Svårt att få sänkta arbetsgivaravgifter för forskning och utveckling

Sedan den 1 januari 2014 kan företag få sänkta arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med forskning och utveckling (FoU). Syftet med lagstiftningen är att gynna kvalificerad FoU inom näringslivet. Vid en bedömning av vad som utgör kvalificerad FoU kan det dock uppkomma gränsdragningsproblem. Vi går igenom vad du bör tänka på.

Såsom vi skrivit tidigare konstateras det redan i förarbetena till FoU-lagstiftningen att det kan uppkomma gränsdragningsproblem om vad som utgör kvalificerad FoU. Detta problem ser vi nu i praktiken. När ett företag gör nedsättning av arbetsgivaravgifter enligt FoU-reglerna är det upp till företaget att visa att förutsättningarna för nedsättningen är uppfyllda. Beviskravet i sådana fall visar sig dock vara hög.

Vad innebär forskning och utveckling?

Enligt reglerna medges nedsättning av arbetsgivaravgifterna för anställda som arbetar med forskning och/eller utveckling. Forskning definieras som ett systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap. Utveckling definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Det finns inget krav på att företaget som yrkar nedsättningen vid utvecklingsarbetet ska bedriva egen forskning, men resultatet av forskning ska vara avgörande vid utvecklingsarbetet.

Gränsdragningsproblem vid forskningsarbete

En av svårigheterna med att visa att arbetet avser kvalificerad forskning är att forskningsarbetet tillför ny kunskap. Vanlig produktutveckling, som inte omfattas av FoU-lagstiftningen, kan i sig tillföra ny kunskap men vanligtvis inte på den nivå som kan jämställa arbetet med kvalificerad forskning. Var gränsen går kan dock vara svårt att avgöra.

Vid bedömningen bör hänsyn tas till det som redan är känt inom området där forskning sker. Forskar företaget kring något som inte på något sätt är känt inom branschen så är möjligheten större att arbetet avser kvalificerad forskning. Är det däremot något som redan är känt men som företaget till exempel försöker finna ett nytt användningsområde för, blir situationen svårare. Innan företaget gör FoU-nedsättning för forskningsarbetet bör företaget därför jämföra sitt arbete med det som till exempel är framtaget av konkurrenter eller på annat sätt är känt och används inom området.

Gränsdragningsproblem vid utvecklingsarbete

Vid kvalificerat utvecklingsarbete ligger däremot svårigheten ofta i att visa att forskningsresultaten har varit avgörande för utvecklingen av nya eller väsentligt förbättrade produkter. Det är inte tillräckligt att forskningsresultaten har använts vid utvecklingsarbetet, utan forskningsresultaten måste i princip ha varit avgörande för produktens existens. Är så inte fallet anses arbetet som vanlig produktutveckling. Framtagande av nya eller väsentligt förbättrade produkter är i praktiken en svår process där flera faktorer, inklusive forskningsresultat, kan spela en avgörande roll. Hur mycket mer forskningsresultaten ska vägas in här jämfört med andra faktorer är dock en bedömningsfråga.

Beskrivningen av hur kraven uppfylls är viktig

Vår erfarenhet är att Skatteverket, vid en granskning av om förutsättningarna för FoU-nedsättningen är uppfyllda, lägger större vikt vid innehållet i det inskickade materialet än dess mängd. Eftersom det ofta handlar om avancerade FoU-projekt är det viktigt att beskrivningen av hur arbetet uppfyller kraven görs på ett strukturerat och pedagogiskt sätt.

Funderar ni på om ert företag uppfyller kraven enligt FoU-lagstiftningen? Hör gärna av er till oss på PwC så hjälper vi er.