Förslag om skattefria personaloptionsregler gynnar landets unga innovativa företag och dess anställda

Precis innan jul, den 20 december, kom regeringens lagrådsremiss om lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall. Förslaget till nya regler i lagrådsremissen stämmer i huvudsak överens med det förslag som lämnades av Incitamentsutredningen i mars 2016. Förslaget fick relativt hård kritik av remissinstanserna och i debatten, och regeringen har i lagrådsremissen till viss del tagit hänsyn till kritiken.

Att regeringen går vidare med förslaget och nu avser införa det nya regelverket med kvalificerade personaloptioner är välkommet. Med tanke på den kritikstorm som framfördes på diverse debattsidor i samband med att Incitamentsutredningens förslag lades fram fanns det en befogad rädsla för att förslaget överhuvudtaget inte skulle genomföras, något som hade varit mycket olyckligt.

Så som förslaget nu är utformat kommer det medföra en möjlighet för mindre nystartade innovativa företag att locka till sig nyckelpersoner även om företaget ännu inte har råd att betala marknadsmässiga löner eller kan ge samma typ av incitament som större, mer etablerade företag.

Förslaget om skattefria personaloptionsregler innebär:

I korthet innebär förslaget att nya innovativa företag under särskilt givna förutsättningar kan erbjuda anställda att teckna personaloptioner till mycket låga värden, utan att den anställde ska beskattas för förmånen eller att företaget ska betala arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet. Inte heller när den anställde utnyttjar optionen och förvärvar aktier i företaget ska någon beskattning ske. Istället uppstår beskattningstidpunkten först när den anställde någon gång i framtiden avyttrar aktien.

I praktiken innebär detta att den anställde erbjuds en möjlighet att helt skattefritt bli delägare i företaget till en mycket liten insats (den anställde kommer dock alltid behöva betala aktiens kvotvärde). Att beskattningstidpunkten uppstår först vid avyttringstillfället innebär att den anställde betalar skatt endast om en kapitalvinst faktiskt har uppstått. Detta till skillnad från idag då den anställde beskattas för värdet av förmånen när den lämnas, vilket kan medföra att skatt betalas för aktier som i slutändan inte gav någon vinst. I det nya systemet kommer den anställde alltid att ha kapital till att betala skatten. Den underliggande tillgången har ju avyttrats och genererat kapital som alltid mer än väl täcker den skatt som uppstått.

Vissa kritiker har ansett förslaget verkningslöst då aktierna, när de väl avyttras, i många fall kommer att beskattas enligt det så kallade 3:12-regelverket. Men, detta innebär ju endast att de som utnyttjat reglerna om kvalificerade personaloptioner kommer att beskattas på samma sätt som alla andra verksamma delägare i företaget, något annat hade varit mycket besynnerligt. Kritiken i denna del tycks bygga på delvis bristande insikt i hur skattereglerna fungerar, eller orealistiska förväntningar på hur reglerna skulle utformas. Att aktier som erhållits i princip gratis, och utan beskattning, vid en avyttring skulle beskattas lägre än för alla andra delägare i samma företag hade nog varit lite för mycket att hoppas på.

Krav och förutsättningar för att omfattas av förslaget:

Ett tillägg i lagrådsremissen, som inte fanns i Incitamentsutredningens förslag, är ett krav om minsta löneuttag om 13 inkomstbasbelopp under intjänandetiden, det vill säga en minsta lön om 799 500 kr (2017 års inkomstbasbelopp) över en period om tre år. Syftet med regeln är att säkerställa att den anställde inte till fullo löneväxlar sjukpennings- och pensionsgrundande lön mot skattefria icke sjukpennings- och pensionsgrundande personaloptioner. Kravet är således en skyddsregel för den anställde, som får anses vara förnuftig.

Syftet med de nya reglerna är att underlätta för mindre och innovativa företag att locka till sig, och behålla, kompetenta nyckelpersoner. Då reglerna uttryckligen vänder sig till mindre och nystartade företag har man valt att begränsa bolag som kan nyttja reglerna till bolag som är max tio år gamla (en förlängning från utredningens förslag på sju år), som har max 50 anställda och en nettovinst eller balansomslutning om max 80 mkr.

Att större och mer etablerade företag inte omfattas kan delvis förstås, de borde normalt inte ha ekonomiska problem att locka till sig nyckelpersoner, men särskilt vad gäller balansomslutningskravet kan gränsen vara väl lågt satt. I Sverige finns det idag en stor mängd unga innovativa företag med en mycket spännande framtid. Det är just denna typ av företag reglerna är utformade att gynna. Dessa företag finansieras dock ofta av riskkapital som inte sällan tillskjuts i större nyemissioner i syfte att täcka bolagets drift under kommande år. Denna typ av finansiering är livsviktig för innovationsbolagen, men riskerar samtidigt att driva upp balansomslutningen till en sådan nivå att företagen redan på ett tidigt stadium diskvalificeras från att använda det nya förmånliga personaloptionsprogrammet.

Avslutningsvis har utredningen och regeringen valt att exkludera ett antal branscher, exempelvis bank- och finansieringsverksamhet, handel med mark och fastigheter, samt juridisk- och revisionsrådgivning från att kunna nyttja regelverket. Ett par av dessa branscher (främst produktion av kol och stål) är exkluderade då reglerna annars inte skulle gå igenom på grund av EU:s statsstödsregler. Övriga exkluderade branscher utesluts i huvudsak med motiveringen att denna typ av branscher normalt inte bedriver innovativa verksamheter. Argumentet är svagt och det är olyckligt att regeringen börjat införa skatteregler – gynnande eller hämmande – som endast träffar vissa branscher.

Sammanfattningsvis får man dock anse det mycket lovvärt att regeringen går vidare med Incitamentsutredningens förslag. I huvudsak är förslaget mycket fördelaktigt för berörda företag, och för de anställda som kommer kunna nyttja reglerna i synnerhet.

Reglerna, som föreslås träda ikraft den 1 januari 2018, ligger nu för granskning hos Lagrådet.