3:12 – förslag till nya regler

Idag presenterade den så kallade 3:12-utredningen sina förslag till ändrade skatteregler för fåmansföretag. Sammanfattningsvis kan sägas att förslagen, som väntat, innebär en hel del försämringar för fåmansföretagare men det finns även vissa ljusglimtar.

UPPDATERAD INFORMATION: Den 21 mars 2017 publicerade regeringen ett ändrat förslag: Uppdaterat förslag till nya 3:12-regler

Utredningen tillsattes i mars 2014 med uppdraget att se över ägarskiften i fåmansföretag. I januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen önskade en större översyn av 3:12-regelverket. Idag har man alltså, efter 2,5 års arbete, presenterat sina förslag.

Förslagen till ändrade 3:12-regler består av:

• Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
• Sänkt gränsbelopp enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) från 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr för 2016) kr till 1,75 inkomstbasbelopp (101 675 kr). Vidare införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp för något annat bolag.
• Begränsningar i beräkningen av löneunderlag från dagens 50 % av utbetalda löner inom koncernen till nedan trappa. Vidare individualiseras beräkningen vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets.
  • 10 % av löner upp till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr)
  • 25 % av löner mellan 8 och 60 inkomstbasbelopp (474 400 – 3 558 000 kr)
  • 50 % på löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 558 000 kr)
• Man slopar takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön.
• Höjt löneuttagskrav för att kvalificera för löneunderlag från 6 inkomstbasbelopp (355 800 kr) plus 5 % av totala löneunderlaget i företaget till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr) plus 5 % av ägarens/närståendes löneunderlag. Det maximala löneuttagskravet höjs från dagens 9,6 inkomstbasbelopp (569 280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (889 500 kr för 2016).
• Slopande av 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerat mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig löneunderlag.
• Sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som överstiger takbeloppet i tjänst.
• Särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed gäller den definition av dotterbolag som framgår av årsredovisningslagen.
• Takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst ska slås samman till ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kr för 2016) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock inkluderas i takbeloppet.
• Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket innebär att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft den 1 januari 2018. Förslagen om höjt löneuttagskrav måste dock beaktas redan under 2017, eftersom löneuttagskravet ska uppfyllas året före beskattningsåret.

Förslaget ska nu skickas på remiss och sedan är det upp till finansdepartementet att utforma slutligt lagförslag. För att de nya reglerna sedan ska träda ikraft krävs att riksdagen godkänner de lagförslag som slutligen presenteras.

Kommentar

Baserat på direktiven till utredningen var det många som förväntade sig kraftiga försämringar för fåmansföretagare. Med facit i hand känns förslaget genomarbetat och välavvägt, även om det är en klar försämring för många. Många av förslagen ligger i linje med de spekulationer som föregått utredningens förslag, exempelvis höjd skattesats samt begränsade möjligheter att beräkna sitt lågbeskattade utrymme (både enligt förenklingsregeln och huvudregeln).

Slopandet av 4 %-spärren är ett välkommet inslag då många upplevt att denna regel försvårar möjligheten att rekrytera nyckelpersoner samt snedvrider konkurrensen på marknaden.

Utredningen föreslår inga begränsningar i historiskt upparbetade gränsbelopp utan samtliga förändringar gäller framtida beräkningar. Dock innebär en höjning av skattesatsen att utdelningar som beslutas efter den höjda skattesatsen trätt ikraft beskattas enligt den nya skattesatsen (trots att gränsbeloppet upparbetats när skattesatsen var lägre).

Under nästa vecka återkommer Tax matters med en mer analyserande artikel avseende innebörden av de olika förslagen.