<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Allmänna ombudet i skattefrågor

TM_pattern-14 ‹ Tillbaka till artiklarna

Funktionen som AO (Allmänna ombudet) infördes 2004 i samband med att Riksskatteverket tillsammans med länsskattemyndigheterna omvandlades till Skatteverket. Anders Bengtsson var fram till årsskiftet 2018/19 AO men han har nu slutat och övergått till domstolsväsendet. I senaste numret av Skattenytt finns en intervju med Anders om hans erfarenheter av tjänstgöringen som AO.

Sammanfattningsvis kan konstateras att han inte anser att han haft möjlighet att utöva funktionen på det sätt han hade velat. Det beror på olika faktorer men framförallt på bristande resurser – AO har inte någon egen personal – och att ansvarsfördelningen mellan AO och Skatteverket är oklar. Anders Bengtsson kommenterar i artikeln vad han anser bör göras för att få funktionen att fungera.

Kommentar

Frågan om rättssäkerhet vid beskattningen är alltid aktuell men den har fått ökad aktualitet under senare tid. I Tax matters 21 november 2018 presenterades de sex förslag som togs upp i en rapport från Stiftelsen Rättvis Skatteprocess och Företagarna – Jämnare spelplan; Sex reformer för ökad rättssäkerhet på skatteområdet. Ett av dessa förslag var att AO:s ställning skulle stärkas.

AO har i sin årsrapport för 2016 angett att målet för AO:s verksamhet framförallt bör vara att förbättra möjligheterna att få fram vägledande avgöranden (rättsutveckling), att öka förutsättningarna för likabehandling (enhetlig rättstillämpning) och rättssäkerhet vid beskattningen.

Funktionen som AO är viktig för rättssäkerheten. En förutsättning för att AO ska kunna säkerställa detta är att AO får en självständig ställning. Av artikeln framgår att AO inte tilldelats de resurser som skulle behövas. Det framgår också att situationen är helt annorlunda i Försäkringskassan där AO för socialförsäkringsmål tilldelats såväl personella som materiella resurser.

AO:s möjlighet att söka förhandsbesked för att utveckla praxis i olika frågor har inte utnyttjats i någon större utsträckning. Även här verkar detta delvis bero på oklar ansvarsfördelning mellan AO och Skatteverket. Om möjligheten att söka förhandsbesked används och leder till att oklara frågor får sin lösning i praxis kan det leda till färre skatteprocesser vilket sparar resurser för Skatteverket, domstolarna och inte minst för de skattskyldiga.

Enligt uppgift har tjänsten som AO inte utlysts. Förhoppningsvis beror detta på att regeringen nu funderar över hur tjänsten ska kunna utvecklas och förstärkas för att tillvarata rättssäkerheten.

Har du frågor om skatt?

Kajsa Boqvist

Kajsa Boqvist

Kajsa Boqvist är ansvarig för Tax på PwC Sverige och arbetar med moms- och tullrådgivning på PwC:s kontor i Stockholm. Kajsa jobbar i huvudsak med rådgivning till internationellt verksamma företag bland annat i samband med omstruktureringar och internationell handel.
Kontakt: 010- 213 38 24, kajsa.boqvist@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Pelare II - kvalificerad CbCR och hantering av koncernbidrag

De flesta koncerner väntas kunna tillämpa den tillfälliga förenklingsregeln (Transitional CbCR Safe Harbour) för att undvika att behöva ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Uppdaterade regler kring skattetillägg vid underskott för företag

Regeringen har i lagrådsremissen den 5 juni 2025 föreslagit att regelverket avseende skattetillägg för företag som redovisar skattemässiga ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Senaste ändringarna i dansk lagstiftning om internprissättning

Internprissättningsregler styr prissättningen av transaktioner mellan närstående företag och syftar till att dessa sker på villkor som ...

Läs artikeln