Sambandet mellan CSRD och internprissättning

Från och med 2024 blir det obligatoriskt för många multinationella företag verksamma inom EU att följa Europeiska unionens direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD). Direktivet trädde i kraft den 1 juli 2024 för svenska företag och för att uppfylla kraven kan det krävas att dessa företag bland annat tillhandahåller specifika uppgifter relaterade till skatter.

Läs också: Skatterapportering enligt CSRD - tänk på det här!

I denna artikel redogör vi för internprissättning (eng. transfer pricing, TP) och CSRD och hur dessa två områden överlappar varandra. Sambandet mellan skatt (inklusive internprissättning) och hållbarhet är ett aktuellt ämne som har blivit allt viktigare för företag i och med införandet av EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering.

Överensstämmelse mellan CSRD rapportering och TP dokumentation

CSRD:s krav, stödda av de Europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), innebär att företag ska offentliggöra mer information än tidigare om sin verksamhet. Många av dessa rapporteringspunkter återfinns även i företagens TP-dokumentation. Exempelvis kräver ESRS 2 att företag tillhandahåller information om sin marknadsposition, strategi, affärsmodell och värdekedja, vilket också är relevant för TP-dokumentationen.

Skattemyndigheter förväntas jämföra CSRD-rapporteringen och annan publik information med TP-dokumentationen, vilket gör det viktigt att uppgifterna överensstämmer för att företagets trovärdighet inte ska ta skada. Därför bör företagens skatteavdelningar samarbeta med sina hållbarhetsteam för att säkerställa att uppgifterna i CSRD-rapporteringen är samstämmiga med TP-dokumentationen. Vi förväntar oss exempelvis att skattemyndigheter granskar all publik information inklusive CSRD-rapporteringen vid en eventuell skatterevision, varför det är viktigt att informationen ger samma budskap.

Minimiskyddsåtgärder avseende skatt och efterlevnad av internprissättning

Företag som omfattas av CSRD ska även följa EU:s taxonomi. EU:s taxonomi ställer krav på att redovisade ekonomiska aktiviteter överensstämmer med vissa minimiskyddsåtgärder för skatt, vilka är specificerade av OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa riktlinjer anger att företagen ska följa både ordalydelsen och andan i skattelagstiftningen och integrera skattehantering i sitt övergripande riskhanteringssystem.

Läs också: Skatterapportering enligt EU-taxonomin - tänk på det här!

Att följa ordalydelsen och andan i skattelagstiftningen innebär att internationella koncerner behöver säkerställa att de följer lokala skatteregler i de länder som koncernen är verksam i. Detta kan såklart innebära stora utmaningar. När det gäller internprissättning så baseras många länders lokala internprissättningsregler på samma riktlinjer, vilka är OECD:s transfer pricing guidelines. På grund av olika tolkningar så skiljer sig dock regelverket kopplat till internprissättning till viss del mellan olika länder. Några områden där vi ser att tillämpningen av armlängdsprincipen kan variera mellan mellan olika länder är följande: 

• Definition av "närstående part" för internprissättning, det vill säga när ska lokala bolag omfattas av internprissättningsreglerna
• Omfattning av koncerninterna transaktioner som ska inkluderas i dokumentationen
• Språk och specifikt innehållskrav för Master File och Local File
• Krav på lokal marknadsinformation, till exempel marknadsanalys
• Deadline för förberedelse och inlämning av dokumentation
• Användning av redovisningsstandard för att testa prissättningen avseende koncerninterna transaktioner. 

Regler kring hur ofta så kallade benchmarks ska uppdateras

På grund av lokala variationer och den generella komplexiteten i principerna för internprissättning kan det vara svårt för företag att säkerställa att de uppfyller internprissättningskraven i alla länder som de är verksamma i. I denna del kan det också nämnas att flertalet länder under de senaste åren har kompletterat sina internprissättningsregler med att specifika formulär årligen ska skickas in till lokala skatteverk. I flera fall är denna typ av formulär en del av den lokala skattedeklarationen, eller ett formulär som ska bifogas skattedeklarationen. Information som vanligen ska anges är värdet av koncerninterna transaktioner, vilken internprissättningsmetod som tillämpas, om företaget har en årlig process att uppdatera TP-dokumentation och benchmarks etc. 

Att efterleva lokala regler bör vara en grundpelare i företags skattepolicy. Om företag inte efterlever kraven att upprätta TP-dokumentation årligen innebär detta att företagen inte uppfyller lokala krav. Detta i sin tur innebär att företagen fullt ut inte uppfyller minimiskyddsåtgärderna. 

Skattestyrning 

För att säkerställa att företaget följer gällande lagar och regler är det viktigt att skattehanteringen och dess efterlevnad är inkluderade i företagets bredare riskhanteringssystem. Ett korrekt utformat och implementerat skattekontrollramverk är avgörande för att säkerställa att ett företag uppfyller sina skatteförpliktelser. Företag bör säkerställa att de har en skriftlig skattepolicy, vilken bland annat ska inkluderar rutiner och processer för att säkerställa efterlevnad samt beskrivning av roller och ansvarsområden. Företag bör även komplettera sin skattepolicy med en mer specifik TP-policy, vilken dokumenterar företagens rutiner och processer kopplade till internprissättningsfrågor. 

Påverkan i värdekedjan 

Mot bakgrund av ökade hållbarhetskrav är det många företag som behöver göra förändringar i sin leveranskedja. Detta kan medföra att nya koncerninterna transaktioner uppstår eller att ersättningsmodeller förändras, vilket behöver utvärderas, analyseras och prissättas. Om ett företag behöver ändra sin värde- eller leveranskedja för att uppnå vissa hållbarhetskrav så kan detta medföra förändringar som behöver utvärderas. Vidare är det viktigt att se över vilket värde det interna hållbarhetsarbetet skapar, vilka företag inom koncernen som har nytta av detta samt hur kostnader relaterade till hållbarhetsfrågor ska hanteras. 

Våra kommentarer

I takt med att myndigheter, leverantörer, kunder och investerare kräver mer insyn är det problematiskt om risker och möjligheter kopplade till skatt förbises i hållbarhetsarbetet. Genom att aktivt delta i hållbarhetsarbetet kan företagets skatteansvariga bidra till att rätt information rapporteras, vilket kan påverka företagets hållbarhetsprofil i positiv bemärkelse och då även öka företagets värde. Rapportering av skatt blir därigenom ett sätt att lyfta fram ett företags bidrag till samhället.  
I rollen som skatteansvarig finns ett ansvar för att hantera efterlevnaden av skatteregler, däribland internprissättning. Denna kunskap kan och bör utnyttjas av hållbarhetsteamet. Vidare är det viktigt att skatteansvarig får en förståelse kring vad som ska ingå i den nya hållbarhetsrapporteringen. Vi på PwC vet att detta kan vara utmanande och hjälper därför våra kunder att ta första steget för att mer tydligt koppla ihop skatte- och hållbarhetsfrågor.