Stark kritik mot skatteutredning

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0002_burgundyRemissinstanserna riktar hård kritik mot Företagsskattekommitténs förslag. Det visar den genomgång av remissvaren som PwC har gjort.

I princip samtliga remissinstanser välkomnar att bolagsskattesystemet ses över. Man är överens om att dagens komplicerade och oförutsägbara ränteavdragsbegränsningar måste slopas eftersom de leder till rättsosäkerhet.

En stor majoritet av remissinstanserna avstyrker ändå att kommitténs förslag läggs till grund för lagstiftning. Tunga remissinstanser som Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Byggindustrier samt en rad storföretag avstyrker förslaget. Några få remissinstanser, till exempel Skatteverket, tillstyrker förslaget, men menar att det ändå krävs en rad förtydliganden och justeringar innan det kan genomföras.

Nedan följer några av de synpunkter som remissinstanserna för fram.

  • Kommitténs förslag fjärmar sig från ett system där nettovinsten också utgör beskattningsbart resultat. Företag kan behöva betala skatt, trots att de går med förlust. Att det inte går att rulla outnyttjade negativa finansnetton vidare till nästa beskattningsår, kritiseras starkt.
  • Den modell för ränteavdragsbegränsningar som kommittén förespråkar finns inte i något annat land i världen. Majoriteten av remissinstanserna ställer sig frågande till varför inte kommittén i stället föreslår internationellt vedertagna regler, som till exempel ränteavdragsbegränsningar som anknyter till företagens EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). Sådana regler ger förutsebarhet och stabilitet, menar många remissinstanser.
  • Några remissinstanser pekar på att det pågår ett internationellt arbete i OECD:s regi (BEPS) med att motverka internationell skatteplanering. Syftet med det arbetet är att få ett harmoniserat system för bland annat ränteavdrag. Resultatet av det arbetet bör avvaktas innan ett förslag om nya ränteavdragsbegränsningsregler införs.
  • Regelsystemet kritiseras hårt för att vara otydligt och leda till osäkerhet om hur regelverket ska tolkas. Vad är egentligen en finansiell kostnad och finansiella instrument i regelverkets mening? Den frågan ställer sig många remissinstanser. Kommittén menar att god redovisningssed kommer att spela en stor roll, men det håller inte alla remissinstanser med om, utan pekar på att förslaget verkar kunna innebära en rad stora avvikelser från företagens redovisning. En del remissinstanser befarar därför att företagen tvingas ha en särskild sidoordnad redovisning för skatteändamål, utöver sin vanliga redovisning. Kostnaderna för administration, och tvister med Skatteverket, befaras därför öka kraftigt.
  • Eftersom kommitténs förslag beträffande finansiella instrument hänvisar till årsredovisningslagen, som i sin tur bygger på redovisningsnormgivningen, påpekar ett flertal remissinstanser att skattereglerna kan komma att ändras genom att redovisningsnormerna ändras. Det är i strid med den princip som anger att det är riksdagen som ska besluta om skattelagstiftning.
  • Valutakursförändringar omfattas av förslaget och det ifrågasätts om det inte strider mot EU-rätten. Det framhålls också att valutakursförändringar kan leda till stora slag i det skattemässiga resultatet mellan åren och att förslaget att det inte ska vara möjligt att föra över ett negativt finansnetto till ett följande år kommer att slå fel.
  • Investeringsklimatet i Sverige kommer att försämras, menar en del remissinstanser, och internationella investerare kan komma att lägga sina investeringar utomlands istället, detta bland annat som en följd av att förslaget innebär en rättsosäkerhet. En remissinstans ställer sig frågan om detta verkligen är vad regeringen önskar.
  • Fastighetssektorn förlorar tydligt på förslaget. Förslaget kommer, om det genomförs, att få stora negativa effekter för såväl utbudet av kommersiella fastigheter som bostäder. Särskilt stor påverkan kommer förslaget att få på nyproduktionen av hyresrätter, men även möjligheterna att investera i kommersiella lokaler kommer att påverkas negativt.
  • Förlorare riskerar även de kommunägda bolagen att bli. De är verksamma i kapitalintensiva och i lågavkastande branscher där möjligheterna att få tillskott från ägarna (kommunerna) begränsas av EU:s statsstödsregler.
  • Kommittén vill finansiera sitt förslag bland annat genom att befintliga underskottsavdrag halveras per den 1 januari 2016. Flertalet remissinstanser menar att det i praktiken utgör retroaktiv lagstiftning som innebär konfiskation av tidigare fastställda underskott.

Kommentar

Kommittén föreslog att dess förslag skulle träda i kraft den 1 januari 2016. Med tanke på den hårda kritik som förslaget har fått i remissrundan så skulle det förvåna mycket om förslaget genomförs i nuvarande skick. Remissinstanserna för fram en rad olika synpunkter på förslagen som rimligen måste beaktas vid den fortsatta beredningen i Finansdepartementet.

Fredrik Ohlsson, Ingrid Melbi och Hanna Nilsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).
010-213 14 19
Fredrik Ohlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Gothenburg. Fredrik is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG).
+46 10 213 14 19

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln