Ändring av underskottsreglerna - förslaget är här!

Grupp i möte ‹ Tillbaka till artiklarna

Förra veckan skrev vi om ett kommande förslag avseende ändring av underskottsreglerna. Ändringarna trädde i kraft den 11 juni 2021, dagen efter regeringens avisering, och är ett svar på en nyligen avgjord dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Vi går igenom och kommenterar det presenterade förslaget.

Regeringen har föreslagit en ny bestämmelse i 40 kap. inkomstskattelagen som avser att ytterligare begränsa avdragsrätten för underskott från tidigare år. I förslaget diskuteras att den nya regeln bör bli utformad antingen som en ny objektiv regel av mekanisk karaktär eller en antimissbruksregel.

En objektiv regel skulle enligt regeringen likna kapitaltillskottsregeln på så sätt att värdet av likvida tillgångar i form av kassa eller fordringar på företag i den gamla koncernen skulle reducera utgiften för att förvärva underskottsbolaget vid beräkning av beloppspärren. En sådan regel skulle uttryckligen motverka transaktioner med underskottsbolag av sådant slag som var föremål för HFD:s prövning. Det finns dock flera nackdelar med en sådan regel som enligt regeringen kan leda till orimliga konsekvenser. Det nämns bland annat att företag som har mottagit kapitaltillskott riskerar att träffas dubbelt. Vidare anges att en konkret och tydligt avgränsad regel riskerar att träffa även affärsmässiga överlåtelser samtidigt som den inte kommer att skydda mot nya sätt att kringgå beloppsspärren.

Regeringen väljer att gå på det andra alternativet och föreslår en antimissbruksregel som komplement till beloppspärren, kapitaltillskottsspärren och även skatteflyktslagen. Rätten att utnyttja tidigare års underskott föreslås att upphöra om underskottet har varit det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. För att öka förutsebarheten vid tillämpning av den nya regeln föreslås att omständigheter som bör beaktas vid bedömningen specificeras direkt i lagtexten. Om ett underskottsbolag inte äger andra materiella eller immateriella tillgångar förutom kassa eller fordringar på företag i tidigare koncern, eller om det inte bedriver en aktiv rörelse med personal, lokaler och kundkontakt med mera är det sannolikt att förvärvet har varit motiverat av möjligheten att tillgodogöra sig underskottet. Listan på omständigheter ska dock inte anses som uttömmande. Exempelvis kan även fordran på en extern part komma att beaktas.  

Om underskottsbolaget ingår i en koncern som är föremål för en ägarförändring krävs det en helhetsbedömning för att avgöra vad som har varit det övervägande skälet till förvärvet. Här ska det särskilt beaktas vilka andra tillgångar eller rörelser som förvärvaren av en hel koncern erhåller genom transaktionen. Slutligen anges att rättshandlingar som företas före och efter själva ägarförändringen kommer att beaktas vid tillämpning av den nya regeln.

Förlaget har nu skickats på remiss och remissvaren ska ha tillkommit senast den 27 augusti 2021. Den nya regeln har dock som nämnts trätt i kraft och tillämpas vid ägarförändringar som sker efter den 10 juni 2021. 

Kommentar

Regeringen har i sitt förslag varit mycket tydlig med att syftet bakom underskottsreglerna är att förhindra handel med underskottsbolag. En omfattande regel av subjektiv karaktär med inslag från skatteflyktslagen anses därför vara nödvändig. Samtidigt medger regeringen att subjektiva regler generellt sett brukar vara svåra att förutse varför man introducerar ett antal bedömningsgrunder. Frågan är dock om dessa grunder kommer vara tillräckligt klara för att inte träffa alltför många “vanliga” företagsöverlåtelser. Särskilt komplicerad kan bedömningen bli i fråga om koncernöverlåtelser och hur mycket andra tillgångar eller vilka rörelser som behövs för att den nya begränsningsregeln inte skall komma i fråga. Ett annat frågetecken är hur långt listan på bedömningsgrunder som regeringen presenterar kan sträcka sig. Det kan ytterligare komplicera bedömningen att även en fordran som avser en extern part kan utlösa tillämpning av den nya regeln.

Utöver de mer uppenbara fallen av rena skalbolag med underskott, är det mer än sannolikt att den nya regeln kommer att försvåra förutsägbarheten än mer än tidigare. Vi återkommer med våra reflektioner när vi kunnat analysera reaktionerna från remissinstanserna. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Peter Lindstrand & Hanna Tsikhanava

Peter Lindstrand & Hanna Tsikhanava

Peter Lindstrand och Hanna Tsikhanava arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Peter arbetar med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på skattefrågor för fastighets- och byggbolag. Hanna arbetar med svensk och internationell företagsbeskattning främst rörande finansiella företag.
Peter: 010-213 31 97, peter.lindstrand@pwc.com
Hanna: 010-212 82 36, hanna.tsikhanava@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Ny tillfällig lag samt lagändring avseende avstämningar kopplat till korttidsstöd

Utbrottet av covid-19 har inneburit allvarliga konsekvenser för näringslivet och samhällsekonomin i Sverige. Det statliga stödet för ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Reklamskatten avskaffas - tänk på det här

Finansdepartementet föreslår att reklamskatten ska avskaffas. Detta genom att lagen om skatt på annonser och reklam (RSL) upphävs från och ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD/G20 har ingått avtal om att genomföra en global skattereform fram till 2023

Efter år av förhandlingar, undertecknade den 8 oktober en övervägande majoritet av de länder som är med i OECD:s så kallade “Inclusive ...

Läs artikeln