Behov av ökad rättssäkerhet inom skatteområdet?

Sex förslag som ska leda till ökad rättssäkerhet inom skatteområdet presenterades av stiftelsen Rättvis skatteprocess tillsammans med Företagarna i förra veckan. Det är samma stiftelse som i våras lade fram en omfattande intervjuundersökning som visade på skatteadvokaters bristande förtroende för förvaltningsdomstolarna. Rapporten ”Jämnare spelplan. Sex reformer för ökad rättssäkerhet på skatteområdet” fick mycket stort genomslag i media. Frågorna är komplexa och ämnet som sådant är svårt då det handlar om situationer där den enskildes integritet och berättigade krav på rättssäkerhet i vissa fall kan komma att ställas mot kravet på en effektiv uppbörd av skatt.

Förslagen innebär i korthet följande:

1. Det bör bli lättare att få anstånd med inbetalning av skatt. I närmare en fjärdedel av de fall i undersökningen där anstånd inte beviljats blev resultatet en delvis eller hel vinst i den underliggande skattefrågan för den skattskyldige. Huvudregeln bör därför vara att anstånd ges.
2. Högre ersättning för processkostnader. Endast cirka 13 procent av yrkade belopp för ombudskostnader i skattemål ersätts. Full ersättning ges endast i cirka sex procent av de fall där den skattskyldige vunnit gehör för sin skatteöverklagan. Huvudregeln bör vara att ombudskostnader ska ersättas fullt ut, givet att dessa inte är uppenbart oskäliga.
3. Ökad kvalitet i förvaltningsdomstolarna. Två tredjedelar av advokaterna som processar i förvaltningsdomstolar anser att dessa inte håller tillfredställande kvalitet. Det brister i partiskhet till Skatteverkets fördel och domar motiveras inte så att det går att utläsa hur domstolen resonerat. Bland advokater som processar i övriga domstolar har bara en tiondel denna uppfattning. Förslaget är att rekryteringen breddas och att ökad specialisering sker i domstolarna.
4. Ökad möjlighet till förhandsbesked. Skatteverkets telefon- och brevsvar är inte tillförlitliga varför förhandsbeskedsinstitutet måste utökas.
5. Stärk ställningen för det allmänna ombudet. Denna myndighet bör inte styras av Skatteverket och bör placeras utanför detsamma.
6. Reformerat företrädaransvar. Antingen bör reglerna avskaffas och man förlitar sig på motsvarande regler i Aktiebolagslagen eller så bör reglerna förändras så att de tar sikte på mer klandervärda beteenden så som brottslighet och uppsåt. Vidare efterlyses förbättrad information från Skatteverket och Bolagsverket till företagare och styrelsemedlemmar.

Kommentar

Flera av dessa frågor har uppmärksammats tidigare, men processerna har stannat upp i riksdag och departement. Det händer inget för att frågorna sannolikt inte har prioriteras särskilt högt eller så har man helt enkelt haft en annan bild av kvaliteten på domar och beslut från Skatteverket och domstolarna. I detta avseende är undersökningarna som presenterats intressanta då de sätter frågorna på agendan.

Under senare år har vi även sett ett alltmer offensivt Skatteverk, i vissa frågor nästan politiserat enligt röster i media. Minns debatten om förslaget till exitskatten i början på 2018 som Skatteverket utredde på Finansdepartementets uppdrag och som omgående drogs tillbaka efter kritik även från finansministern.

Om skattskyldiga inte vågar, eller har råd, att möta Skatteverket i domstol är detta inte bara en rättssäkerhetsfråga. På sikt eroderas tilliten i samhället. Då kan snabbt kostnaden bli mycket högre och av en annan karaktär. I det avseendet har rimligen alla samhällsaktörer att vinna på en ökad rättssäkerhet på området. Ett för den enskilde komplext regelverk som skattelagstiftningen ställer särskilt stora krav på en rättssäker tillämpning och möjligheter till överprövning av beslut utan att detta blir en fråga om den enskildes ekonomiska muskler.