Beloppsspärren – förslag på ändring i budgetpropositionen

I höstens budgetproposition har regeringen lämnat ett förslag gällande beräkningen av beloppsspärren vid förvärv av aktier genom till exempel nyemission. Syftet med förändringen är att minska den administrativa bördan för företag och underlätta affärsmässiga förvärv av innovationsföretag.

Vid förvärv av bolag med skattemässiga underskott inträder i vissa fall en beloppsspärr. Spärren innebär att underskott i det förvärvade bolaget inte får dras av till den del de överstiger 200 procent av förvärvsutgiften. För att medel inte ska kunna föras över till underskottsföretaget genom kapitaltillskott i syfte att höja nämnda förvärvsutgift, och därmed även nivån på beloppsspärren, ska förvärvsutgiften minskas med vissa kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget.

Det nuvarande regelverket har enligt regeringen resulterat i att ett bolag som förvärvar nyemitterade aktier i ett annat bolag genom kapitaltillskott (till exempel vid nyemission) kan hamna i ett sämre läge än om befintliga aktier hade köpts. Detta riskerar att motverka affärsmässiga förvärv av underskottsföretag, såsom investeringar i innovationsföretag. Regeringen föreslår därför att den nuvarande regeln ändras något.

Förslaget innebär följande: Vid beräkningen av förvärvsutgiften ska ett kapitaltillskott i samband med förvärv av aktier bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och värdet på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. När värdet på den förvärvade tillgången beräknas ska kapitaltillskottet inte räknas med. Ett förvärv genom till exempelnyemission ska inte vara mer förmånligt än ett förvärv genom köp, vilket är anledningen till att förvärvsutgiften inte ska bestämmas till ett belopp som är högre än själva kapitaltillskottet.

Effekten av nuvarande regler – ett exempel

I propositionen tar regeringen upp ett exempel på hur nu gällande regelverk slår. Anta att A äger underskottsföretaget X AB. Underskottet i X AB är 300. Tillgångarna i X AB har ett (verkligt och särskilt) värde som motsvarar 100. B vill förvärva 60 procent av aktierna i X AB. Om B förvärvar aktierna i X AB genom ett köp kan köpeskillingen uppskattas till 60 (= 60 procent av 100), givet att värdet av underskottet inte påverkar köpeskillingen. X AB:s underskott kvarstår till den del det uppgår till 120 (= 200 procent av 60). Om B i stället förvärvar 60 procent av aktierna i X AB genom en riktad nyemission av aktier mot betalning (ett kapitaltillskott) om 150 (150 / [100 + 150] = 60 procent), faller X AB:s hela underskott bort. Det beror på att värdet av den av B indirekt förvärvade tillgången, 60 (= 60 procent av 100), inte motsvarar kapitaltillskottet, 150. Det innebär att förvärvsutgiften, 150, ska minskas med kapitaltillskottet, 150. Det kan inte vara avsikten med regeln att ett förvärv genom ett kapitaltillskott ska komma sämre ut än ett förvärv genom ett köp.

Effekten av föreslagna regler – ett exempel

Om B i det ovan angivna fallet, enligt nu lämnat förslag, förvärvar aktierna i X AB genom ett kapitaltillskott om 150, leder förslaget till att X AB:s underskott kvarstår till den del det uppgår till 120 (= 200 procent av 60). Det beror på att kapitaltillskottet vid beräkningen av förvärvsutgiften ska bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet, 150, och det värde av tillgången som indirekt belöper sig på B:s förvärvade andel i X AB, 60 (= 60 procent av 100). Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med. Den framräknade förvärvsutgiften, 60, ska inte minskas med kapitaltillskottet, 150.

Regeringen föreslår att ändringarna ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter utgången av år 2016.