Lagrådsremiss avseende förslaget till ändring om underskottsreglerna

I juni 2021 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett mål där tillämpning av skatteflyktslagen underkändes på ett förfarande med underskottsbolag. Till följd av utfallet i målet aviserade regeringen om ett kommande förslag till ändring om underskottsreglerna som kort därefter presenterades i form av förslag till ny antimissbruksregel och i en så kallad stoppskrivelse. Regeringen har nu efter yttranden från en rad remissinstanser remitterat ett något modifierat förslag till Lagrådet.

Syftet med förslaget är att motverka icke affärsmässigt betingade förvärv av underskottsföretag. Den föreslagna ändringen är till skillnad från de befintliga underskottsreglerna utformat som en subjektiv regel där hänsyn ska tas till flera omständigheter för att bedöma om underskotten har varit det övervägande skälet till ägarförändringen. Vägledande kriterier för bedömningen är om underskottsföretaget saknar andra tillgångar än exempelvis kassa eller fordringar på företag i intressegemenskap och som inte bedriver någon rörelse.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte lämnat några synpunkter på förslaget. Vissa remissinstanserna påpekar istället att den nya bestämmelsen kan försvåra tillämpningen av redan komplicerade regler. Dessa instanser menar att det istället är önskvärt att se över hela regelsystemet om begränsning för avdrag av tidigare års underskott. En generell översyn skulle ge möjlighet att skapa ändamålsenliga men praktiskt hanterliga regler. Regeringen anser dock att en generell översyn av regelverket faller utanför det aktuella lagstiftningsförfarandet.

Vissa remissinstanser påpekar att rättsföljden av antimissbruksregeln är alltför långtgående och innebär att hela underskottet faller bort till skillnad från beloppsspärren. Denna effekt skulle kunna undvikas om bestämmelsen hade utformats så att förvärvsutgiften reduceras med värdet på kontanter och fordringar på företag som ingår i den tidigare koncernen. Regeringen anser att syftet med den föreslagna regeln motiverar att rätten att dra av tidigare års underskott upphör i sin helhet om förutsättningarna för tillämpning av bestämmelsen är uppfyllda.

Regeringen står vidare fast vid att en subjektiv regel i form av en antimissbruksregel uppfyller syftet med ändringarna på ett bättre sätt eftersom det träffar alla förfaranden som inte är motiverade av affärsmässiga skäl. För att undvika viss osäkerhet som en subjektiv regel kan medföra anges några vägledande bedömningskriterier. Regeringen exemplifierar dem och anger att ett underskottsbolag med substans i form av fastighet, patenträttigheter, materiella och immateriella tillgångar inte skulle träffas av den nya regeln. Detsamma gäller underskottsbolag som bedriver rörelse. Vid förvärv av en hel koncern kan tillgångar eller rörelse som finns i andra koncernbolag än i underskottsbolaget beaktas för att bedöma det övervägande skälet för ägarförändringen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 maj 2022 men ska tillämpas på transaktioner som sker efter den 10 juni 2021 med stöd av undantagsbestämmelsen i regeringsformen.

Kommentar

Regeringen går nu alltså vidare med förslaget från tidigare i år utan att göra några större ändringar till den ursprungliga versionen. Viss kritik från remissinstanserna har dock beaktats. Tidigare ordalydelse innehöll ett långtgående beviskrav som riskerade att aktualisera regeln på fler situationer än vad som hade varit tänkt. Regeringen har valt att ändra regelns ordalydelse så att det inte inkluderar något uttryckligt beviskrav. Förslaget är ändå fortfarande mycket ingripande och riskerar att ytterligare försvåra tillämpningen av de redan komplicerade reglerna.

Man kan också invända att det nu inte, trots den kritik som tidigare framförts, presenterats någon mer övertygande motivering till varför stopplagstiftningen i första hand var nödvändig i ett läge där Regeringsrätten bekräftat långvarig praxis och förståelse av gällande lagstiftning. Skälet som anges är att domen från högsta instans skulle riskera många liknande transaktioner och stora belopp.

Regeringen har heller inte redovisat någon egen analys kring behovet av se över hela regelverket kring avdrag för underskott, utan avfärdat de framförda önskemålen med att det ligger utanför det aktuella lagstiftningsförfarandet - vilket är synd. Behovet av en mer generell översyn av regelpaketet kring underskott är enligt vår mening stort, särskilt med tanke på komplexiteten i samverkan med gällande ränteavdragsregler.

Läs även våra tidigare artiklar:

Ändring av underskottsreglerna - förslaget är här!
Stopplagstiftning införs gällande handel med underskottsbolag i vissa fall
Skatteflyktslagen begränsar ej underskott vid ägarförändring enligt HFD

Fakta från regeringen.se: Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år