Ränteavdragsreglerna – viktigt att veta i övergångsperioden

Har ditt företag förlängt räkenskapsår som startade innan 2019? Då får det inte avdrag för negativt räntenetto. Vi förklarar vilka som omfattas av övergångsreglerna för de nya ränteavdragsreglerna och vad de innebär i praktiken.

De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes den 1 januari 2019. Reglerna innebär i stort att företag kan göra avdrag för negativt räntenetto med högst 30 procent av ett skattemässigt EBITDA (Earnings before interest, taxes depreciation and amortization). Speciella övergångsregler gäller för att förtydliga vilka som omfattas av de nya reglerna under övergångstiden. Det beror till exempel på hur långt företagets räkenskapsår är och när det började.

Företag omfattas av reglerna om

• räkenskapsåret påbörjades efter den 31 december 2018
• räkenskapsåret omfattar en längre tid än tolv månader och påbörjades före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018.

Mitt företag omfattas av övergångsreglerna – vad betyder det?

Företag som omfattas av övergångsreglerna får inte dra av sitt negativa räntenetto som löper på perioden från den 1 januari 2019 till och med utgången av beskattningsåret. Det innebär i praktiken bland annat att

• en uppdelning behöver göras mellan ränteutgifter för tiden före respektive efter den 1 januari 2019
• det negativa räntenetto som belöper sig på tiden från den 1 januari 2019 inte får dras av alls.

Är företaget utan ränteintäkter men har räntekostnader för 2019 måste företaget återlägga räntekostnaderna till beskattning. Har företaget exempelvis fem miljoner kronor i räntekostnad måste de fem miljonerna återläggas till beskattning. Om företaget har ett positivt beskattningsbart resultat innebär detta en extra beskattning med cirka en miljon.

Kommentar

Enligt vår mening har övergångsregeln fått en olycklig formulering eftersom reglerna inte bara träffar de företag som har förlängt sitt räkenskapsår för att undvika de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det träffar också företag som startas upp av andra anledningar, till exempel företag som genomför externa förvärv av andra företag.

En strikt tillämpning av det som står i övergångsbestämmelserna medför att företag som påbörjat sitt räkenskapsår under 2018, och förlänger räkenskapsåret till 31 december 2019, inte får dra av några räntor som avser 2019. De får inte heller använda den så kallade förenklingsregeln (länk). En ytterligare effekt av övergångsbestämmelserna blir att företaget dessutom inte får använda sig av "carry forward" och spara ränteavdragen till kommande år.

Det är sannolikt inte ovanligt att räkenskapsår i nystartade företag förlängs och avslutas så att räkenskapsåret följer det förvärvade företagets räkenskapsår. Förlängningen av räkenskapsåret görs i dessa fall av praktiska skäl och syftet är därmed inte att undvika en begränsning av ränteavdragen.

Vi ifrågasätter att detta var lagstiftarens avsikt med övergångsbestämmelsen. Enligt vår mening bör företagen i fråga åtminstone få använda förenklingsregeln om möjligt. I det fall inget avdrag kan nyttjas enligt förenklingsregeln bör räntan också få rullas framåt i sex år om beräkningen av avdragsutrymmet sker enligt EBITDA-regeln.