<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Total Tax Contribution – så visar bolagen sitt totala skattebidrag

Kvinna ser ut genom fönster ‹ Tillbaka till artiklarna

Den globala skattemiljön har under lång tid varit under förändring och debatten om bolags skattebetalningar är ett återkommande tema i media. Genom att identifiera och mäta bolagets totala skattebidrag till de offentliga finanserna kan man på ett tydligt och enkelt sätt kommunicera verksamhetens totala bidrag till samhället. Läs om hur ramverket Total Tax Contribution används globalt och i Sverige.


För att redogöra för utvecklingen av och likheter respektive skillnader mellan skatterapporteringar i olika länder har PwC genomfört en studie inom tax transparency och hållbarhetsrapportering som bland annat fokuserar på Total Tax Contribution (TTC). Kortfattat kan TTC förklaras som en sammanställning av de skatter som ett bolag eller koncern betalar i de länder där de är verksamma, vilket kan användas inom ramen för bland annat hållbarhetsredovisningen. 

Vi har i nedan artikel redogjort för hur olika länder tillämpar TTC eller andra ramverk och i vilken omfattning.

När används ramverket Total Tax Contribution?

TTC är ett ramverk inom området “Tax Transparency” och innebär att företag och organisationer är transparenta med sitt finansiella bidrag till samhället där man är verksam. I en TTC sammanställs de skatter som en organisation omfattas av globalt och som betalas eller är uppburna med anledning av företagets verksamhet. Exempel på skatter som kan ingå är bolagsskatt, sociala avgifter, punktskatter och tullavgifter. 

World Economic Forum white paper stödjer användning av TTC i samband med skatterapportering. Detta bland annat då en TTC omfattar alla betalda skatter samt uppburna på uppdrag av tredje part inom verksamheten, till skillnad från andra rapporteringar. WEF anser att upplysningen är meningsfull för hållbarhetsrapportering och viktig för finansiellt hållbar utveckling. 

Även GRI 207-4 (global standard för hållbarhetsrapportering) innehåller ett avsnitt gällande Country-by-Country Reporting, där bland annat intäkter från extern försäljning, antal anställda och betald inkomstskatt förväntas redovisas. Således hittas även i denna rapportering ett inslag likt TTC. 

Varierande användning i olika länder enligt PwC:s studie

PwC:s studie baseras på offentliga rapporter från 269 publika bolag och fokuserar på förekomsten av ramverken World Economic Forum´s white paper (TTC) och GRI 207 i olika länder. I Spanien, Sydafrika och UK är mellan 65 och 75 procent av företagen i studien transparenta med sin TTC och använder den frekvent medan de övriga länderna Brasilien, Irland, Schweiz, Tyskland och Österrike tillämpar det mer sällan. En förklaring kan vara att Spanien, Sydafrika och UK använt ramverket under flera år och att det härrör från UK.

Enligt studien har hälften av Irlands publika bolag publicerat sin skattestrategi. Strategiernas innehåll indikerar en växande medvetenhet hos företagen av värdet med transparens inom skatteområdet, något som intressenter är angelägna att ta del av. GRI 207 är det ramverk som oftast används för irländska företags rapportering. Ändå visar studien att nästan hälften av dessa företag publicerat någon form av TTC, antingen i sin skattestrategi eller bredare hållbarhetsrapport.

Tyskland antog en lag i maj 2023 att implementera det publika CbC-R-direktivet. Detta tillsammans med en angelägenhet att skydda konfidentiell bolagsinformation kan vara anledningen till att väldigt få tyska företag rapporterade sin TTC. Även brasilianska företag använder CbC-R vilket kan ha sin förklaring i att de största bolagen fokuserar på den lokala marknaden och att den brasilianska regeringen har stort inflytande på marknaden vilket stöttar nationella företag.

TTC i Sverige

Även om Sverige är utanför studien ser vi att vissa svenska företag väljer att inkludera TTC som del av sin hållbarhetsrapportering och vi tror att fler kommer att göra det, bland annat då även Sverige har infört regler kring publik CbC-R (genom lag (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter). Detta tillsammans med det ökade intresset för transparent skattehantering kan påskynda användandet av TTC från ett svenskt perspektiv. 

Därför rekommenderar vi företag att se över sin struktur över de globala skatter som betalas eller är uppburna på uppdrag av tredje part redan nu.

Har ni frågor kring skatterapportering och TTC finns vi här för att diskutera detta vidare mer er.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Peter Heyne & Malin Hamnered  

Peter Heyne & Malin Hamnered  

Peter Heyne och Malin Hamnered arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm och är en del av teamet inom Tax Sustainability. De arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning.
Peter: 010-213 04 38, peter.x.heyne@pwc.com
Malin: 010-212 99 96, malin.hamnered@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Förenklade regler om förvärv i oäkta koncerner: Är de tillräckliga?

Vi har i en tidigare artikel analyserat hur den så kallade flockregeln påverkas av Finansdepartementets förslag. I denna artikel kommer vi ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattefrågor kring gröna obligationer

En europeisk standard för gröna obligationer (EuGBS) kommer att införas under 2024. Gröna obligationer är skuldebrev som finansierar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ökad transparens med land-för-land-rapportering och GRI 207

Under 2017 antog den svenska riksdagen regeringens lagförslag avseende dokumentation om att lämna in land-för-land-rapportering till ...

Läs artikeln