Ställningstagande med anledning av Skandia-målet

Skatteverket har nu publicerat ett ställningstagande med anledning av EU-domstolens dom den 17 september 2014 i det så kallade Skandia-målet (C-7/13). Målet gällde frågan om hur ett amerikanskt huvudkontors inköpta tjänster från en extern leverantör, som sedan tillhandahölls vidare till huvudkontorets filial i Sverige, skulle beskattas när filialen ingick som en medlem i en svensk momsgrupp.

EU-domstolen fann att en registrerad momsgrupp ska ses som en egen beskattningsbar person och att det därmed blir fråga om en momspliktig omsättning i ett fall som det aktuella. Momsgruppen blir därmed skyldig att redovisa så kallad förvärvsmoms på tjänsterna under förutsättning att dessa är skattepliktiga (det vill säga att de inte omfattas av något undantag). Av en senare svensk dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 28 maj 2015 framgår vidare att slutsatserna i Skandia-målet även gäller för rent interna tjänster som ett utländskt huvudkontor utför åt sin svenska filial som är medlem i en registrerad momsgrupp, till exempel att personalavdelningen (HR-funktionen) vid huvudkontoret hanterar frågor som har med de anställda i filialen att göra.

Skatteverket anger i ställningstagandet att flera frågor har inkommit avseende hur Skandia-målet ska tolkas. Framför allt har frågorna gällt hur man ska hantera transaktioner mellan ett företags etablering i Sverige som ingår i en svensk momsgrupp och samma företags etableringar utomlands.

I linje med Skandia-målet konstaterar Skatteverket bland annat att om ett företags svenska etablering ingår i en svensk momsgrupp så får det till följd att etableringen upphör att momsmässigt vara en del av företaget. Momsgruppen blir en egen beskattningsbar person i förhållande till den utländska etableringen. Under förutsättning att en tjänst tillhandahålls mot ersättning bli det därmed fråga om en omsättning momsmässigt. Om det skulle saknas ett avtal om ersättning så kan den interna kostnadsfördelningen ses som ersättning. Viktigt är dock att det finns en direkt koppling mellan ersättningen och en tjänst. Om ersättningen skulle understiga ett marknadsvärde som skulle ha förelegat mellan oberoende parter så kan ersättningen komma att omvärderas till marknadsvärdet.

Det kan även noteras att Skatteverket anser att det inte har någon betydelse om det är den huvudsakliga etableringen (sätet/huvudkontoret) eller ett fast etableringsställe (till exempel en filial) som ingår i momsgruppen. Det har vidare, anser Skatteverket, ingen betydelse för omständigheten att en utländsk etablering ska ses som en oberoende beskattningsbar person i förhållande till momsgruppen, huruvida det andra landet skulle ha egna bestämmelser om momsgrupper eller inte. Det har heller ingen betydelse om den utländska etableringen finns i ett annat EU-land eller om (som i Skandia-målet) den utländska etableringen finns i ett land utanför EU.

Kommentarer

Den aktuella frågan är mycket komplicerad och andra länder har gjort olika tolkningar av hur Skandia-målet ska tillämpas. Generellt sett kan således rättsläget förväntas vara fortsatt oklart ett bra tag framöver. De brittiska skattemyndigheterna (HMRC) avser till exempel att börja tillämpa Skandia-målet från och med den 1 januari 2016, men begränsa tillämpningen till de länder som har infört momsdirektivets regler om momsgrupp på samma sätt som Sverige, det vill säga att det endast är fasta etableringar i Sverige som får ingå i en momsgrupp. En sådan begränsning finns inte enligt brittiska regler. Detta är bara ett exempel på hur reglerna tolkats. Andra länder har gjort andra tolkningar.

Skatteverkets slutsatser i det aktuella ställningstagandet var väntade. Vissa frågor kvarstår dock obesvarade och det återstår att se om kompletteringar kommer. Ställningstagandet är helt och hållet inriktat på transaktioner till en etablering i en svensk momsgrupp, vilka ska ses som omsättningar om det är fråga om tjänster mot ersättning (hit räknas även kostnadsfördelning) och det finns en direkt koppling mellan ersättningen och tjänsterna samt att detta gäller oavsett om denna etablering är ett huvudkontor eller en annan etablering och oavsett om den utländska etableringen finns i ett annat EU-land eller ett land utanför EU. Skatteverket går däremot till exempel inte in på frågan om från vilken tidpunkt som man anser att slutsatserna i Skandia-målet ska tillämpas. Det svenska rättsläget får därför anses fortsatt oklart i vissa avseenden.

Avslutningsvis kan noteras att Skatteverket även anser att Skandia-målet medför att det föreligger en omsättning i det fall transaktionen istället sker från den momsgrupp som den svenska etableringen ingår i till en utländsk etablering (det vill säga i andra riktningen). Detta borde med andra ord kunna medföra en positiv effekt för avdragsrätten för ingående moms för momsgruppen under förutsättning att transaktionen är momspliktig i sig (det vill säga att den inte är undantagen).