Proposition om nya skatteregler för företagssektorn

Den 3 maj överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med sitt förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Propositionens förslag motsvarar i huvudsak remissen som regeringen överlämnade till Lagrådet den 21 mars 2018. Förslaget innebär att en begränsning av ränteavdrag för företag införs i kombination med en sänkning av bolagsskatten. Riksdagen kommer att besluta om propositionen den 13 juni och reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2019.

Detta är propositionens centrala punkter

• Regeringens förslag går framförallt ut på att införa bestämmelser som begränsar avdragsrätten för räntor på såväl interna som externa lån i företagssektorn. Begränsningen baseras på en så kallad EBITDA-regel som införs i kombination med en sänkning av bolagsskattesatsen till 21,4 procent år 2019 och till 20,6 procent år 2021.
  
  EBITDA-regeln innebär i huvudsak att avdragsrätten för den skillnaden som uppstår när ränteutgifter överstiger ränteinkomster, ett så kallat negativt räntenetto, blir begränsad till 30 procent av skattemässig EBITDA.
• Negativa räntenetton som inte får dras av enligt EBITDA-regeln får rullas framåt under en period om maximalt sex år.
• Enligt förslaget blir det möjligt att göra avdrag för negativt räntenetto upp till 5 000 000 kronor utan någon begränsning. Tack vare sänkningen av bolagsskattesatsen blir därmed förslaget gynnande för företag med negativa räntenetton understigande 5 000 000 kronor.
• Utöver det centrala förslaget om EBITDA-regeln föreslår regeringen att de gällande reglerna om ränteavdragsbegränsning på koncerninterna lån inskränks. Den nuvarande huvudregeln om att räntekostnader på koncerninterna skulder inte är avdragsgilla blir nu mer som ett undantag än en huvudregel. Reglerna blir som ett komplement till EBITDA-regeln.
• Regeringen föreslår vidare att införa regler mot så kallade hybrida missmatchningar för att försvåra internationell skatteplanering.
• Enligt förslaget införs generella regler för beräkning av räntedelen i finansiella leasingavtal. I det fall räntedelen inte framgår av leasingavtalet eller om den inte är marknadsmässig, ska den bestämmas genom en särskild beräkningsmodell.
• Propositionen innehåller vidare ett förslag som innebär att ett så kallat primäravdrag införs för hyreshus. Enligt förslaget ska ytterligare värdeminsknigsavdrag, utöver ordinarie årliga värdeminskningsavdrag, göras för utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus. Primäravdraget ska fördelas med 2 procent av utgifterna per år under de första sex åren från färdigställandet.

Kommentar

Efter det att regeringen överlämnat sin remiss till Lagrådet, har Lagrådet lämnat ett yttrande avseende regeringens förslag. Lagrådet har dock främst föreslagit mindre ändringar och förtydliganden av lagteknisk karaktär. Propositionen motsvarar därför i allt väsentligt lagrådsremissen.

De föreslagna reglerna innebär en anpassning av de svenska reglerna till EU:s direktiv och OECD:s rekommendationer. Syftet med reglerna är att jämna ut den skattemässiga skillnaden mellan lånat och eget kapital.

Förslaget kommer framförallt att påverka branscher och företag som relativt sett är högt belånade. Dessutom medför förslaget en större administrativ börda för många företag.

I praktiken kommer förslaget också att innebära många tolkningssvårigheter. Bland annat ser vi problem med att beräkna skattemässig EBITDA, definiera negativa räntenetton, hantera skattemässiga underskott samt beräkna räntedel i finansiella leasingavtal.

Alla företag bör därför redan nu börja med att analysera hur förslaget kommer att påverka just dem.

Tax Matters återkommer givetvis inom kort med fler analyserande artiklar på området.