DAC6 – snart svensk lag!

TM_man-med-penna-och-block ‹ Tillbaka till artiklarna

Vi har i tidigare Tax matters artiklar under 2019 skrivit om det rapporteringskrav som uppkommit genom DA6-direktivet och hur olika medlemsstater tänker implementera direktivet. Turen har nu kommit till Sverige!

Bakgrund

DAC6-direktivet har varit i kraft sedan 25 juni 2018. Den utredning som tillsattes av regeringen med anledning av direktivet avlämnade sitt betänkande den 19:e januari 2019 (SOU 2018:91). Betänkandet innehöll ett antal förslag i linje med direktivet, men också några som var oväntade. Det som orsakade de kraftigaste reaktionerna var utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att omfatta även nationella arrangemang. Vidare orsakade utredningens förslag ett visst mått av frustration på grund av den otydlighet som, på grund av direktivet, fanns gällande flera av de för rapporteringsplikten centrala begreppen. Slutligen vållade sanktionssystemet kopplat till rapporteringsplikten en smärre chock. Bristande efterlevnad föreslogs orsaka avgifter upp till 500 000 kronor om rapportering inte görs inom 30-60 dagar från en oklart definierad tidpunkt. Avgiften föreslogs gälla per arrangemang.

Finansdepartementet remitterade SOU:n till ett antal instanser i slutet av januari. Samtliga remissvar var inkomna den 24 april 2019. Sedan dess har vi otåligt väntat på att regeringen ska publicera lagrådsremissen, vilken kom strax före klockan 17 den 6:e december.

Lagrådsremissen ska nu granskas av lagrådet varefter regeringen ska presentera en proposition inför riksdagen. Bestämmelserna föreslås att träda i kraft den 1 juli 2020.

Kommentar

Vår initiala analys av lagrådsremissen är att den bjöd på en del överraskningar, men de flesta var positiva. De delar som är särskilt värda att kommentera rör det som vållande en het debatt under våren - utökningen av tillämpningsområdet, sanktionssystemet och den omfattande otydligheten.

Tillämpningsområdet

Vi noterar att den starka kritik som framförts av flertalet remissinstanser när det gäller tillämpningsområdet har beaktats av regeringen i lagförslaget. Det tidigare förslaget att vissa arrangemang skulle rapporteras även om de ägde rum inom Sverige, är inte längre inkluderat i lagförslaget. Regeringen anger dock att regeringskansliet arbetar vidare med frågan om nationella arrangemang. Vi får se om regeringskansliets beredning kommer att resultera i att nationella arrangemang återigen blir ett lagstiftningsärende.

Sanktionerna

När det gäller systemet för att i möjligaste mån säkerställa regelefterlevnad, det vill säga sanktionerna, har det skett förändringar vad gäller nivån på den avgift som tas ut vid utebliven rapportering. Även hur avgiften tas ut har förändrats. Tidigare föreslogs det att en första avgift om 15 000 kronor för rådgivare och 7 500 kronor för användare skulle tas ut om rapportering inte inkommit inom 30 dagar. Denna avgift är oförändrad i lagrådsremissen. Det föreslogs tidigare att en maxavgift om 500 000 kronor för rådgivare och 250 000 kronor för användare skulle tas ut om rapportering inte inkommit inom 60 dagar. I lagrådsremissen sänks denna maxavgift till 150 000 kronor för rådgivare och 75 000 kronor för användare.

En nyhet i lagrådsremissen är att det införs en tredje avgift som syftar till att skapa incitament att rapportera trots att de 60 dagarna har passerat. Om rapportering görs frivilligt efter att de 60 dagarna har passerat, kommer maxbeloppet uppgå till 165 000 kronor (summan av avgift ett och två). Om skatteverket vid en kontroll upptäcker att rapportering inte skett kommer denna upptäckt resultera i en ytterligare avgift om 150 000 kronor för rådgivare och 75 000 kronor för användare. Det totala maxbeloppet uppgår då till 315 000 kronor för rådgivare och 157 500 kronor för användare, per orapporterat arrangemang. Tanken med en tredje avgift som går att undvika med självrättelse är bra. Att den totala maxavgiften också sänks är också välkommet.

Otydligheten

Det som många finner besvärande med den föreslagna rapporteringsplikten är inte att aggressiva skatteupplägg ska rapporteras. Istället är det kombinationen av otydliga regler, korta tidsfrister och höga avgifter som skapade en frustration när SOU:n kom. Tyvärr så ger inte lagrådsremissen något klart svar på de centrala frågorna; vad är ett arrangemang, hur ska de olika kännetecknen tolkas, vad är en skatteförmån och vem ska rapportera då flera rådgivare är inblandade i arrangemanget? I denna del bjöd lagrådsremissen vare sig på positiva eller negativa överraskningar.

Vi kommer att analysera lagrådsremissen vidare och hålla seminarier i Stockholm, Göteborg och Malmö efter nyår. Håll utkik i vårt kalendarium!

Har du frågor om företagsbeskattning?

Marcus Hammarstrand och Oscar Winquist

Marcus Hammarstrand och Oscar Winquist

Marcus Hammarstrand och Oscar Winquist arbetar på PwC:s kontor i Göteborg respektive Stockholm. Marcus är ansvarig för PwC:s arbete med DAC6 och arbetar med internationella transaktioner och de frågor rörande internprissättning, tull och moms som dessa medför. Oscar arbetar med svensk och internationell företagsbeskattning.
Marcus: 010-213 14 34, marcus.hammarstrand@pwc.com
Oscar: 010-212 57 57, oscar.winquist@pwc.com
Marcus Hammarstrand and Oscar Winquist works at PwC's office in Gothenburg and Stockholm with international corporate taxation.
Marcus: +46 10 213 14 34, marcus.hammarstrand@pwc.com
Oscar: +46 10 212 57 57, oscar.winquist@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln