Ny internationell beskattning ger högre skatterisk

Vid årets skattekongress med International Fiscal Association var det ett seminarium som stack ut. Det var när skattecheferna för en rad internationella storbolag, bland annat Volvo AB:s Jesper Barenfeld, redovisade sin syn på vilka effekter den nu pågående omstöpningen av internationell företagsbeskattning kommer att ha på deras bolag.

Förändringarna som drivs av OECD-, EU- och G20-länderna syftar sammantaget till att motverka aggressiv skatteplanering, främja öppenhet och transparens samt att vinster i ökad grad beskattas i källstaterna.

Processen går till så att OECD och EU tar fram ett antal direktiv med förslag till regler som sedan införs lokalt i varje land och i dubbelbeskattningsavtal mellan länder för att bli bindande. Det är således ett mycket omfattande och svårt arbete som satts igång då olika länder har olika rättstraditioner. Vissa länder söker lagstifta genom förhållandevis precisa regler medan andra föredrar att lagstifta genom principer som redan tillämpas. I denna miljö kan även jurister ibland känna viss vanmakt.

Här är en sammanfattning av skattechefernas synpunkter på den process som nu pågår.

• Den nya ordningen leder till dramatiskt högre risker för bolagen. Dessa risker måste uppskattas av bolagen, vilket är svårt.
• Deras finanschefer förstår i allmänhet dessa nya utmaningar.
• I denna nya miljö ökar även ”anseenderisken”, det vill säga att bolaget blir en förstasidesnyhet så som Apple senast och tidigare Starbucks. Ur detta perspektiv är skatt nu en styrelsefråga i bolagen.
• Kravet på så kallad country-by-country reporting innebär ökade kostnader. Det betyder att de största bolagen utifrån en ”masterfile” måste lämna en fullständig skatteredovisning för varje land där de är verksamma. Detta innebär helt nya utmaningar och mer bokföring. Alla internationella aktiviteter måste dokumenteras och kunna följas. Lägg därtill att redovisningsprinciperna ofta skiljer sig åt mellan länder. Så även värderingsprinciper för FoU och immateriella rättigheter i förhållande till värdet av tillgång till olika marknader.
• Många frågade sig hur denna information kommer att användas i respektive land?
• I vilket land en vinst ska beskattas kommer delvis att styras av var beslutet om viss åtgärd eller agerande är fattat. Hur vet man det om till exempel en styrelse flyger in på förmiddagen, har ett lunchmöte och sedan flyger tillbaka på eftermiddagen?
• Många bolag söker undvika att få så kallade fasta driftsställen i länder, det vill säga skattskyldighet där. Detta av administrativa skäl.
• Skattecheferna ser en ökad risk för dubbelbeskattning av vissa vinster som två länder vill beskatta och bolaget hamnar emellan under flera år.
• Genom åsikter som uttryckts i olika debattforum har man uppfattat att många inte riktigt förstår skattepolitiken.

Om detta låter dystert, vilka lösningar såg bolagsskattecheferna?

• Det behövs en verklig och effektiv dialog mellan skattemyndigheter och bolag. Bolagen vill ha svar och klara besked att förhålla sig till.
• I sina anvisningar till länderna om hur principerna ska införas behöver OECD så långt möjligt understryka att nya policys måste stimulera tillväxt i företagen. Införandefasen är oerhört viktig. Vinstkakan riskerar annars att bli mindre, inte större.

Kommentar

Det här är den nya verkligheten för de större företagen. Intrycket är att deras representanter är mycket professionella. Trots det får bolagen ökade interna kostnader för olika beskrivningar av verksamheten. Samtidigt ser de ökade skatterisker när flera länder nu vill beskatta dem och därtill får nya regler och ökad information som underlättar för skattemyndigheterna i olika länder.

För medelstora bolag som är verksamma internationellt är frågorna mindre, men principiellt desamma. Även dessa bolag träffas av en ökad osäkerhet om var vinster under åren framöver ska beskattas.

En del i detta nya internationella arbete är därför etableringen av olika tvistlösningsfora.

Nämnas kan att PwC i Almedalen 2015 adresserade en av de frågor som skattecheferna nu tar upp; svårigheterna för bolag att navigera mellan skrivna lagregler och den ökade anseenderisk som denna nya ordning kan öppna för.