Paketeringsutredningen – vad händer nu?

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Clock-2-solid_0001_maroon.pngDen 30 mars offentliggjordes den så kallade paketeringsutredningen. I korthet innebär förslaget att den skattebörda som träffar direkta fastighetsavyttringar också ska drabba indirekta fastighetsavyttringar.

Kritiken väntade inte på sig. Redan några dagar efter att utredningen presenterats gick finansminister Magdalena Anderssons presstalesman ut och kommenterade förslaget. Enligt uttalandet var förslaget inte aktuellt för höstbudgeten. Därutöver krävdes ytterligare utredning av konsekvenserna innan förslaget kunde skickas ut på remiss. Många andades sannolikt ut, men det tog dock inte många dagar innan regeringen ändå meddelade att förslaget skickas ut på remiss med sista svarsdag den 14 augusti 2017.

Remiss – vad händer nu?

Att förslaget skickas på remiss innebär att regeringen (Finansdepartementet i detta fall) ber utvalda remissinstanser att yttra sig över utredningens förslag. Remissinstanserna består vanligtvis av myndigheter, organisationer och kommuner. Möjligheten att yttra sig över förslaget står dock öppen för var och en. Syftet med att skicka ut förslaget på remiss är att inhämta yttranden från berörda parter för att vidare kunna analysera konsekvenserna av ett införlivande av de nu föreslagna ändringarna. Ytterligare information kring remissförfarandet och hur man gör om man vill yttra sig hittar du i faktarutan längre ner.

Efter remiss – vad händer sen?

De remissvar som erhålls bearbetas sedermera varefter Finansdepartementet utreder remissvaren. Är många remissinstanser negativa till förslaget kan Finansdepartementet välja att inte gå vidare med hela eller delar av förslaget. Finansdepartementet kan även välja att arbeta om hela eller delar av förslaget, vilket i sig kan innebära att en ny remissrunda krävs.

Om däremot Finansdepartementet väljer att gå vidare med utredningens förslag upprättas ett utkast på lagtext som sedan skickas på remiss till Lagrådet. Lagrådet granskar sedan förslaget för att säkerställa att det inte strider mot någon gällande lagstiftning.

Finansdepartementet bearbetar därefter förslaget och presenterar en proposition som lämnas till riksdagen. Hos riksdagen förbereds förslaget först av ledamöterna i skatteutskottet. Utskottet presenterar ett utskottsbetänkande till riksdagen där det framgår om majoriteten i utskottet anser att lagförslaget ska röstas igenom av riksdagen. Riksdagen debatterar sedan förslaget och röstar därefter i ärendet. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas en ny lag, vilken enligt utredningens förslag bör kunna träda i kraft den 1 juli 2018.

Kommentar

Det är således en bit kvar innan de förslag som presenterats i paketeringsutredningen kan bli lag. Resan dit är heller inte spikrak och ett antal hinder får anses föreligga längs vägen.

Att regeringen skulle haft tid att göra någon ytterligare utredning mellan presstalesmannens uttalande och att förslaget skickades ut på remiss får nog ses som uteslutet. Under remissperioden kan man dock sannolikt förvänta sig att regeringen gör den analys man sagt att man ska göra.

Vi kan även sannolikt förvänta oss mycket kraftig kritik av flertalet remissinstanser, såväl vad gäller den tekniska utformningen av den föreslagna lagstiftningen som de ekonomiska konsekvenser som kan inträda om förslagen blir verklighet. Hur regeringen väljer att hantera dessa återstår att se. En mindre rörlig fastighetsmarknad och ett minskat byggande är däremot sannolikt inget som regeringen vill bidra till, särskilt inte med tanke på den redan stora bostadsbrist som finns i delar av landet.

Det nuvarande parlamentariska läget och det faktum att det är valår nästkommande år är tillika osäkerhetsfaktorer som spelar in vid bedömningen. Vill man genomföra genomgripande åtgärder så nära inpå ett val, finns det en risk att konsekvenserna av en ny lagstiftning kan spilla över på valresultatet och kan man ens få igenom ett förslag i riksdagen? Dessa är bara ett fåtal av de frågor regeringen ställs inför. Härutöver tillkommer den pågående utredningen kring avdrag för räntekostnader och konsekvenserna av en ny lagstiftning på detta område måste självfallet även beaktas.

Att processen ska gå så pass fort att en ny lagstiftning är på plats den 1 juli 2018 får nog ses som en utmaning. Det vore inte heller helt oväntat om det presenteras förändringar av paketeringsutredningens förslag. Även om det uppfattas i många fall som olyckligt, torde osäkerheten därför kvarstå än ett tag.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Knut Fogelfors

Knut Fogelfors

Knut Fogelfors arbetar på PwC i Stockholm med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på skattefrågor för fastighets- och byggbolag.
010-213 33 96
Knut Fogelfors works at PwC in Stockholm, specialising in corporate taxation issues and, in particular, tax issues for property and construction companies.
+46 10-213 33 96

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder?

Lantmäteriet har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att ta ut stämpelskatt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Syftet är att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stor guide: regeringens åtgärdspaket för företag – vad gäller?

Det har gått lite mer än ett år sedan regeringen presenterade det första åtgärdspaketet för företag med anledning av spridningen av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets prioriterade kontroller 2021

Nu har Skatteverket presenterat vilka områden som kommer att granskas extra under 2021. Årets prioriterade kontroller riktar in sig på ...

Läs artikeln