Skattepliktiga kapitalvinster på utländska bolagsformer

Förvaltningsrätten har i två domar funnit att två utländska aktiebolagsformer inte ”motsvarar” svenska aktiebolag. Följden blev att kapitalvinsterna vid försäljning blev skattepliktiga i bolagssektorn.

Sedan den 1 juli 2003 är kapitalvinster på så kallade näringsbetingade andelar som huvudregel skattefria inom bolagssektorn. Aktier i ett svenskt onoterat aktiebolag ses som näringsbetingade andelar. Skattefriheten omfattar även aktier i utländska bolag, men bara om den utländska bolagsformen kan anses ”motsvara” ett svenskt aktiebolag.

Frågan om när ett utländskt bolag ska anses ”motsvara” ett svenskt aktiebolag har år 2009 prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Målet gällde ett ryskt bolag. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde bedömningen att bolaget vid civilrättslig jämförelse liknade ett svenskt aktiebolag. Domstolen konstaterade vidare att det utländska bolaget var ett inkomstskattesubjekt i Ryssland. Bolaget ansågs därför motsvara ett svenskt aktiebolag. Detta gjorde att kapitalvinster och utdelningar från bolaget blev skattefria i bolagssektorn. Dessa villkor har därefter tillämpats av Skatterättsnämnden i ett flertal förhandsbesked och Skatteverket har också publicerat flera ställningstaganden kring villkoren.

Förvaltningsrätten i Stockholm har nu, i två färska domar, ansett att svenska bolags kapitalvinster vid försäljningar av aktier i bolagsformer från Irland respektive Bermuda var skattepliktiga. I båda fallen ansåg förvaltningsrätten att de utländska bolagen inte ”motsvarade” svenska aktiebolag.

Den första domen rörde ett irländskt Private Unlimited Company With Share Capital. Det irländska bolaget ansågs, trots att bolagsformen omfattades av den irländska aktiebolagslagen, vid en civilrättslig prövning inte motsvara ett svenskt aktiebolag. Orsaken var att delägarna var personligt ansvariga för bolagets åtaganden vid en likvidation. Kapitalvinsten blev därför skattepliktig för det säljande svenska företaget, trots att det irländska bolaget (och inte dess ägare) var ett skattesubjekt i Irland enligt irländska skatteregler.

Den andra domen gällde en försäljning av ett Limited Company med hemvist i Bermuda. Bolaget omfattades av aktiebolagslagen i Bermuda. Eftersom det inte tas ut någon bolagsskatt i Bermuda hade det svenska ägarbolaget löpande tagit upp inkomst på andelsinnehavet enligt de svenska så kallade CFC-reglerna. Enligt förvaltningsrätten innebar omständigheten, att Bermuda inte har någon bolagsskatt alls, att det utländska bolaget inte kunde anses utgöra ett självständigt skattesubjekt. Vinsten vid försäljningen blev därför skattepliktig.

Kommentar

Utgången i målen innebär en ökad risk för beskattning i flera bolagsled inom en koncern (så kallad kedjebeskattning). Detta är precis vad reglerna om näringsbetingade andelar avser att förhindra. Det är därför sannolikt att förvaltningsrättens domar kommer att överklagas till kammarrätten. Det återstår att se om kammarrätten håller med om underinstansernas bedömningar.

I sammanhanget kan noteras att EU-kommissionens nyligen presenterade ett förslag till anti-skatteflyktsdirektiv, som innehåller en så kallad switch-over-klausul. Innebörden av denna är att kapitalvinster och utdelning på lågbeskattade bolag utanför EES-området skulle bli obligatoriskt skattepliktiga. Detta skulle innebära en generell omställning från vad som gäller idag. Skatteverkets och förvaltningsrättens bedömningar kan dock ses som steg i denna riktning.

För koncerner med innehav i utländska bolag är det därför viktigt att bedöma de potentiella effekterna av domarna och att noggrant följa utvecklingen på området framöver.