Justerade ränteavdragsbegränsningsregler från 1 januari 2021

‹ Tillbaka till artiklarna

Nu har regeringen överlämnat en proposition till Riksdagen om justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto. Syftet med förslaget är att komma till rätta med de negativa effekter som uppkommer när ett företag hamnar i skatteposition trots redovisning av outnyttjade underskott från tidigare år.

Förslaget innebär att tillkommande beräkning måste göras i vissa situationer. Propositionens förslag motsvarar i princip den tidigare överlämnade lagrådsremissen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. 

Bakgrund till förslag om justerade bestämmelser

I våras lämnade Svenskt Näringsliv en hemställan till Finansdepartementet. Syftet var att belysa de negativa effekterna av de nya generella ränteavdragsbegränsningsreglerna i det fall ett bolag redovisar koncernbidragsspärrade underskott och samtidigt inte erhåller full avdragsrätt för sitt negativa räntenetto. Sedan dess har vi tagit del av både Finansdepartementets promemoria om förslag på ändrade bestämmelser, lagrådsremiss och förslag om ändrade bestämmelser i regeringens budgetproposition. Nu överlämnar regeringen slutligen en proposition till Riksdagen med förslag om justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.

Förslag om justerade bestämmelser föranleds av att den turordning som infördes i samband med att de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes den 1 januari 2019, medfört att ett underskott, som helt eller delvis inte får dras av enligt reglerna för koncernbidragsspärrade underskott, inte heller får användas mot företagets återlagda ej avdragsgilla negativa räntenetto. Ett företag som inte får full avdragsrätt för sitt negativa räntenetto riskerar därmed att hamna i skatteposition, trots att bolaget har outnyttjade (koncernbidragsspärrade) underskott från ett tidigare år. 

Förslaget i korthet 

Enligt de föreslagna justerade bestämmelserna ska ett företag som redovisar koncernbidragsspärrade underskott ges möjlighet att nyttja underskottet mot företagets återlagda ej avdragsgilla negativa räntenetto. Det under förutsättning att företaget samtidigt inte får helt eller delvis avdrag för ett negativt räntenetto.

För att fastställa hur stor del av det koncernbidragsspärrade underskottet som får nyttjas mot det ej avdragsgilla negativa räntenettot föreslås ett steg med tillkommande beräkningar. Hur de tillkommande beräkningarna ska genomföras beror på om företaget i fråga under året erhållit koncernbidrag från ett företag som underskottet helt eller delvis är spärrat mot. De föreslagna tillkommande beräkningarna ska göras som ett sista steg efter att företagets avdragsutrymme och ränteavdrag fastställts enligt den nu gällande ordningen. 

Kommer förslaget gå att tillämpa retroaktivt?

Flera remissinstanser har argumenterat för att de justerade bestämmelserna borde få retroaktiv verkan och vara tillämpliga på beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2018 alternativt 31 december 2019. Regeringen svarade att det inte är möjligt att säkerställa att de justerade bestämmelserna i ett enskilt fall är till nackdel för den skattskyldige. Regeringen bedömer därför att en en retroaktiv tillämpning inte är möjlig. 

Propositionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för beskattningsår som startar efter den 31 december 2020. Det står därför nu klart att de justerade bestämmelserna tyvärr inte kommer att ges någon retroaktiv verkan.

Komplexa regelverk ställer höga krav på skattebetalaren

Vi välkomnar att lagstiftaren hörsammat behovet av att ändra den nuvarande regleringen för att komma till rätta med oavsiktliga negativa effekten. Det är så klart olyckligt att regeringen inte fann en metod för att hantera i vart fall innevarande räkenskapsår.

Reglerna kring koncernbidragsspärrade underskott och de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna är komplicerade var för sig. Ett införande av ytterligare bestämmelser som ska koppla samman dessa två regelverk kommer att ställa än högre krav på skattebetalaren. En konsekvens är att det blir svårt för företag att både förutse och fastställa det skattemässiga resultatet.

Hur förslaget och de tillkommande justeringarna påverkar de uppgifter som ska redovisas i företagets inkomstdeklaration har ännu inte preciserats av Skatteverket och frågan är om blankett N9 behöver arbetas om.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Läs även tidigare artiklar på området:

Katarina Menzel & Emma Eriksson

Katarina Menzel & Emma Eriksson

Katarina Menzel och Emma Eriksson arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm respektive Uppsala med företagsbeskattning. De är särskilt inriktade på skattefrågor för fastighets- och byggbolag.
Katarina: 010-212 47 92, katarina.menzel@pwc.com
Emma:010-213 06 88, emma.x.eriksson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Moderaterna och Kristdemokraterna tycker till om en skattereform

I PwC:s serie om riksdagspartiernas syn på en skattereform har turen kommit de två forna allianspartierna Moderaterna och ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Administrativa tjänster ingick i momsfri kreditförmedling

Ett bolag som matchar kreditgivare och kredittagare med varandra genom att sammanföra dessa via en digital plattform och tillhandahålla dem ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Prövningstillstånd i mål om entreprenadtjänster till bostadsrättsföreningar

De senaste åren har vi sett flera fall där Skatteverket har omvärderat beskattningsunderlaget för moms på entreprenadtjänster som ...

Läs artikeln