Förslag om nya skatteregler för företagssektorn

Regeringen överlämnade idag sitt förslag om nya skatteregler för företagssektorn till Lagrådet. Av dagens presskonferens med finansministern samt den efterföljande frågestunden framgick att avdragsrätten för framtida räntekostnader är ett av flera förslag som kommer att påverka svenska företags skattesituation. Nedan följer en kort sammanfattning av presskonferensen.

Bakgrund

Svenska skatteregler medgav fram till och med år 2008 företag fullt avdrag för koncerninterna räntekostnader oavsett lånets syfte, ursprung och långivarens skatteposition. Då ränteavdrag ansågs tillämpas i internationellt skatteplaneringssyfte, och därmed utgjorde ett hot mot den svenska bolagsskattebasen, infördes regelförändringar i två steg, år 2009 och år 2013, till att gälla alla ränteutgifter inom en intressegemenskap/koncern. Huvudregeln är numera att räntekostnader på koncerninterna skulder, med vissa undantag, inte är avdragsgilla.

Förslaget i korthet

Det förslag som nu presenteras av regeringen är modifierat jämfört med den tidigare utredningen från Finansdepartementet. I huvudsak innebär förslaget som väntat att det införs en generell begränsning av avdragsrätten för negativa räntenetton i bolagssektorn. Detta inkluderar även räntekostnader till externa långivare. Avdragsrätten kommer att baseras på en så kallad EBITDA-regel och kombineras med en sänkning av bolagsskattesatsen. Det befintliga regelverket avseende avdrag för koncerninterna räntekostnader kommer dock att finnas kvar men förslaget innebär att reglerna modifieras.

Förslaget innebär sammanfattningsvis följande:

• Avdragsbegränsningen är utformad som en EBITDA-regel med ett avdragsutrymme om 30 procent.
• Negativa räntenetton som inte får dras av enligt EBITDA-regeln får rullas framåt under en period om maximalt sex år.
• Fribeloppet höjs från det tidigare föreslagna 100 000 kronor till 5 000 000 kronor, vilket innebär att negativa räntenetton upp till 5 000 000 kronor inte omfattas av EBITDA-regeln.
• Bolagsskattesatsen sänks i två steg; från nuvarande 22 procent till 21,4 procent år 2019 och till 20,6 procent år 2021.
• Det tidigare förslaget att införa ytterligare begränsningar för rätten att utnyttja skattemässiga underskott från tidigare år slopas.
• Det föreslås att ett så kallat primäravdrag införs för hyreshus för utgifter avseende ny- till- och ombyggnad under de första sex åren.
• Regler mot så kallade hybrida missmatchningar införs för att försvåra internationell skatteplanering.
• Leasingregler införs som endast omfattar räntedelen och inte avskrivningsrätten.

Reglerna föreslås träda ikraft 1 januari 2019.

De föreslagna ränteavdragsbegränsningsreglerna innebär att EU-direktivet mot skatteundandragande och OECD:s rekommendation mot skattebaserodering (BEPS) genomförs enligt svensk rätt.

Kommentar

I skrivande stund har lagrådsremissen inte publicerats, vilket innebär att artikeln endast bygger på dagens presskonferens och att detaljerna i den lagtekniska utformningen därmed inte är kända.

Det förslag som finansministern presenterade idag är omarbetat och till vissa delar har Finansdepartementet också tagit hänsyn till den kraftiga kritik som vissa intresseorganisationer, remissinstanser med flera har riktat mot det ursprungliga förslaget. Bland annat innebär det nya förslaget att företag med negativa räntenetton understigande 5 000 000 kronor totalt sett kan gynnas tack vare den sänkta bolagsskatten.

Finansministern framhåller att Finansdepartementet kommer att följa upp de föreslagna ändringarna och vid behov återkomma med nya förslag, bland annat avseende eventuellt införande av särskilt undantag för offentliga infrastruktursatsningar.

Både nationellt och internationellt verksamma företag har all anledning att bevaka den fortsatta lagstiftningsprocessen. Det kommer att finnas en rad tolkningsfrågor och alla företag bör göra en konsekvensanalys av hur förslaget påverkar just dem.

Tax matters återkommer givetvis inom kort med fler analyserande artiklar på området.