Överväganden kring förslaget till nya 3:12-regler

Dammet börjar nu lägga sig kring det förslag till nya regler för beskattning av utdelning och kapitalvinst hos ägare till fåmansaktiebolag som presenterades härom veckan. Förslaget kommer dock inte att samla damm på Finansdepartementet. Tvärtom. Det är redan ute på remiss för synpunkter från omvärlden. Utredningen har även uppmärksammats i media.

Förslaget innehåller flera positiva delar, men även klara försämringar som backar tillbaka de senaste årens förbättringar av reglerna. Sammantaget föreslås en skattehöjning i 3:12-reglerna på knappt 5 miljarder kronor. Idag inbringar reglerna cirka 25 miljarder. Huvuddelen ligger på den föreslagna höjningen av skatten på gränsbeloppet från 20 till 25 procent. Vilka delar Finansdepartementet kommer att gå vidare med när man önskar stärka sin kassa återstår att se.

Statsfinansiellt sett inför 2017 års vår- och höstbudgetar så bör 3:12-förslaget sättas in i ett sammanhang som rymmer flera andra förslag till skattehöjningar. Nyligen har förslag till ökad skatt på finansiella tjänster presenterats, ett förslag om att begränsa så kallade övervinster i välfärden och i mars kommer ett förslag kring beskattning av fastighetsbranschen. Senare under våren är ett förslag till delvis ny företagsbeskattning utlovat, vilket kommer att rymma frågor som avdragsrätt för räntor och nivå på bolagsskattesatsen. Det blir opinionen som till stor del avgör var skattehöjningar kommer året innan valet.

Så vad kan fåmansföretagare göra under resten av 2016 och fram till dess Finansdepartementet presenterar sitt förslag till nya regler? De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Förenklingsregeln

Drygt 300 000 fåmansföretagare (av knappt 400 000 stycken) använder förenklingsregeln, även kallad schablonregeln. Enligt uppgift så tar 2/3 av dessa inte ut utdelning. Ägare som har fritt eget kapital i bolaget och sparade gränsbelopp kan dela ut detta under 2016 och 2017 till 20 procent skatt, mot 25 procent som det sannolikt blir i vart fall från 1 januari 2018. Ägare som inte har fritt eget kapital i sina bolag motsvarande sitt gränsbelopp bör gå igenom möjligheterna att i bokslutet för 2016 eller senare brutna år skapa utdelningsbara medel. Att exempelvis lösa upp avsättningar till periodiseringsfond lönar sig sannolikt i många fall.

Ägare som inte har upprättat och lämnat in en K10-blankett bör snarast upprätta en sådan för att se vilka sparade gränsbelopp som finns.

Huvudregeln

Gränsbelopp som beräknas för år 2017 (löner utbetalda under 2016) blir sista året som gränsbeloppet baseras på lönerna i bolaget på nuvarande nivå. I förslaget minskar dessa väsentligt från 2018 (löner utbetalda under 2017). Se därför till att under 2016 ta ut tillräcklig egen lön för att gränsbelopp baserat på löneunderlaget får beräknas för 2017.

Även företagare som använder huvudregeln och som har sparade gränsbelopp bör överväga att ta ut dessa på samma sätt som de som använder förenklingsregeln, se ovan.

Större utdelningar

Ägare till lite större bolag som står i begrepp att göra en större utdelning från detta, eller ett holdingbolag efter en försäljning, bör överväga att vänta till 2018. Skatten på utdelningar och kapitalvinster över det så kallade takbeloppet på cirka 6 miljoner kronor föreslås då sänkt från 30 till 25 procent. Denna förändring ger effekt på utdelningar över cirka 9,5 miljoner kronor på grund av höjningen av takbeloppet från 90 till 100 IBB (under förutsättning att ägaren inte har något gränsbelopp).

Nyckelpersoner med ett ägande under 4 procent

De och personer som erbjuds att köpa en mindre andel bör räkna på vad förslaget innebär för dem. Det gäller särskilt storleken på de gränsbelopp som dessa nyckelpersoner med nya regler föreslås få tillgodoräkna sig. Personer som är på väg att köpa in sig i ett fåmansaktiebolag bör ställa frågan om denna ”avkastningsnivå” kan påverka värdet på aktierna?

Egna löneuttag

Ägare som använder huvudregeln har än större anledning att ställa frågan – vilka gränsbelopp behöver jag under kommande år och vilken strategi har jag kring mitt ägande? I förslaget höjs kravet på det egna löneuttaget i många fall kraftigt samtidigt som de gränsbelopp som erhålls minskar. Klarar bolaget den högre lönen och är den värd de gränsbelopp som erhålls? Så som förslaget nu ser ut blir det än viktigare med en klar ägarstrategi. Observera även att om reglerna träder i kraft den 1 januari 2018 påverkar detta ägarnas löneuttag under 2017, varför bolaget bör budgetera med en eventuell extra löneutbetalning under slutet av 2017 om ägarna önskar att uppfylla ett förhöjt lönekrav.

Kompanjonföretag

Frågorna i punkten ovan gäller i än högre grad kompanjoner som är ägare eftersom löneunderlaget föreslås individualiseras samtidigt som en trappstegsmodell i tre steg införs för att beräkna det egna gränsbeloppet.

Interna generationsskiften

Ägare som har genomfört eller avser att genomföra interna generationsskiften bör redan nu planera och eventuellt justera dessa efter förutsättningarna enligt de föreslagna reglerna. Om en trädaperiod kan påbörjas under 2016 kan aktierna vara okvalificerade under 2022 (förutsatt att reglerna faktiskt ändras enligt förslaget och samtliga villkor är uppfyllda). 

Trädabolag

Ägare som överväger att lägga sina bolag i så kallad träda, det vill säga vara passiv i fem kalenderår och sedan ta ut vinsten till 25 procent, bör fundera igenom denna strategi och även räkna på vad den ger ekonomiskt. Detta gäller både inför en pensionering och efter en försäljning genom holdingbolag.

Kommentar

Innan remissinstanserna kommenterat förslaget och lämnat synpunkter är det oklart om hela eller delar av förslaget genomförs och om vissa delar justeras. Men en kvalificerad gissning är att något blir det av förslaget.

Icke desto mindre bör ägare redan under 2016 överväga vissa frågor. Andra frågor kan anstå till nästa år.