<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Företagsskattekommitténs förslag om nya ränteavdragsbegränsningsregler

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-board-governanceFöretagsskattekommittén har idag lämnat sitt förslag ”Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet”. Huvudförslaget är nya ränteavdragsbegränsningsregler kombinerat med vad som betecknas som ett finansieringsavdrag.

Kommitténs huvuduppgift enligt direktiven är att öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital. Utformningen av det förslag som nu har lämnats är sådant att kommittén anser att de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna kan slopas. Här kan redan inledningsvis nämnas att en del av den föreslagna finansieringen av förslaget är en halvering av de underskottsavdrag som finns när reglerna införs den 1 januari 2016.

Huvudförslag

Finansieringskostnader

Avdrag ska inte medges för ett negativt finansnetto. Ett finansnetto bestäms som skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. I begreppet finansiella kostnader ingår inte endast räntekostnader utan även det som i ekonomisk mening är en räntekostnad. Här föreslås bland annat att vissa valutakursförluster ska ingå.

Om ett bolag i en koncern redovisar ett positivt finansnetto får ett negativt finansnetto i ett annat koncernbolag kvittas mot detta positiva finansnetto - under förutsättning att det finns koncernbidragsmöjligheter mellan bolagen. Det är dock inte möjligt att föra över ett negativt finansnetto till nästa år och utnyttja det då.

Finansieringsavdrag

Alla bolag får tillgodoräkna sig ett finansieringsavdrag med 25 procent räknat på företagets skattemässiga resultat.

Det skattemässiga resultatet beräknas som intäktsposter minskat med kostnadsposter. Här ska noteras att i kostnadsposterna ingår bland annat avsättning till periodiseringsfond och tidigare års underskott. Ett negativt finansnetto ingår inte bland kostnadsposterna.

Sammanfattningsvis innebär förslaget följande.

  • Beräknat resultat justeras för ett eventuellt negativt finansnetto. Återstående resultat ligger till grund för beräkning av finansieringsavdraget.
  • Beräkning av det skattemässiga resultatet: Resultatet + eventuellt negativt finansnetto - finansieringsavdrag.

Finansieringsavdraget innebär i sig att den effektiva skattesatsen sänks till 16,5 procent. För att se effekten av förslaget måste givetvis beaktas effekten av att ett eventuellt negativt finansnetto inte får dras av.

Förslaget i övrigt

  • Vad som ska utgöra finansiella intäkter och finansiella kostnader definieras som intäkter och kostnader - och vinster och förluster - som är hänförliga till finansiella instrument. Begreppet finansiellt instrument ska skattemässigt ha samma betydelse som i redovisningen.
  • Förslaget innebär att vid all leasing ska räntekomponenten särskiljas och ingå i finansiella kostnader/intäkter. Det gäller såväl vid finansiell som operationell leasing. Ett undantag gäller för hyra av fastighet om det inte fråga om en sale and leaseback-transation.

Finansiella företag

Kommittén föreslår att finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt motsvarande 0,24 procent av företagets skulder och avsättningar med vissa justeringar. Argumentet för denna schablonintäkt är att den finansiella sektorn typiskt sett har ett positivt finansnetto och finansiella företag därmed får fullt avdrag för sina finansiella kostnader. Därutöver får företaget också ett finansieringsavdrag. Genom att införa en schablonintäkt uppnås en viss minskning av olikbehandlingen av lånat och eget kapital.

Finansiering av förslaget

Förbud mot avdrag för ett negativt finansnetto ger en statsfinansiell intäkt. En ytterligare intäkt kommer genom den schablonintäkt som ska påföras finansiella företag. Därutöver föreslår kommittén att den säkerhetsreserv som skadeförsäkringsföretag kan redovisa, ska räntebeläggas genom en schablonintäkt motsvarande statslåneräntan vid en viss tidpunkt multiplicerad med gjorda avdrag till säkerhetsreserven.
Kommittén föreslår också en halvering av de underskottsavdrag som ett bolag redovisar vid den tidpunkt när reglerna träder ikraft.

Alternativt förslag till ränteavdragsbegränsningsregler

Kommittén har lämnat ett alternativt förslag till ränteavdragsbegränsningsregler. Det är dock inte ett förslag som kommittén förespråkar, bland annat därför att kommittén anser att det kräver att nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler behålls.

Alternativförslaget innebär att ett negativt finansnetto får dras av med ett belopp som uppgår till högst 20 procent av ett underlag som i princip motsvarar det skattemässiga resultatet. Förslaget medger en faktisk sänkning av bolagsskattesatsen till 18,5 procent.

Föreslaget ikraftträdande

Kommittén föreslår att nya regler ska träda ikraft den 1 januari 2016.

Kommentar

Kommitténs förslag är tekniskt komplicerat. Vi kommer att analysera förslaget närmare och återkomma med kommentarer. Några preliminära synpunkter.

Kommittén uttalar i betänkandet att ”En nackdel är att modellen inte förekommer internationellt, vilket gör att den inte är känd i andra länder och riskerar att inte bli lika gångbar i detta avseende som en EBIT/DA-modell skulle bli. Kommittén bedömer dock att detta inte bör vara avgörande vid valet av modell.” I den internationaliserade värld vi lever i idag känns det uttalandet främmande.

Ett antal ledamöter, sakkunniga och experter har reserverat sig mot olika delar i förslaget. Det verkar dock överlag finnas en konsensus när det gäller huvudförslaget.

Uppbyggnaden av förslaget innebär att definitionen av finansiella kostnader - och intäkter - är central. Den får effekt på såväl fastställande av ett positivt eller negativt finansnetto och därmed också för underlaget för finansieringsavdraget. Kommittén utgår vid definitionen av finansiella kostnader från kostnader som är hänförliga till vad som är ett finansiellt instrument och det bestäms i sin tur av det redovisningsmässiga begreppet. Eftersom redovisningslagstiftningen är utformad på ett annat sätt än skattelagstiftningen innebär det en oförutsebarhet vid tolkningen av skattereglerna.

Förslaget om en halvering av de underskott som finns vid införandet av de nya reglerna har kommittén motiverat med att ”De kvarstående underskott som finns vid införandeåret har till stor del uppkommit under en period då det ofta har varit möjligt att skapa underskott med hjälp av ränteavdrag.” Kommittén kommenterar inte varför man anser att en halvering ska få effekt även på underskott som helt eller delvis beror på exempelvis uppstartskostnader. Att kommitténs förslag i denna del skulle komma att genomföras känns mycket tveksamt. Ett antal reservationer har också framförts på denna punkt av kommitténs ledamöter och experter.

Förslaget kommer nu att skickas ut på remiss. Det är för närvarande inte känt hur lång remisstiden blir men med tanke på komplexiteten i förslaget bör det bli en väl tilltagen remisstid. Förslaget ska sedan beredas i Finansdepartementet. Kommittén föreslår att nya regler ska träda i kraft den 1 januari 2016 och det blir med all sannolikhet inte fråga om ett tidigare ikraftträdande.

Ingrid Melbi och Fredrik Ohlsson

Ingrid Melbi

Ingrid Melbi

Ingrid Melbi har tidigare arbetat på PwC med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning på Private Equity.
010-213 37 88
Ingrid Melbi works with national and international corporate taxation at PwC in Stockholm, specialising in Private Equity.
+46 10 213 37 88

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Sänkt energiskatt på bensin och diesel från den första maj 2022

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om sänkt energiskatt på bensin och diesel. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förenklade skatteregler vid tillfälliga anställningar

Regeringen har beslutat att skattereglerna vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort ska förenklas för att undvika att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Oenighet om svenska ränteavdragsregler är förenliga med EU-rätten

Till skillnad från EU-kommissionen menar regeringen att de riktade ränteavdragsbegränsningar som infördes i företagssektorn 2019 är ...

Läs artikeln