Regeringen föreslår ändrade skatteregler i företagssektorn

PwC-skatteradgivning-Capitol-solid_0002_burgundy.png ‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen föreslår ändrade skatteregler i företagssektornRegeringen vill införa en generell begränsning av avdragsrätten för negativa räntenetton i bolagssektorn. Rätten att utnyttja inrullade underskott begränsas dessutom tillfälligt. Ett antal andra förslag lämnas också, i kombination med en sänkning av bolagsskattesatsen till 20 procent.

Inledning

Regeringen har idag skickat ut en omfattande promemoria om ändrade skatteregler i företagssektorn till en rad olika remissinstanser. Målet är att reglerna ska träda ikraft den 1 juli 2018 och tillämpas första gången det beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2018. För de företag som har kalenderår som räkenskapsår innebär detta att reglerna blir tillämpliga från och med den 1 januari 2019.

Regeringen föreslår att de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna justeras men behålls, i kombination med nya begränsningar avseende så kallade hybridlånestrukturer. Dessutom införs också en generell avdragsbegränsning för negativa räntenetton för juridiska personer och svenska handelsbolag. Denna begränsning träffar även externa ränteutgifter.

Uttrycket ränteutgifter definieras som ränta och andra utgifter för kredit samt utgifter som är jämförbara med ränta, och med ett negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som får dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.

För att kompensera för dessa ytterligare begränsningar föreslår regeringen att bolagsskattesatsen sänks till 20 procent. Expansionsfondsskatten sänks från 22 till 20 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond.

Som ett led i att finansiera reglerna så begränsas möjligheterna att utnyttja inrullade underskott under en viss tid.

Regeringen justerar de gällande ränteavdragsbegränsningarna

Regeringen anser att de nu gällande ränteavdragsbegränsningarna avseende lån från företag i intressegemenskap är för svårtillämpade. Regeringen är dock inte villig att slopa dem. Regeringen föreslår istället att dessa ges ett snävare tillämpningsområde, vilket bedöms medföra att avdrag medges i fler fall än med 2013 års regler.

Ränteutgifter på lån från företag i intressegemenskap föreslås nu få dras av om det företag som har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften:

  1. hör hemma inom EES-området, eller
  2. hör hemma i ett land med vilket Sverige har ingått ett fullständigt skatteavtal och företaget har hemvist i det landet, eller
  3. om företaget skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent om det hade varit företagets enda inkomst.

Även om något av kraven ovan är uppfyllt, så får avdrag ändå inte medges om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Med uttrycket ”uteslutande eller så gott som uteslutande” avses 90-95 procent.

Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen får avdrag dessutom bara göras om även förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Hybridregler införs

Regeringen föreslår dessutom att det införs ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande transaktioner. Bestämmelserna gäller företag som är i intressegemenskap med varandra. Reglerna tar sikte på så kallade hybrida missmatchningar. Med det avses olikheter i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av företag och finansiella instrument.

Mycket starkt förenklat kan sägas att avsikten är att kunna vägra avdrag i Sverige för ränteutgifter i situationer där ränteinkomsten inte tas upp till beskattning i det andra landet eller där avdrag för samma räntekostnad annars skulle medges av två företag i två olika stater. Reglerna är en följd av OECD:s arbete inom ramen för det så kallade BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting).

En generell begränsning av avdragsrätten för räntekostnader införs

Till den del som en räntekostnad är avdragsgill enligt de ovan nämnda riktade ränteavdragsreglerna så införs ytterligare begränsningar. Dessa ska vara i linje med det som har föreslagits inom BEPS-projektet och EU:s antiskatteflyktsdirektiv.

Regeringen lämnar två olika alternativa förslag

Regeringen har inte slutligen bestämt sig hur denna avdragsbegränsning ska utformas, utan lämnar två alternativa förslag i denna del. I första hand föreslås ett avdragsunderlag baserat på resultatmåttet EBIT, det vill säga resultatet före finansiella poster och skatt. I andra hand föreslås ett avdragsunderlag baserat på resultatmåttet EBITDA, det vill säga resultatet före finansiella poster, skatter samt avskrivningar. Typiskt sett innebär detta att avdragsunderlaget blir större om resultatmåttet EBITDA används, eftersom det visar resultatet före avskrivningar.

Regeringens alternativ 1 är att ett negativt räntenetto får dras av med 35 procent av skattemässig EBIT. Regeringens alternativ 2 är att ett negativt räntenetto får dras av med 25 procent av skattemässig EBITDA. Regeringen vill ha synpunkter från remissinstanserna innan regeringen tar slutlig ställning till om alternativ 1 eller 2 ska införas.

En förenklingsregel i form av en beloppsgräns införs. Ett negativt räntenetto får dras av upp till 100 000 kr. För företag i intressegemenskap får de sammanlagda avdragen inte överstiga 100 000 kr om företagen använder sig av förenklingsregeln.

Ett företag som inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet, har under vissa förutsättningar rätt att dra av detta inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående räntenettot uppkom. Vid vissa ägarförändringar upphör rätten att använda ett sådant kvarstående räntenetto.

Det införs möjligheter för företag som har ett positivt räntenetto att kunna dra av ett annat företags outnyttjade negativa räntenetto mot sitt eget positiva räntenetto. En förutsättning för detta är att företagen kan utväxla koncernbidrag med varandra och att båda företagen redovisar avdraget i sina deklarationer.

En tillfällig begränsning av rätten att utnyttja underskottsavdrag införs

Regeringen föreslår en tillfällig begränsning av möjligheten att utnyttja underskottsavdrag för juridiska personer. Denna begränsning gäller oavsett om ett företag har några räntekostnader eller inte.

Avdrag för tidigare års underskott får, som högst, göras med 50 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Till den del som underskottet inte får dras av får det rullas vidare till följande år. I realiteten innebär således förslaget att skatten tas ut i ett tidigare skede.

Begränsningarna är tidsbegränsade och tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2018 samt före den 1 juli 2020 avseende EBIT-regeln respektive före den 1 juli 2021 avseende EBITDA-regeln. Hur länge begränsningarna gäller (två eller tre år) beror således på regeringens slutliga val avseende metod för generell avdragsbegränsning för räntekostnader.

Regeringen bedömer att dessa begränsningar kan komma att beröra cirka 40 000 aktiebolag, samtidigt som det sannolikt ligger en betydande osäkerhet i den uppskattningen.

Vissa andra delar i förslaget

  • Regeringen föreslår att det införs en heltäckande skattemässig leasinglagstiftning. Reglerna utformas med koncernredovisningsreglerna som förebild. Anledning till detta är att de generella ränteavdragsbegränsningarna annars kan kringgås med hjälp av finansiella leasingavtal.
  • På grund av den påverkan som fastighetssektorn drabbas av till följd av den generella ränteavdragsbegränsningen så införs för hyreshus en möjlighet till ytterligare 2 procents värdeminskningsavdrag per år de fem första åren från det att en byggnad färdigställts (primäravdrag).
  • Schablonintäkten på avdrag för avsättning till periodiseringsfond höjs från 72 procent av statslåneräntan till 100 procent av statslåneräntan, multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfond.
  • Regler avseende permanent respektive tillfällig schablonintäkt på säkerhetsreserv föreslås också.

Kommentar

Promemorian är omfattande och blogginlägget ovan är bara en kort sammanfattning av huvuddragen i förslaget. Tax matters återkommer senare med mer detaljerade analyser kring de olika delarna av regeringens förslag. Remisstiden löper ut den 27 september 2017.

Det som redan nu kan slås fast är att förslagen i promemorian kommer att påverka samtliga företag. Regeringens bedömning är att förslagen förväntas ha en mer betydande ekonomisk effekt för större företag än för små.

Regeringen säger sig med förslagen vilja förbättra neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital samt motverka skatteplanering med ränteavdrag.

De nuvarande ränteavdragsbegränsningarna från 2013 justeras, men slopas inte helt. Reglerna har kritiserats för att vara svåra att tillämpa, och en del av dessa svårigheter ser ut att kvarstå även med det nu lämnade förslaget. Även om ribban för att vägra avdrag har höjts, så är frågan hur man gör bedömningen av om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

De generella avdragsbegränsningarna rör bara ”negativa räntenetton”, det vill säga den del av ränteutgifterna som överstiger ränteinkomsterna. En stor förändring är att dessa avdragsbegränsningar inte bara rör interna, utan även externa, räntekostnader. Som framgår ovan så lutar regeringen i nuläget åt en EBIT-modell, men beroende på utfallet i remissrundan så är regeringen öppen för att istället välja en EBITDA-modell.

Regeringen föreslår också en tillfällig begränsning av möjligheterna att utnyttja underskott, vilket sannolikt kommer att påverka många företag. Tiden för hur länge denna begränsning kommer att gälla beror på om regeringen slutligen bestämmer sig för en EBIT- eller en EBITDA-modell.

Som kompensation för de begränsningar som införs föreslås bolagsskattesatsen sänkas med 2 procentenheter till 20 procent.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Fredrik Ohlsson och Håkan Danmyr

Fredrik Ohlsson och Håkan Danmyr

Fredrik Ohlsson och Håkan Danmyr arbetar på PwC:s kontor i Göteborg respektive Malmö. Fredrik arbetar bland annat med nationell och internationell företagsbeskattning och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group). Håkan arbetar med internationell företagsbeskattning.
Fredrik: 010-213 14 19, fredrik.ohlsson@pwc.com
Håkan: 010-212 67 56, hakan.danmyr@pwc.com
Fredrik Ohlsson and Håkan Danmyr works at PwC’s office in Gothenburg and Malmö. Fredrik works with national and international corporate taxation and is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG). Håkan works with international corporate taxation.
Fredrik: +46 10 213 14 19, fredrik.ohlsson@pwc.com
Håkan: +46 10 212 67 56, hakan.danmyr@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara ...

Läs artikeln