<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Efterlängtad översyn av ränteavdragsreglerna

Kvinna redovisar ‹ Tillbaka till artiklarna

Hösten 2021 tillsatte regeringen en utredning för att se över de nya ränteavdragsreglerna för företagssektorn som trädde i kraft 2019. Utredningen ska presenteras den 31 maj 2024. Reglerna kan i många avseenden förbättras och vi ser fram emot att ta del av utredningens rekommendationer. I denna artikel kommenterar vi vad utredningen ska titta på för frågor och några utmaningar vi har sett kring de nuvarande reglerna och som vi hoppas kommer att tas upp i utredningens betänkande.

Redan när de nuvarande ränteavdragsreglerna infördes 2019 meddelades det att en översyn av reglerna skulle genomföras inom en femårsperiod för att utvärdera deras effektivitet och hur de förhåller sig till syftet. Utredningen ska enligt instruktionerna i korthet att behandla följande frågor:

  • analysera och överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år samt, om det bedöms lämpligt, lämna sådana förslag
  • analysera och överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton och, om det bedöms lämpligt, lämna sådana förslag
  • följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen
  • utvärdera och analysera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna
  • analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag samt föreslå utformning av ett sådant undantag
  • analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås, hur regeln påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås
  • hur undantagsregeln i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna bör utformas eller anpassas för att vara förenlig med EU-rätten.

Eventuella regeländringar ska helt finansieras inom bolagsskattesektorn.

Iakttagelser och kommentarer

Vår bild är att de nuvarande ränteavdragsreglerna i vissa avseenden upplevs som svåra att tillämpa och betungande både i utfall och hantering. Vi välkomnar därför översynen av reglerna och ser fram emot eventuella förslag på ändringar från utredningen. Nedan listar vi några av de iakttagelser vi har gjort under de snart fem år som reglerna har varit i kraft och som vi hoppas att utredningen kommer att ta upp. Vi påstår inte att vi har en lösning på frågeställningarna, men vi vill ändå lyfta fram dem.

Ökad tydlighet behövs vid valutasäkringar

Inom regelverket finns bestämmelser som anger att om valutakurseffekter på lån eller skulder i utländsk valuta har säkrats genom derivatinstrument, så ska både värdeförändringen på derivatet och den säkrade valutakurseffekten anses som ränta. På grund av det stora utbudet av olika valutasäkringsinstrument och en viss otydlighet i vilken betydelse för beskattningen som den redovisningsmässiga bedömningen har, m.m., kan osäkerhet uppstå om bestämmelsen över huvud taget är tillämplig i vissa situationer. Även om det bedöms vara fallet, är reglerna inte helt tydliga när det gäller vilka skattemässiga justeringar som ska göras i vissa situationer. Vi har förståelse för att en koppling till redovisningen kan vara problematisk, särskilt eftersom säkringsredovisning inte är obligatorisk, men att minska antalet parallella regelverk som ett bolag måste följa är ofta önskvärt för att förenkla bolagens verksamhet.

Definitionen av ränta är svår att tillämpa

Vid införandet av reglerna skapades också en särskild definition av ränta. Reglerna har dock visat sig vara svåra att tillämpa när det gäller att bedöma vad som ska betraktas som ränta. Särskilt komplicerat blir detta när en kostnad betalats till någon annan part än långivaren - till exempel kreditvärderingsföretag. Nuvarande förarbeten ger endast begränsad vägledning, så ytterligare förtydliganden från lagstiftaren antingen genom förarbeten eller ändringar i lagtexten skulle vara till stor hjälp.

Nuvarande regler om koncernutjämning bör förenklas och förbättras

En vanlig missuppfattning är att ett bolag kan använda ett annat koncernbolags outnyttjade avdragsutrymme för att få avdrag för sitt eget negativa räntenetto. Enligt nuvarande regler kan avdragsunderlaget framförallt omfördelas genom utbyte av koncernbidrag, men det är inte alltid möjligt att uppnå samma resultat som om all verksamhet bedrevs i ett och samma bolag.

Ett exempel är när ett koncernbolag A har ett stort avdragsutrymme till följd av skattemässiga värdeminskningsavdrag, men inget räntenetto eller skattemässigt överskott, medan koncernbolag B inte har något avdragsutrymme men däremot negativt räntenetto. Att då skicka koncernbidrag från bolag A till bolag B för att tillräckligt öka dess avdragsutrymme skulle då leda till underskott hos bolag A och överskott hos bolag B. Tanken bakom många skatteregler är att det ska vara skattemässigt neutralt att bedriva verksamhet i ett eller flera bolag inom en koncern. Det skulle vara mer i linje med denna tanke om det faktiskt var möjligt att använda andra bolags avdragsutrymme inom koncernen. 

Enligt Skatteverkets uppfattning finns också tydliga begränsningar i möjligheter till koncernutjämning för de bolag som tillämpar förenklingsregeln - något som inte alls går ihop med lagstiftningens syfte (se vår tidigare artikel nedan) Sammanfattningsvis tvingas bolag ofta spendera mycket tid på att analysera sina möjligheter till ränteavdrag, vilket kan vara komplexa beräkningar och kräva hjälp från rådgivare.

Räntenettot borde få rullas längre än sex år

För närvarande kan ett bolags negativa räntenettot endast rullas fram i sex år. I många stora infrastrukturprojekt tar det ofta lång tid innan lönsamhet uppnås. Den nuvarande tidsbegränsningen kan, särskilt i kombination med förbudet mot att aktivera ränteutgifter på anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, innebära att företag inte hinner få tillräckligt avdragsunderlag för ränteavdrag inom denna tidsperiod och därför får permanent ej avdragsgilla räntenetton. För att kunna dra av det negativa räntenettot måste ett bolag drastiskt förbättra sina förutsättningar under de följande åren, eftersom avdraget endast tillåts om det finns kvar avdragsutrymme efter att fullt avdrag har gjorts för det negativa räntenettot för innevarande år.

Vi ser därför möjligheten att öka eller ta bort tidsgränsen för att rulla fram negativa räntenetton som välkommet. I samband med detta diskuteras i utredningsdirektiven ifall de negativa räntenettona också ska fastställas i samband med deklarationen. Vår uppfattning är att detta vore naturligt - ett sparat negativt räntenetto innebär i praktiken att bolaget har fått ett fastställt högre skattemässigt resultat genom det ej avdragsgilla negativa räntenettot. Att själva räntenettot då inte ska fastställas framstår inte som helt logiskt. 

Kan beloppet enligt förenklingsregeln höjas?

Enligt den så kallade förenklingsregeln kan företag inom en intressegemenskap välja att dra av ett negativt räntenetto på upp till fem miljoner kronor utan att beräkna avdragsutrymmet enligt EBITDA-regeln. Enligt det EU-direktiv som ligger till grund för de svenska reglerna har medlemsstaterna möjlighet att tillåta en förenklingsregel upp till 3 miljoner euro. Den låga tröskeln innebär att reglerna påverkar många bolag där det inte alltid är självklart att den skattemässiga och administrativa bördan som den låga tröskeln medför är rimlig.

Europeiska kommissionen har också jämfört hur länderna har infört reglerna från direktivet och endast sex av 22 länder har infört en gräns under 3 miljoner euro, däribland Sverige. Direktiven till utredningen nämner inte uttryckligen att översynen ska omfatta beloppet för förenklingsregeln, men de anger att den generella ränteavdragsbegränsningens påverkan på Sveriges konkurrenskraft ska analyseras. Vi hoppas därför att förenklingsregelns storlek kommer att ingå i denna analys.

Sammanfattningsvis välkomnar vi översynen av reglerna och hoppas att utredningen kommer att presentera förslag för att förenkla och öka förutsägbarheten i reglerna för bolagen.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Mikael Gustafsson Brauner & Wilma Granbom

Mikael Gustafsson Brauner & Wilma Granbom

Mikael Gustafsson Brauner och Wilma Granbom arbetar på PwC:s kontor i Kristianstad respektive Stockholm med nationell och internationell företagsbeskattning.

Mikael: 010-212 67 48, mikael.gustafsson@pwc.com
Wilma: 070-828 98 19, wilma.granbom@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Tax matters summerar våren 2024 och önskar en trevlig sommar!

2024 har inletts i ett högt tempo och intresset för skattefrågor har varit stort. Tax matters har en bred bevakning och rapportering av nya ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Fjärde administrativa riktlinjen från OECD

Den 17 juni 2024 publicerade OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF) en ny administrativ riktlinje (administrative guidance) som bland ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterapportering enligt EU-taxonomin - tänk på det här!

EU-taxonomin är en del av EU:s ramverk för hållbar finans. Här berättar vi om kopplingen mellan skatt och EU-taxonomin. Vi beskriver även ...

Läs artikeln