligt domstolen skett utifrån godtagbara värderingar och de uppkomna skattekonsekvenserna följer direkt av skattelagstiftningen.

Domstolen analyserade sedan fallen mot skatteflyktslagens kumulativa rekvisit och konstaterade så tidigt som efter prövning av det första rekvisitet att förfarandet inte kan anses utgöra skatteflykt i lagens mening.

Till skillnad från förvaltningsrätten och Skatterättsnämnden (i dess undanröjda förhandsskattebesked) behandlade kammarrätten innebörden av begreppet väsentlig skatteförmån och menade att det krävs ett undvikande av skatt som skulle ha påförts i avsaknad av förfarande. Att kvitta underskott uppkomna i en koncern mot inkomster i en annan koncern kan enligt domstolen inte anses utgöra en sådan skatteförmån i skatteflyktslagens mening. Det följer av lagtextens ordalydelse att underskott före en ägarförändring kan till viss del falla bort och i övrigt får föras vidare. Vid oförändrade koncernförhållanden skulle underskottsbolaget dessutom kunna kvitta ränteinkomster från reversen mot sitt ackumulerade underskott utan att behöva betala någon skatt.

Mot bakgrund av att HFD undanröjde Skatterättsnämnden förhandsbesked avseende ett liknande förfarande valde kammarrätten nu att pröva även övriga rekvisit i skatteflyktslagen, vilka inte heller ansågs uppfyllda. Domstolens bedömning i fråga om lagstiftningens syfte förtjänar att uppmärksammas. Kammarrätten lyfte samma förarbetsuttalande som förvaltningsrätten och Skatterättsnämndens majoritet om att systemet för förlustutjämning ska vara neutral med avseende på ägarförändringar. Till skillnad från underinstansen och Skatterättsnämnden framhöll kammarrätten att neutralitetsprincipen innebär att verksamhetsförändringar inte ska ha någon självständig betydelse i fråga om underskott ska överleva. Eftersom regelsystemet är uppbyggt på så sätt att beloppsspärren kompletteras med koncernbidragsspärren och kapitaltillskottsregeln fann domstolen att förfarandet inte strider mot syfte med beloppsspärren.

Därmed föll också Skatteverkets yrkande om skattetillägg.

Kommentar

Förfarandet som bedömts i dessa mål har varit vanligt på marknaden och följt en för de flesta tydlig innebörd av gällande lagstiftning. Skatteverkets tillämpning av principen om verklig innebörd och yrkande om tillämpning av skatteflyktslagen i dessa mål har kommit som en förvåning. Det är därför glädjande att motta och läsa en så tydlig och pedagogisk dom där slutsatserna bygger på en strikt tolkning av alla tillämpliga rekvisit. Kammarrätten underkänner helt Skatteverkets och underinstansens tolkning och får anses som en svidande kritik av Skatteverkets resonemang. Det blir intressant att se om Skatteverket kommer vilja driva frågan vidare till HFD trots kammarrättens tydliga analys och avgörande. Om Skatteverket fortfarande anser att det inte är acceptabelt att reglerna medger en sådan möjlighet att föra över underskott mellan olika koncerner borde det i så fall övervägas och eventuellt åtgärdas genom lagstiftningsändring och inte via onödigt komplexa och dyra rättsprocesser.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Peter Lindstrand och Hanna Tsikhanava

Peter Lindstrand och Hanna Tsikhanava

Peter Lindstrand och Hanna Tsikhanava arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Peter arbetar med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på skattefrågor för fastighets- och byggbolag. Hanna arbetar med svensk och internationell företagsbeskattning främst rörande finansiella företag.
Peter: 010-213 31 97, peter.lindstrand@pwc.com
Hanna: 010-212 82 36, hanna.tsikhanava@pwc.com
Peter Lindstrand and Hanna Tsikhanava works at PwC in Stockholm, specialising in corporate taxation issues and, in particular, tax issues for property and construction companies.
Peter: +46 10 213 31 97, peter.lindstrand@pwc.com
Hanna: +46 10 212 82 36, hanna.tsikhanava@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt utökat krispaket för små och medelstora företag

På kvällen den 25 mars presenterade regeringen vid en pressträff ett utökat krispaket för att hjälpa svenska små och medelstora företag som ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ny rapport: Samlad information om ländernas stödåtgärder

Regeringar runt om i världen inför skatte- och avgiftsåtgärder för att stötta företag som drabbas ekonomiskt av covid-19. I en omfattande ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stärk företagets likviditet genom att ändra debitering av preliminärskatt

Efter utbrottet av covid-19 har regeringen föreslagit ett åtgärdspaket för att stötta företag. Men det finns även andra verktyg för att ...

Läs artikeln