Pelare II - lagrådsremiss beslutad

Mycket fokus kring Pelare II har den senaste tiden legat på den administrativa riktlinje som publicerades i juni 2024 och på kompletteringen av den svenska lagen om tilläggsskatt (som implementerar de administrativa riktlinjer som antogs under 2023). Den 15 augusti beslutades lagrådsremissen vilket vi kort redogör för i denna artikel. Dessutom tar vi upp nyheter om uppgiftslämnande och uppdatering av CbCR som har kommit under sommaren.

Läs också: Pelare II - Komplettering av bestämmelserna om tilläggsskatt
Pelare II - Fjärde administrativa riktlinjen från OECD

1. Lagrådsremiss beslutad om kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

I förra veckan beslutade regeringen lagrådsremissen med förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt med anledning av de tre administrativa riktlinjerna från 2023. Lagrådsremissen beaktar de remissynpunkter som har lämnats på förslagen i den promemoria som remitterades i mars. 

I lagrådsremissen görs bland annat bedömningen att koncernbidrag ska behandlas enligt den ekonomiska innebörden av transaktionen, vilket innebär att de behandlas som utdelning eller kapitaltillskott. Vidare införs en bestämmelse för att klargöra tillämpningsområdet av bestämmelsen som innebär att den tillfälliga förenklingsregeln inte kan tillämpas vid konstlade arrangemang och att syftet med regleringen om konstlade arrangemang inte är att träffa sedvanliga affärstransaktioner. Av den nya bestämmelsen framgår vad som avses med att en kostnad eller förlust inte motsvaras av en redovisad intäkt eller vinst hos koncernenhetens motpart. 

Vidare görs ett förtydligande beträffande tillämpningen av regeln om nationell redovisningsstandard som innebär att den inte kan tillämpas om inte samtliga svenska företag tillämpar samma redovisningsstandard. Bestämmelsen om att uppskjutna skattefordringar som inte har redovisats i räkenskaperna får beaktas vid övergången till systemet föreslås utvidgas till att omfatta alla typer av uppskjutna skattefordringar där en värdejustering har gjorts i redovisningen och inte enbart uppskjutna skattefordringar för förlustavdrag. 

När det gäller så kallade överskjutande skattebelopp föreslås bestämmelser som rör situationen att en koncernenhet lämnar koncernen samt att förluster rullas bakåt och kvittas mot tidigare års vinster. När det gäller försäkringsföretag som inte är ömsesidiga försäkringsföretag, men som är skattskyldiga för svensk avkastningsskatt föreslås att valmöjligheten att behandlas som en skattetransparent enhet ska gälla även för dem, vilket innebär en förenkling. Vissa kompletteringar görs också vad gäller samriskföretag och samriskkoncerner, bland annat ska inte huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt tillämpas för ett tilläggsskattebelopp för dessa. Det föreslås också att en svensk koncernenhet ska vara skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och dotterbolag till ett samriskföretag, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör den koncern som den svenska enheten ingår i. I promemorian föreslogs att samriskföretaget och dotterföretaget skulle vara skattskyldiga för tilläggsskatten. Slutligen föreslås en bestämmelse som möjliggör avräkning också om utländsk nationell tilläggsskatt tas ut av en annan koncernenhet eller enhet än den för vilken tilläggsskattebeloppet beräknas. 

2. Nya bestämmelser om uppgiftslämnande

Av lagrådsremissen framgår att vissa remissinstanser har efterfrågat förtydliganden kring de lättnadsregler vid rapportering som OECD har föreslagit. Av propositionen följer att en koncern som använder sig av ett undantag eller en förenklingsregel inte ska vara skyldig att lämna fler uppgifter än vad som krävs för att bedöma om kriterierna för undantaget eller förenklingsregeln är uppfyllda. Den 13 juni beslutades ändringar i skatteförfarandeförordningen som rör detta, vilka trädde i kraft den 1 augusti 2024. Förutom att det klargörs vilka identifikationsuppgifter som ska lämnas införs ett antal undantag från de uppgifter som behöver lämnas i en tilläggsskatterapport enligt skatteförfarandelagen. 

I  lagrådsremissen anges att regeringen har för avsikt att återkomma när det gäller förtydliganden avseende en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt och sanktionslättnader. Det framgår också att förhandlingarna inom Inclusive Framework om det automatiska utbytet av tilläggsskatterapporter fortfarande pågår och att regeringen har för avsikt att även återkomma i denna fråga och i vissa andra förfarandefrågor. 

Begränsning av uppgifter som ska lämnas i vissa fall

Det första undantaget avser situationen när en svensk koncernenhet varken är eller kan vara skattskyldig enligt lagen om tilläggsskatt för en annan koncernenhets tilläggsskattebelopp som beräknas i en annan stat, då behöver uppgifterna inte lämnas i fråga om den staten. Detta innebär bland annat att den effektiva skattesatsen för varje stat, tilläggsskattebeloppet för varje koncernenhet, fördelningen av tilläggsskatt enligt huvudregeln och kompletteringsregeln för varje stat inte behöver anges om förutsättningarna är uppfyllda. Inte heller en förteckning över de val som har gjorts enligt lagen om tilläggsskatt behöver lämnas. 

Om moderföretaget eller den rapporterande enheten hör hemma i Sverige enligt lagen om tilläggsskatt gäller dock inte undantaget. En särskild bestämmelse gäller för kompletteringsregeln.

Verksamhet av begränsad betydelse, femårsregeln och den tillfälliga förenklingsregeln 

För verksamhet av begränsad betydelse, för undantaget från reglerna under fem år och vid val av en tillfällig förenklingsregel preciseras vilka uppgifter som ska lämnas. Detta innebär alltså att andra uppgifter ska lämnas än vad som gäller enligt de nuvarande bestämmelserna. 

Förenklad jurisdiktionsbaserad justering för en stat

Slutligen införs en möjlighet för den rapporterande enheten att under en övergångsperiod välja en förenklad jurisdiktionsbaserad justering för en stat. Detta betyder att uppgifter om justeringar får lämnas sammantaget för koncernenheterna i staten när det gäller uppgifter som är nödvändiga för att beräkna den effektiva skattesatsen.

Denna möjlighet gäller om något tilläggsskattebelopp inte ska beräknas för den staten, eller om ett tilläggsskattebelopp ska beräknas men inte behöver fördelas mellan
koncernenheterna i den staten.

3. Uppdatering av OECD:s rapport om land-för-land-rapportering

För att data från en land-för-land-rapport ska kunna användas i syfte att tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln (safe harbour) måste rapporten anses vara kvalificerad. Det är därför viktigt att förstå vad som krävs för att en land-för-land-rapport ska vara kvalificerad, om företag avser att tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln för tilläggsskatteändamål. 

En land-för-land-rapport anses vara kvalificerad om den har upprättats enligt 33 a kap. Skatteförfarandelagen (som i sin tur implementerar ett EU-direktiv som antogs 2016). Eftersom direktivet bygger på OECD:s BEPS Action 13 anses det i direktivet lämpligt att beakta OECD-standarderna när reglerna för land-för-land-rapportering fastställs och att särskild hänsyn bör tas till den framtida utvecklingen på OECD-nivå. För att avgöra om en land-för-land-rapport är kvalificerad är det alltså viktigt att beakta de rekommendationer som tas fram av OECD, till exempel rapporten Guidance on the Implementation of Country-by-Country Reporting: BEPS Action 13, där praktiska frågor för framtagandet av land-för-land-rapporter formuleras och besvaras.

2024 års uppdatering av rapporten innebär ett förtydligande i förhållande till de administrativa riktlinjerna som publicerades i december 2023 gällande betalningar från andra koncernenheter som redovisas som utdelning i den utbetalande enhetens kvalificerade finansiella rapport. 

Enligt den administrativa riktlinjen ska data i de kvalificerade finansiella rapporterna inte justeras på basis av deras skattemässiga behandling. En koncernintern betalning som ingår i vinst före skatt hos mottagaren och som kostnad hos betalaren, i båda fallen avseende deras kvalificerade finansiella rapporter, ska således också ingå i intäkter och vinst före skatt hos mottagaren, oavsett transaktionens skattemässiga behandling. Exemplet som ges är betalning på preferensaktier som redovisningsmässigt behandlas som ränta hos båda parter, men skattemässigt som utdelning. I sådant fall ska betalningen ingå i intäkter och vinst före skatt hos mottagaren. Endast då betalningen redovisningsmässigt behandlas som utdelning i betalarens kvalificerade finansiella rapport, ska beloppet exkluderas från intäkter och vinst före skatt hos mottagaren vid Safe harbour-beräkningarna.

De frågor och svar som framgår av OECD:s rapport är inte rättsligt bindande utan utgör förtydliganden som syftar till att rapporteringen ska ske på ett enhetligt sätt. Enligt Skatteverket kan det hämtas ledning ur dessa svar under förutsättning att de inte strider mot eller går utanför den svenska lagstiftningen om land-för-land-rapportering, eller avser situationer som inte förekommer i Sverige. 

Kommentar

Lagrådet kommer denna vecka att börja granskningen av förslagen i lagrådsremissen på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Därefter kommer Lagrådet med ett yttrande över förslagen och senare i höst beslutas en proposition.

Det är välkommet att det preciseras vilka uppgifter som ska lämnas i tilläggsskatterapporten i de situationer som tas upp ovan och att bestämmelserna innebär en förenkling av uppgiftslämnandet i vissa fall.

Vad gäller uppdateringen av CbCR-rapporten så har den sannolikt begränsad betydelse för de flesta svenska koncerner. Det kan dock konstateras att trots OECD:s rekommendationer vad gäller implementeringen av land-för-land-rapportering och tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln, kan olika länder se olika på vad som kan avkvalificera en land-för-land-rapport. Det är därför viktigt att förstå vad som krävs för att land-för-land-rapporten ska anses vara kvalificerad i de länder där koncerner avser att tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln.

PwC har en särskild fokusgrupp inriktad på Pelare II och assisterar gärna med frågor relaterade till reglerna.