Beskattning av varor och tjänster i den digitala ekonomin

PwC-skatteradgivning-Circuit-solid_0001_maroon.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Circuit-solid_0001_maroon.pngDet mest intressanta seminariet på årets skattekongress, International Fiscal Association, var Taxing the digital economy. Där redovisades en överblick av ämnet och de utmaningar som idag möter företag och finansdepartement. Hur och var ska varor och tjänster beskattas?

En överblick av situationer som berörs:

  • Digitala produkter som säljs över nätet.
  • Nya mediaprodukter i form av reklam till användare som inte betalar något för själva mediet, till exempel i Google.
  • Produkter som säljs via en plattform, till exempel elektronik, kläder och livsmedel.
  • Tjänster som säljs via en plattform, till exempel Airbnb och Uber.
  • Immateriella rättigheter i det som säljs via plattformar.
  • Ledningsfunktioner som, till exempel, styr tjänster som tillhandahålls via plattformar och som kan finnas var som helst.

Detta är några situationer där skattskyldighet i allmänhet uppkommer. En hemsida i ett land kan ge skattskyldighet där, även om servern finns i ett annat land.

Utifrån detta så ser internationella samarbetsorganisationer och lagstiftare ett antal utmaningar:

  • Inte sällan sker försäljningen via så kallade ”cashbox companies” i länder med låg beskattning. Bolagen har liten eller ingen materiell substans, förutom en kassa.
  • Ett annat exempel kan vara en ”crowdfunding” plattform. Här tar ägaren av plattformen ett arvode för den tjänst som förmedlas. Tjänsten kan sedan vara en gåva, lån, aktieförsäljning eller någon annan form av finansiering. Hur gör man då med momsen?
  • Immateriella rättigheter ligger ofta i lågbeskattade länder.
  • Momsen blir ofta för låg.

Frågorna är många och bolag kan flyga ”under radarn”.

Utgångspunkten idag, även för beskattning av inkomster i denna del av ekonomin, är att det finns OECD-avtal för bolagsbeskattning men inte för moms. Den digitala ekonomin ”trycks” in under detta avtal för beskattning av bolagsvinster vilket bygger på beskattning av vinster fördelat mellan länder utifrån den så kallade armlängdsprincipen. Det vill säga en marknadsmässig fördelning av vinsten. Några direktiv om en internationell omsättningsskatt finns inte.

Intressant att notera är att Indien som har en stark it-sektor, närmast har tagit saken i egna händer och just infört en omsättningsskatt på 6 procent på business-to-businesstjänster inom marknadsföring för bolag utan skatterättsligt hemvist i Indien. Detta om dessa inte registrerar sig som skattskyldiga i Indien.

Inom moms går utvecklingen mot att denna ska betalas utifrån mottagarlandets mervärdesskattesats.

Kommentar

Osäkerheten på detta område är som synes stor. Det enda företaget kan göra är att stämma av med en skattejurist vad som gäller innan det internationella rättsläget utvecklats och etablerats.

EU har upprättat en särskild task force för den digitala ekonomin. I Sverige kommer Skatteverket senare i oktober med sin rapport om beskattning av företag inom den så kallade delningsekonomin, vilken ju är en del av den digitala ekonomin.

Sannolikt går utvecklingen mot ett ökat inslag av omsättningsskatter. Indiens exempel kan komma att följas av fler länder. Detta kan då leda till ökad dubbelbeskattning av inkomster då omsättningsskatter och andra ”avgifter” inte självklart är avräkningsbara mot inkomstskatt i ett annat land.

Notera att PwC under Almedalsveckan i somras uppmärksammande skattefrågor i den digitala ekonomin där bland andra Skatteverket och Uber deltog.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson har tidigare arbetat på PwC med skattefrågor bland annat med inriktning på beskattning av ägarledda företag och deras ägare.
010-213 31 01
Hans Peter Larsson works at PwC’s office in Stockholm, focusing on tax issues such as taxation of owner-managed companies and their owners.
+46 10-213 31 01

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Kajsa Boqvist önskar trevlig sommar!

Så var det juli igen och Tax matters vill önska dig en glad sommar! Under vintern och våren har våra läsare visat fortsatt stort intresse ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder?

Lantmäteriet har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att ta ut stämpelskatt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Syftet är att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

3:12 regelverket - förslag på nya regler för att identifiera fåmansföretag

Den 21 april 2021 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till två kompletteringar inom de särskilda skattereglerna för ...

Läs artikeln