Nytt ställningstagande: Premietillägg ska ingå i underlaget för SLP

Skatteverket har under hösten publicerat ett nytt ställningstagande som rör premietillägg och dess betydelse för beräkningen av underlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP). Detta är en förändring som påverkar arbetsgivare som hanterar tjänstepensioner för sina anställda. Nedan sammanfattar vi de viktigaste punkterna och vad du som arbetsgivare bör tänka på.

Vad är premietillägg? 

Ett sätt för arbetsgivare att säkerställa ett tjänstepensionsavtal för sina anställda är att betala premie till en pensionsförsäkring. Arbetsgivare rapporterar in den pensionsgrundande inkomsten till försäkringsbolagen som därefter bestämmer och aviserar rätt premie. Vissa pensionsavtal innehåller bestämmelser om att arbetsgivaren ska betala en särskild avgift om den inrapporterade informationen är felaktig. Denna avgift, ofta kallad premietillägg men ibland benämnd något annat, syftar till att kompensera de anställda för utebliven avkastning. 

Premietillägg är alltså en avgift som kan tillkomma utöver den ordinarie premien som betalas till pensionsförsäkringen. Arbetsgivaren kan därmed behöva betala både den premie som skulle ha betalats vid korrekt rapportering och ett premietillägg. Premietillägget beräknas vanligtvis som en procentsats av den ordinarie pensionspremien och kan variera beroende på pensionsavtal. Premietillägg förekommer främst inom kollektivavtalade tjänstepensionsplaner. 

Skatteverkets nya ställningstagande 

I sitt nya ställningstagande (publicerat den 28 augusti 2025) klargör Skatteverket att premietillägg ska ingå i underlaget för SLP. Premietillägget ska enligt Skatteverket ses som en ”avgift för tjänstepensionsförsäkring” och därmed öka skatteunderlaget. Skatteverket har tidigare i sin rättsliga vägledning angett att premietillägg inte skulle inkluderas i skatteunderlaget. Det nya ställningstagandet innebär därför en förändring av denna tidigare bedömning. 

Motivering och konsekvenser 

Skatteverket motiverar sitt ställningstagande med att premietillägget ska anses utgöra en avgift som betalas till anställds tjänstepensionsförsäkring och att kostnaden därför ska ingå i underlaget vid beräkning av SLP. Skatteverket framhåller att det av förarbetena till lag om särskild löneskatt på pensionskostnader framgår att SLP ska tas ut på pensionskostnader som en arbetsgivare har för avgift för tjänstepensionsförsäkring och att underlaget för SLP bör i princip bestå av arbetsgivarens löpande kostnader för att trygga pensionsåtaganden och för betalning av otryggade pensioner. 

I tidigare rättslig vägledning hade Skatteverket som ståndpunkt att dröjsmålsränta och premietillägg i princip skulle behandlas lika i fråga om SLP. Skatteverket angav att dröjsmålsräntan inte skulle påverka underlaget för SLP, och samma bedömning skulle gälla för premietillägg. I den uppdaterade utgåvan har en skillnad gjorts mellan dessa kostnader, eftersom dröjsmålsräntan fortfarande inte ska påverka underlaget för SLP. 

Att premietillägget nu ska medräknas i skatteunderlaget kan därmed innebära ökade kostnader för arbetsgivare som tidigare inte inkluderat premietillägget i sitt underlag. 

Avslutande reflektion 

Det nya ställningstagandet från Skatteverket innebär ökade kostnader för företag som betalar premietillägg. Det blir alltså ännu viktigare att löpande rapportera korrekta pensionsgrundande löner. Det går att diskutera om Skatteverkets nya ställningstagande är korrekt, frågan berörs såvitt vi kan se inte uttryckligen i lagstiftning och förarbeten. Premietillägget är emellertid en kompensation för missad avkastning, och denna avkastning hade inte genererat någon särskild löneskatt om premien betalats i rätt tid. Denna skillnad i behandling är svår att motivera ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Det ändrade ställningstagande får dock ingen retroaktiv verkan, utan ska enligt Skatteverket tillämpas först på premietillägg fakturerade och betalda år 2026 och framåt. Anledningen till detta är att försäkringsbolag och valcentraler, som upprättar underlag för SLP, ska kunna göra nödvändiga systemuppdateringar för att framåtriktat även inkludera premietillägg i skatteunderlaget. Enligt vår uppfattning kan ytterligare en anledning vara att Skatteverket tidigare klart har uttryckt att premietillägg inte ska ingå i underlaget för SLP, vilket skulle ha försvårat en retroaktiv förändring. 

Som Skatteverket skriver i sitt ställningstagande så är ”premietillägg” en term som används, men att avgiften som avses kan benämnas olika i olika pensionsavtal. Vår tolkning är att det viktiga är att avgiften har till syfte att kompensera för utebliven avkastning, detta då Skatteverket i sitt ställningstagande gör en åtskillnad mellan denna typ av avgift och exempelvis dröjsmålsränta, som i stället tillfaller försäkringsbolaget eller valcentralen.  

Har du frågor om hur det nya ställningstagandet påverkar ditt företag, eller om hur du kan minska risken att betala premietillägg genom en strukturerad hantering av dina pensioner? Kontakta gärna oss på PwC för rådgivning och stöd kring pensionskostnader och skattehantering.