‹ Tillbaka till artiklarna
Den 15 januari 2025 publicerade OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF) en ny administrativ riktlinje (administrative guidance). Den innehåller ett centralt register över godkänd lagstiftning. Vidare uppdateras reglerna om uppskjutna skattefordringar vid övergången till systemet i syfte att motverka missbruk. Dessutom görs uppdateringar av tilläggsskatterapporten (GIR).
Läs också:
Pelare II - propositionen med kompletterande bestämmelser
Pelare II - lagrådsremiss beslutad
Pelare II - Fjärde administrativa riktlinjen från OECD
Pelare II - direktivförslag för förenklad rapportering (DAC9)
Pelare II - En ny femte administrativ vägledning
Denna femte uppdatering av de administrativa riktlinjerna innehåller följande delar, som kommer att införlivas i kommentaren till modellreglerna.
Register över kvalificerad lagstiftning
Modellreglerna innehåller en särskild turordning mellan de olika reglerna som begränsar tillämpningen av reglerna i en viss stat om det finns “kvalificerade” regler i en annan stat som har prioritet enligt den överenskomna regelordningen. Enligt turordningen tillämpas regeln för nationell tilläggsskatt (QDMTT) först, enligt vilken tilläggsskattebeloppet tillfaller den stat som har infört en sådan regel. Därefter tillämpas huvudregeln för tilläggsskatt (IIR) som gäller för återstående lågbeskattade vinster som tas ut så högt upp i en ägarkedja som möjligt. I sista hand tillämpas kompletteringsregeln för tilläggsskatt (UTPR), enligt vilken skattskyldigheten för kvarstående tilläggsskatt fördelas till alla enheter i koncernen som är belägna i en stat som infört en sådan regel. De stater som genomför modellreglerna ska införa en förenklingsregel som sätter ned tilläggsskattebeloppet för koncernenheter som hör hemma i en annan stat till noll om regelverket för nationell tilläggsskatt i sistnämnda stat uppfyller vissa krav (QDMTT safe harbour).
Den beskrivna samordningen mellan reglerna förlitar sig på erkännandet av en "kvalificerad" status av varje implementerande stat. IF har nu antagit en process för ett sådant godkännande av införda regler som gäller under en övergångsperiod, vilket framgår av ett centralt register. Syftet är att underlätta för skatteadministrationer och andra som tillämpar reglerna att avgöra om en stat har infört en kvalificerad huvudregel för tilläggsskatt, en kvalificerad regel för nationell tilläggsskatt eller omfattas av en kvalificerad förenklingsregel för nationell tilläggsskatt. Denna process är ett förenklat förfarande som möjliggör ett snabbt erkännande av godkänd status för de implementerande staternas lagstiftning. Lagstiftningen som finns med i registret kommer att betraktas som godkänd från och med tidpunkten för ikraftträdandet. Förfarandet ska gälla under en övergångsperiod i väntan på utvecklingen av en fullständig granskning av lagstiftningen och en övervakningsprocess. Den fullständiga granskningen av lagstiftningen förväntas påbörjas senast inom två år från ikraftträdandet av lagstiftningen.
Sverige har genomgått processen och har fått statusen att ha infört såväl en godkänd huvudregel för tilläggsskatt som en godkänd regel för nationell tilläggsskatt och en godkänd förenklingsregel för nationell tilläggsskatt. Även följande stater har hittills fått en sådan status: Australien, Österrike, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Japan, Korea, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Rumänien, Slovenien, Turkiet, Storbritannien och Vietnam. Korea och Japan är inte med i registret vad gäller en godkänd regel för nationell tilläggsskatt och en godkänd förenklingsregel för nationell tilläggsskatt medan Barbados, Slovakien och Schweiz är med i det registret.
Det nu publicerade registret gäller per den 13 januari 2025. Uppdateringar av det centrala registret över godkänd lagstiftning kommer att göras regelbundet för att lägga till ytterligare stater vars lagstiftning har genomgått den så kallade själv-certifieringsprocessen. En stat kan tappa statusen för godkända regler, till exempel om lagstiftningen inte blir godkänd i den fullständiga granskningen. Det kommer dock inte gälla retroaktivt.
Uppskjutna skattefordringar vid övergången till systemet i vissa fall
Modellreglerna innehåller övergångsregler som gäller när en koncern börjar omfattas av modellreglerna. Dessa tillåter exempelvis att uppskjutna skattefordringar som uppkommit med anledning av tidigare års förluster före övergångsåret, får användas vid beräkningen av den effektiva skattesatsen. IF har nu enats om ytterligare administrativa riktlinjer för att motverka missbruk i samband med övergången till systemet avseende uppskjutna skattefordringar. Skälet är att övergångsreglerna inte är avsedda att fungera som en mekanism som kan användas för att genomföra transaktioner som ger upphov till uppskjutna skattefordringar som vid återföring får effekten att hela eller delar av framtida lågbeskattade vinster skyddas från tilläggsskatt. Vägledningen fokuserar särskilt på sådana skattefordringar som uppkommer till följd av olika statliga skatteförmåner som har tillhandahållits efter den 30 november 2021. Exempel som nämns är skatteavdrag eller uppräkning av underlaget. Det klargörs att uppskjutna skattekostnader som uppkommer till följd av återföring av sådana uppskjutna skattefordringar är undantagna från övergångsreglerna. Det finns dock en tidsfrist under vilken sådana uppskjutna skattekostnader delvis kan ingå i det totala beloppet för uppskjutna skattekostnader.
- Det framgår att ett arbete pågår med att ta fram ytterligare vägledning när det gäller att identifiera vilka förmåner som tillhandahålls av en stat som ska behandlas som en återbetalning av skatt och som ska minska justerade medräknade skatter. Liknande riktlinjer utvecklas för den nationella tilläggsskatten, däribland en bestämmelse som innebär en justering av nationell tilläggsskatt som ska betalas i en stat och en så kallad switch-off mekanism för förenklingsregeln. Dessutom arbetar IF bland annat med förtydliganden kring vad som avses med relaterade förmåner och hur det kan tänkas påverka statusen för kvalificerade regler.
Uppdateringar av tilläggsskatterapporten
IF har även släppt uppdaterat material vad gäller tilläggsskatterapporten (GloBE Information Return - GIR). Tilläggsskatterapporten innehåller den information som en skatteadministration behöver för att bedöma en koncernenhets skyldighet att betala tilläggsskatt. Uppdateringen innehåller förenklingar och förtydliganden gällande bland annat fall där inga stater har någon beskattningsrätt enligt modellreglerna.
Rapporten innehåller även vägledning som syftar till att uppmuntra en homogen rapportering av olika datapunkter. Samtidigt konstateras att det i vissa stater kan finnas begränsningar för att använda data som inte har någon direkt motsvarighet i den nationella lagstiftningen. Under sådana omständigheter godtas att ytterligare information begärs.
Dessutom ingår en ny bilaga som kan användas för att begära en notifiering från en koncern om att staten kommer att få tilläggsskatterapporten genom informationsutbyte.
Det kan också nämnas att IF har presenterat ett multilateralt avtal (MCAA) för att stödja den centrala rapporteringen och utbytet av information avseende tilläggsskatterapporter.
Kommentar
Det är välkommet att den femte administrativa vägledningen innehåller ett centralt register över vilka stater som har infört regler som anses vara kvalificerade. Detta underlättar tillämpningen och förutsebarheten av reglerna. Med hänsyn till att det kvarstår många frågor, varav vissa nämns ovan, kommer ytterligare riktlinjer att publiceras.
Av förarbetena framgår att förtydliganden och exempel i nya administrativa riktlinjer redan anses omfattas av de införda bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. I den utsträckning som nya riktlinjer innebär nya regler framgår dock att lagen om tilläggsskatt kan väntas kompletteras med ytterligare bestämmelser. Eftersom riktlinjerna som antogs under 2023 har beaktats genom kompletterande lagstiftning, gäller detta för den nu beskrivna femte administrativa riktlinjen och för riktlinjen från juni 2024.
Det är också positivt att förtydliganden och uppdateringar görs avseende tilläggsskatterapporten. Här är det relevant att påpeka att EU-kommissionen under hösten 2024 presenterade ett direktiv med förslag på ändringar av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning som innebär att området för automatiskt utbyte av uppgifter utvidgas till att omfatta pelare II (DAC 9). Ett syfte är att underlätta informationsutbytet av tilläggsskatterapporter mellan medlemsstater samt att möjliggöra för multinationella företag att övergå från lokal inlämning av tilläggsskatterapporter till central inlämning. Direktivet förhandlas för närvarande i EU-rådet. Från ett svenskt perspektiv är det därför sannolikt att ändringar i förfarandereglerna görs först när direktivet har antagits av medlemsstaterna.
PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare II och assisterar gärna med frågor relaterade till reglerna.
Lämna en kommentar