<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Förslag på ny lag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter

Illustration genrebild ‹ Tillbaka till artiklarna

Justitiedepartementet publicerade i början av oktober remissen ”Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor”, där ett av förslagen som behandlas avser en ny lag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter. Detta är ännu ett krav på transparens inom skatteområdet. Här går vi igenom vilka företag som berörs.

Förslaget på den nya lagen har sitt ursprung i EU-direktivet 2021/2101 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer. Syftet med det potentiella regelverket är att främja transparens inom skatteområdet och att möjliggöra för allmänheten att få en insyn i företag och koncerners skatteinbetalningar. Detta syfte uppnås genom att vissa företag och koncerner åläggs en skyldighet att upprätta och offentliggöra en så kallad rapport om inkomstskatteuppgifter.

Intäkter överstigande åtta miljarder kronor innebär rapporteringsplikt

I det nuvarande förslaget ska rapporteringsskyldigheten omfatta företag eller koncerner vars sammanlagda intäkter överstiger åtta miljarder kronor under de senaste två räkenskapsåren samt är skattskyldiga i minst ett annat land än Sverige. Därtill kan dotterföretag och filialer till moderbolag utanför EU omfattas av rapporteringskravet. Kreditinstitut och värdepappersbolag omfattas däremot inte, då deras rapporteringsplikt anses uppfylld genom kapitaltäckningsdirektivet.

Med begreppet intäkter förstås antingen:

  • summan av nettoomsättningen, övriga rörelseintäkter, intäkter från ägarintressen med undantag av utdelningar från företag i samma koncern, intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, övriga ränteintäkter och liknande intäkter, eller
  • inkomsterna, som definieras av den ram för finansiell rapportering som ligger till grund för upprättandet av de finansiella rapporterna, exklusive värdejusteringar och utdelningar från företag i samma koncern.

Bland annat betald inkomstskatt per medlemsstat ska rapporteras

Själva inkomstskatterapporten ska innehålla uppgifter om bland annat företagets eller koncernens intäkter och vilken inkomstskatt som har betalats. Detta uppdelat per medlemsstat. I rapporten ska också företag separat redovisa uppgifter för varje skattejurisdiktion som finns förtecknad i bilaga I i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Offentlighet och utformning

Till skillnad från bland annat land-för-land rapporten kommer inkomstskatterapporten att vara offentlig, vilket säkerställs genom att en kopia ska lämnas in till Bolagsverket. Vissa undantag från offentliggörandet kan dock ske om det kan motiveras av affärsmässiga skäl. Undantaget gäller däremot enbart under en femårsperiod, varefter uppgifterna förväntas offentliggöras. Därtill medges inga undantag för uppgifter avseende skattejurisdiktioner som finns i EU:s förteckning ovan.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Kommentar

Som vi har nämnt i flertalet tidigare artiklar på Tax matters ser vi en ökad förväntan och trend inom området transparens på skatteområdet. Ovan nämnda förslag är ännu ett steg i denna riktning och ett av många förslag och regler som kommit de senaste åren, där bland annat GRI 207, land-för-land rapportering och DAC 6 är ett par andra exempel. Likaså drivs frågan kring öppenhet runt skattehantering och skatteinbetalningar framåt av den generella ESG-agendan.

Förslaget ligger fortfarande ute på remiss, varför vissa ändringar kan komma att ske. Givet dock att förslaget tar ursprung i ett EU-direktiv kan vi förvänta oss att förslaget inom kort kommer bli verklighet, antagligen i viss reviderad form. Detta innebär att företag och koncerner redan nu behöver analysera i det fall de kommer att omfattas av rapporteringsplikten. Om så är fallet kommer de att behöva säkerställa att det finns kapacitet, resurser och teknisk möjlighet att extrahera den data och information som krävs för att kunna rapportera efterfrågade uppgifter på ett korrekt sätt inom lagstadgade tidsramar.

Ta del av Justitiedepartementets förslag: Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor

Kim Jokinen & Mikaela Kronqvist

Kim Jokinen & Mikaela Kronqvist

Kim Jokinen och Mikaela Kronqvist arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med svensk och internationell företagsbeskattning. Kim fokuserar på strategifrågor. Mikaela fokuserar främst på frågor rörande finansiella företag.

Kim: 010-212 49 08, kim.jokinen@pwc.com
Mikaela: 072-880 93 27, mikaela.kronqvist@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln