‹ Tillbaka till artiklarna
Remissvaren på regeringens omarbetade förslag till ändrade 3:12-regler för fåmansföretag har nu inkommit till Finansdepartementet efter en andra remissrunda.
Under hösten 2016, efter en utredningstid på mer än två år, överlämnade den så kallade 3:12-utredningen sitt betänkande (SOU 2016:75). Detta skickades sedan på remissrunda och svar inkom till Finansdepartementet i februari i år.
Som vi tidigare skrivit om på Tax matters arbetade Finansdepartementet, baserat på de synpunkter som framfördes i den första remissrundan, fram ett utkast till lagrådsremiss. I detta utkast till lagrådsremiss justerades vissa delar av 3:12-utredningens ursprungliga förslag. De delar av utredningen som justerades och skickades på ytterligare en remissrunda var förslaget avseende:
- Den så kallade “trappan” för beräkning av det lönebaserade utrymmet i företaget där detta beräknas till delägarens andel av löner i olika nivåer (15 procent upp till 6 ibb, 30 procent upp till 60 ibb och 40 procent på löner överstigande 60 ibb).
- Möjligheten för delägare med andelsinnehav understigande 4 procent av kapitalet att tillgodoräkna sig en begränsad andel lönebaserat utrymme om högst 0,25 ggr egen eller närståendes kontanta ersättning.
- En begränsad uppräkning av tidigare års sparade utdelningsutrymme (statslåneräntan plus 2 procent).
- Ett gemensamt så kallat “takbelopp” för andel av utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag som beskattas i inkomstslaget tjänst per beskattningsår (120 ibb vilket motsvarar 7 380 000 kr för år 2017).
Av de cirka 50 remissvar som kommit in anser majoriteten att förslaget om en förändrad beräkning av det lönebaserade utrymmet (“trappan”) innebär regler som är svåra att förstå. Förslagen kan bidra till att företagare inte är lika motiverande att anställa, eftersom de inte längre får tillgodoräkna sig lönerna till sitt lågbeskattade utrymme i samma utsträckning.
3:12-utredningens förslag om slopande av kapitalandelskravet välkomnades av många. Mot den bakgrunden var det väntat att kritik nu riktas mot införandet av ett särskilt takbelopp (0,25 ggr egen eller närståendes lön) för hur vissa minoritetsdelägare tillgodoräknas ett begränsat lönebaserat utrymme.
Höjningen och skärpningen av takbeloppet för hur stor andel av utdelning/kapitalvinst som kan beskattas i tjänst (120 ibb) anser många vara för högt. Detta särskilt mot beaktande av att beräkningen av takbeloppet dessutom föreslås att bli begränsat per beskattningsår.
Sammanfattningsvis ifrågasätts frångående av likformighet i beskattningen för delägare som omfattas av 3:12-reglerna, särskilt avseende det reformerade kapitalandelskravet, samtidigt som den utökade komplexiteten i regelverket poängteras av flera. Nedan har vi sammanfattat ett urval av remissvaren som inkommit till finansdepartementet:
Klicka på remissinstanserna nedan för en sammanfattning:
Skatteverket FAR Näringslivets skattedelegation
Skatteverket
Skatteverket lyfter fram att utgångspunkten för regelförändringarna bör vara att fördelningen mellan inkomstslagen (det vill säga inkomstslaget tjänst och kapital) förbättras så att arbetsinkomst beskattas i inkomstslaget tjänst, samt att det är viktigt med förenklingar i regelverket.
Med bakgrund av det tillstyrker Skatteverket förslagen att:
- Delägare med andelsinnehav som understiger 4 procent får beräkna ett begränsat lönebaserat utrymme (0,25 ggr lön).
- Begränsa uppräkningen av det sparade utdelningsutrymmet till statslåneräntan plus två procent.
- Införa ett gemensamt takbelopp om 120 ibb för utdelning och kapitalvinst i tjänst.
Skatteverket tillstyrker däremot inte det omarbetade förslaget gällande procentsatserna för de två nedre nivåerna av “trappan” (15 procent respektive 30 procent). Skatteverket anser istället att procentnivåerna bör utformas enligt utredningsförslaget, det vill säga en lägre nivån om 10 procent respektive 25 procent. Myndigheten anser att det nya förslaget ökar möjligheten till så kallat “inkomstomvandling”.
Skatteverket framför även en del synpunkter mot vissa delar av övergångsbestämmelserna.
FAR
I sitt svar avstyrker FAR förslaget att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ska ske enligt den så kallade “trappan”. FAR föreslår istället en rak procentsats om 25-35 procent för tillgodoräknande av företagets löner. Individualiseringen av lönebaserat utrymme mellan delägarna medför också att delägare med olika andelsinnehav erhåller olika gränsbelopp, vilket kan leda till konflikter.
FAR ställer sig starkt kritiska till förslaget att införa ett särskilt takbelopp som reglerar hur mycket lönebaserat utrymme som delägare vilka äger mindre än 4 procent av kapitalet får tillgodoräkna sig. FAR anser att en sådan negativ särbehandling av minoritetsdelägare snedvrider konkurrensen och skapar tröskeleffekter som hämmar tillväxt och sysselsättning.
Höjningen och skärpningen av “takbeloppet” till 120 ibb per beskattningsår anser FAR saknar motivering och skapar inte incitament till entreprenörskap.
Näringslivets Skattedelegation
Näringslivets Skattedelegation (NSD) anser i sitt remissvar att förslagen till nya 3:12-regler innebär betydande försämringar och en påtaglig skärpning av beskattningen för entreprenörer i Sverige. NSD:s uppfattning är att spänningen mellan tjänste- och kapitalbeskattning istället bör minskas genom lägre marginalskatt. Vare sig 3:12-utredningen eller Finansdepartementet har påvisat någon faktisk “inkomstomvandling” som kan motivera skärpt beskattning av företagare. Vidare anser NSD att regeringen inte har tagit hänsyn till de positiva effekter, med ökade skatteintäkter från utdelningar, som de nuvarande 3:12-reglerna har bidragit med till statskassan sedan de reformerades år 2006.
NSD ställer sig även kritiska till förslaget om en förändrad beräkning av det lönebaserade utrymmet. Företagares angelägenhet att anställa kommer att minska eftersom de inte längre blir kompenserade för den risk de tar genom att anställa personal. Däremot anser NSD att individualiseringen av lönekravet är logisk.
Som många andra svarande välkomnar NSD ett slopande av kapitalandelskravet som ett steg i rätt riktning. Samtidigt påpekar NSD att införandet av takbeloppet för hur mycket en minoritetsdelägare kan tillgodoräkna sig är för lågt och orsakar snedvriden konkurrens. Kapitalandelströskeln bör istället slopas helt.
NSD avstyrker förslaget att begränsa uppräkningen av sparat utdelningsutrymme.
Förslaget att införa ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster är något som NSD välkomnar i sig. Däremot anser NSD att både den föreslagna nivån på 120 ibb är för hög och att tidsperioden om ett och samma beskattningsår är för kort.
NSD anser vidare att förslaget inte är helt genomarbetat avseende generationsskiften. Den slutliga lagrådsremissen bör regleras så att de nya bestämmelsernas effekt gällande generationsskiften inte i onödan förskjuts i tid.
Vad händer nu?
Regeringen kommer nu gå igenom remissvaren och, om man avser att gå vidare med förslaget, arbeta fram en slutlig lagrådsremiss som sedan presenteras för lagrådet. Lagrådet har då i uppgift att granska förslaget och regeringen kan sedan presentera ett slutligt förslag inför riksdagen. Det är svårt att avgöra om, och i så fall när, detta kommer att ske men avsikten har hittills varit att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Faktaruta
Lämna en kommentar