Internprissättning i Storbritannien: Nya regler

Storbritannien har presenterat nya regler och rekommendationer vad gäller efterlevnad av internprissättning som inte bara ligger i linje med OECD:s riktlinjer, utan också sätter en högre standard för dokumentation, styrning och riskhantering. I takt med att HMRC (brittiska Skatteverket) intensifierar sin granskning och lägger över bevisbördan på skattebetalarna, måste stora företag som är verksamma i landet nu anta en mer strikt och evidensbaserad strategi för sin internprissättningspolicy. Förändringarna gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1 april 2023 eller senare. De markerar en betydande förändring i Storbritanniens reglering av internprissättning och kräver omedelbar uppmärksamhet från multinationella koncerner och företag som är verksamma där.

Även om Storbritanniens krav på Local files har sina rötter i OECD:s riktlinjer för internprissättning, går HMRC:s krav väsentligt längre än den grundläggande internationella standarden. Utöver att upprätta en standardiserad Master file och Local file förväntas företagen numera tillhandahålla en mer detaljerad och objektiv bevisning till stöd för sin prissättning avseende koncerninterna transaktioner. Detta inkluderar samtida handlingar såsom funktionsintervjuer, styrelseprotokoll, affärsplaner och andra affärshandlingar som styrker de fakta och den analys som presenterats i Local filen. Tyngdpunkten ligger på materiell efterlevnad, det vill säga att dokumentationen inte bara är formellt komplett utan också speglar den kommersiella verkligheten i den brittiska verksamheten. 

Tillämpningsområde: Land-för-land-tröskeln 

De nya dokumentationskraven gäller i första hand brittiska enheter som ingår i en multinationell koncern med globala konsoliderade intäkter över gränsvärdet för landförlandrapportering om 750 miljoner euro. För dessa grupper är skyldigheten att upprätta internprissättningsdokumentation som är förenlig med OECD samt brittisk lagstiftning numera ett lagkrav. Det åligger alltså inget rättsligt krav för koncerner som faller under gränsvärdet för land-för-land rapportering, men HMRC uppmuntrar starkt alla företag att anta OECD standarden som vedertagen praxis och betonar vikten av omfattande dokumentation även för mindre koncerner.   

Förstärkt krav på bevisning, styrning och årlig översyn: en förhöjd ambitionsnivå 

Ett viktigt inslag i det brittiska ramverket är skärpt fokus på styrning och interna kontroller kopplade till internprissättning. HMRC förväntar sig tydliga bevis på hur policyer utformas, implementeras, övervakas och uppdateras över tid. Detta medför dokumentering av vilka som involverats i processen, hur beslut fattades och hur policyer hålls uppdaterade. För företag med kalenderår som räkenskapsår, infaller det första efterlevnadsåret 2024. Det innebär att internprissättningsdokumentation ska upprättas fortlöpande och finnas tillgänglig senast vid deklarationsfristens utgång i december 2025. Även om dokumentationen inte behöver lämnas in tillsammans med deklarationen, måste den vara färdigställd i tid för att kunna styrka efterlevnad vid begäran. Underlåtenhet att uppfylla denna standard medför risk för sanktioner. Årliga kontroller av dokumentationen kommer utgöra vedertagen praxis, och företag måste ha tydliga processer för att identifiera och dokumentera väsentliga förändringar i verksamheten eller i internkoncernära arrangemang. Syftet är att säkerställa att prissättningen är marknadsmässig i en föränderlig affärsmiljö och att risker identifieras och hanteras i tid.a vedertagen praxis, och företag måste ha tydliga processer för att identifiera och dokumentera väsentliga förändringar i verksamheten eller i internkoncernära arrangemang. Syftet är att säkerställa att prissättningen är marknadsmässig i en föränderlig affärsmiljö och att risker identifieras och hanteras i tid. 

Proaktiv dokumentation: presumtion om vårdslöshet och bevisbördans placering 

Den kanske mest uppseendeväckande förändringen är HMRC:s nya syn på brister i efterlevnaden. Vid otillräcklig dokumentation kan HMRC anta vårdslöshet från skattebetalarens sida, med potentiellt betydande sanktionsrisk samt en förlängd tidsperiod för myndigheten att ompröva beskattningen.  Bevisbördan ligger i praktiken hos skattebetalaren, som måste kunna visa att rimlig aktsamhet iakttagits vid upprättande och underhåll av internprissättningsdokumentationen. Högkvalitativ, samtida, och väl underbyggd dokumentation, tillsammans med effektiva interna processer är därför inte längre ett rekommenderat förhållningssätt utan en nödvändighet. tillsammans med effektiva interna processer är därför inte längre ett rekommenderat förhållningssätt utan en nödvändighet. 

Praktiska steg: genomföra en gapanalys 

Mot bakgrund av de höjda kraven rekommenderas företag att genomföra en analys för att fastställa skillnader mellan innehållet av befintlig dokumentation och på processen av framtagandet av dokumentationen (en så kallad gapanalys). Analysen bör pröva internprissättningsdokumentationen i sin helhet mot OECD:s standard och HMRC:s förstärkta förväntningar, med särskilt fokus på samtida bevisning, styrningsstrukturer och processdokumentation. En sådan genomlysning ökar dokumentationens regelefterlevnad och säkerställer att den är väl förberedd för att uppfylla HMRC:s förväntningar vid granskning, vilket i sin tur minskar sanktionsrisken. vilket i sin tur minskar sanktionsrisken. 

Säkerställa beredskap: praktiska överväganden och nästa steg 

De nya brittiska reglerna signalerar att efterlevnad är en dynamisk, evidensdriven process som kräver fortlöpande uppmärksamhet och effektiv styrning. Företag bör prioritera uppdatering av sin dokumentation, stärka interna kontroller, definiera tydliga rapporteringsstrukturer samt införa regelbundna granskningar av efterlevnadsrutinerna. Genom att göra detta kan de minska risken för sanktioner, visa att rimlig aktsamhet iakttagits och säkerställa att deras internprissättningsarrangemang är både försvarbara och anpassade till föränderliga regulatoriska förväntningar.  

Slutsats: proaktiv efterlevnad är den nya normen 

De nya brittiska reglerna för internprissättning innebär en stor förändring som tvingar företag att gå längre än grundläggande OECD- efterlevnad och anta ett proaktivt, evidensbaserat förhållningssätt till hanteringen av internprissättning. Även om efterlevnad av OECD:s standard förblir fundamental för Local files, särskiljs de brittiska kraven genom HMRC:s höjda förväntningar på styrkande underlag och robust styrning. Genom att genomföra en grundlig gapanalys och förstärka interna kontroller kan företag säkerställa att deras internprissättningsdokumentation överensstämmer med både de legala kraven och den bredare avsikten bakom HMRC:s förstärkta ramverk för regelefterlevnad. Sammanfattningsvis är proaktiv regelefterlevnad inte bara rekommenderad, utan helt avgörande.