‹ Tillbaka till artiklarna
Den 10 juni överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med avisering om ett kommande förslag till ändring av underskottsreglerna till följd av en nyligen avgjord dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Ändringarna enligt det kommande förslaget börjar tillämpas omedelbart i enlighet med en undantagsbestämmelse i regeringsformen.
I en dom från den 3 juni 2021 underkände HFD tillämpning av skatteflyktslagen på ett förfarande som innebär att det inrullade underskottet överlever en ägarförändring trots att den kontanta betalningen utgör en mindre del av den totala utgiften för förvärvet.
Läs tidigare artikel om domen: Skatteflyktslagen begränsar ej underskott vid ägarförändring enligt HFD
En vecka efter att domen har meddelats aviserar regeringen om att en ny bestämmelse ska införas i inkomstskattelagen. Regeringen kommer att presentera sitt förslag i en promemoria som ska läggas fram på nästa riksmöte. De kommande ändringarna avser 40 kap. Inkomstskattelagen.
Regeringen poängterar att syftet med underskottsreglerna är att förhindra handel med underskottsbolag och att det med anledning av HFD:s bedömning finns brister i lagstiftningen. I sin skrivelse beskriver regeringen ett förfarande som består av ett antal transaktioner och resulterar i att tidigare års underskott överlever utan att de befintliga reglerna, beloppsspärren och kapitaltillskottsregeln, appliceras. Regeringen menar att nuvarande regler är för snäva och att lagstiftningens syfte inte uppnås.
En särskild begränsningsregel kommer att föreslås för att förhindra möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring om underskottet anses ha varit det övervägande skälet till ägarförändringen. Särskild vikt ska läggas vid sådana omständigheter som innebär att förvärvaren erhåller andra tillgångar eller rättigheter än kontanter samt fordringar på företag som ingick i samma koncern med underskottsbolaget före ägarförändringen.
Regeringsformen innehåller en undantagsbestämmelse till ett normalt lagstiftningsförfarande på skatteområdet som medger tillämpning av en skatteregel innan den har trätt i kraft. Förutsättningar för det är att ett förslag eller meddelande om ett kommande förslag har lämnats till riksdagen och att det finns särskilda skäl för att tillämpa undantagsbestämmelsen. Som särskilda skäl anger regeringen risken för att ett antal liknande transaktioner med underskottsbolag kommer att öka till följd av HFD:s dom och att det i sin tur kommer att leda till ett betydande skattebortfall. De kommande ändringarna till begränsningsreglerna avseende underskott kommer därmed att tillämpas från och med 11 juni 2021.
Kommentar
Det är tankeväckande att Finansdepartementet så snabbt efter HFD:s dom tagit fram ett förslag kring en förändring av reglerna kring överlåtna underskottsbolag. Reglerna som nu har gällt en längre tid och varit mycket klara i sin innebörd och avsikt, där beloppsspärren utgjort en lösning som avvägt ansetts möta behoven av att begränsa den handel med underskottsbolag lagstiftaren velat motverka, har uppenbarligen nu funnits inte räcka till. Frågan är inte självklar, och det finns de som menar att ett i näringslivet uppkommet avdragsgillt underskott inte alls ska begränsas på detta sätt och att staten bör erkänna deras värde också om annan än den som lider förlusterna kan utnyttja dessa i ny verksamhet. I rådande klimat och stora behov av att stärka statens finanser är det dock inte alls förvånande att regeringen på detta sätt vill täppa till de hål man ser med utgångspunkten att underskott inte på detta sätt skall få handlas på marknaden.
Man kan fundera på om det funnits så särskilda skäl som krävs för en stopplagstiftning i fråga om transaktioner av en karaktär som pågått under många år helt i enlighet med innebörden av gällande regelverk.
Vi kommer att följa utvecklingen och återkomma med en artikel när det faktiska lagförslaget har offentliggjorts.
Lämna en kommentar