Nya 3:12-regler i höstbudgeten 2025 – så påverkas företagare

Regeringen har presenterat höstbudgeten 2025, där en av nyheterna är förändringarna i de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för ägare i fåmansföretag – en fråga som berör majoriteten av företagarna i Sverige. Syftet med de nya reglerna är att förenkla systemet och minska den administrativa bördan för företagen, samtidigt som man vill skapa bättre villkor för små och växande företag. De nya reglerna, som i stort följer lagrådsremissen, träder i kraft den 1 januari 2026.

Läs också: Budgetpropositionen för 2026 - så här ser skatteförslagen ut 

Beräkning av gränsbelopp enligt de nya reglerna

Enligt de nya reglerna kommer gränsbeloppet – det belopp som kan tas ut till lägre beskattning – att bestå av tre delar:  

1. Grundbelopp: fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2026) som fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.  
2. Lönebaserat utrymme: 50 procent av de kontanta utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag, fördelat per andel, efter ett löneavdrag per delägare på åtta inkomstbasbelopp (644 800 för 2026). För makar beräknas det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det lönebaserade utrymmet kan dock aldrig överstiga 50 gånger den egna lönen. 
3. Ränteberäkning: på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor får ränta (statslåneräntan + 9 procent) beräknas.  

Ytterligare förändringar

Grundbeloppet: Grundbeloppet får, likt dagens schablonbelopp, enbart beräknas en gång per ägare men ska vid fler företagsinnehav fördelas i förhållande till andelsinnehaven i respektive företag.  

Slopande av löneuttagskrav och kapitalandelskrav: Kravet på att delägaren måste ta ut en viss lön samt kapitalandelskravet om 4 procents ägande för att få beräkna lönebaserat utrymme (den så kallade fyraprocentsspärren) tas bort.  

Löner i alternativa investeringsfonder: Löner utbetalda till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond (där fondens förvaltare omfattas av tillstånds eller registreringsplikt enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder) ska inte inkluderas vid beräkning av löneunderlaget.  

Dotterbolagsdefinition: Den särskilda definitionen av dotterbolag i inkomstskattelagen tas bort, vilket innebär att den civilrättsliga definitionen i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen blir tillämpliga framöver. 

Karenstiderna som påverkar hur länge andelar anses kvalificerade förkortats från fem till fyra år, denna regel tillämpas på beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026. Detta innebär att delägare som påbörjade sin träda 2022 fortsatt har en femårig karenstid och att aktierna kommer att anses okvalificerade först 2027 (samtidigt som aktier som påbörjade sin träda 2023). 

Sparat utdelningsutrymme: Möjligheten att räkna upp sparat utdelningsutrymme med ränta tas bort.  

Borttagande av index- och kapitalunderlagsreglerna: Index- och kapitalunderalgsreglerna som används vid beräkning av omkostnadsbelopp för kvalificerade andelar som anskaffats före 1990 talet eller 1992 tas bort. 

Andelsbyte: Vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet får ersättning som betalats ut under året innan ett andelsbyte ingå vid beräkningen. 

Så påverkas företagen 

De nya reglerna innebär en förbättring för de företagare som idag tillämpar förenklingsregeln eftersom dessa får ett högre lågbeskattat utrymme genom höjningen av grundbeloppet från dagens 2,75 IBB till 4 IBB (från 221 650 kronor till 322 400 kronor).  

För de företagare som idag beräknar sitt lågbeskattade utrymme baserat på löneunderlaget kommer de nya reglerna att innebära en försämring på grund av det föreslagna löneavdraget. Avdraget innebär att delägares gränsbelopp minskas med upp till ca 320 000 kronor (4 IBB). Till viss del kompenseras ägare av det förhöjda grundbeloppet, men detta gäller fullt ut endast ägare som innehar 100 procent i ett bolag. Vid lägre ägarandelar eller ägande i flera bolag blir de nya reglerna en försämring. 

I övrigt är det fördelaktigt att karenstiden kortas samt att de tröskeleffekter vi har i befintliga regler (exempelvis fyraprocentsspärren) tas bort då dessa har påverkat hur företag har organiserat sig. På grund av löneavdraget kommer dock de med mindre ägarandelar att få ett begränsat lågbeskattat utrymme om inte bolaget har höga lönesummor. 

Även om reglerna innebär en förbättring för många är regelverket fortsatt komplex för individen. Exempelvis kvarstår svårigheten i att definiera vad som utgör ett fåmansföretag samt vilka delägare som kan anses utgöra utomstående ägare. Vidare innebär förändringarna att delägare med olika ägarandel får olika gränsbelopp vilket, kan resultera i olik beskattning av utdelningar från samma bolag. 

När träder reglerna i kraft? 

De nya reglerna gäller för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Undantaget är de nya karensreglerna, som börjar gälla för beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026.