<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Därför har du som skatteansvarig en nyckelroll i CSRD-arbetet

Arbetsmöte ‹ Tillbaka till artiklarna

CSRD är en central fråga för medarbetare som arbetar med hållbarhetsfrågor på ett företag. Dessutom kräver det samverkan med andra funktioner inom organisationen som skatt. Enligt en global undersökning från PwC har nästan 40 procent av företagen redan involverat sin skatteansvarig i arbetet, medan 30 procent har planer på att göra det. I den här artikeln ger vi fyra exempel på hur skatteansvarig kan skapa värde och minska risker dels i CSRD-arbetet, dels i hållbarhetsarbetet rent generellt.

Vi har tidigare beskrivit vad som är viktigt för företag att tänka på vid skatterapportering av hållbarhetsarbetet. Här tittar vi närmare på hur skatteansvarig kan göra skillnad. 

Områden där skatteansvarig kan göra skillnad

Enligt PwC:s Global CSRD Survey har 21 procent av företagen som deltog i undersökningen inte några planer på att involvera sin skatteansvarig i arbetet med CSRD. Detta kan bero på att det finns en brist på medvetenhet eller dialog mellan ansvariga inom skatt och hållbarhet om hur CSRD kan påverka skattefrågor. Exempelvis kan skattefrågor av vissa ses som en isolerad post i finansiella rapporter snarare än som en del av ett bredare sammanhang inom hållbarhet.

För att undvika risker och skapa värde i CSRD-arbetet är det därför viktigt att skatteansvarig medverkar från början och samarbetar nära hållbarhetsteamet. Här är fyra områden där skatt kan göra skillnad:

1.  Skatt och dubbel väsentlighetsanalys:

Att involvera skatt är en viktig förutsättning i rapporteringen som är väsentlig både för företagets påverkan på miljön och samhället, och för företagets långsiktiga värdeskapande. Enligt PwC:s undersökning saknas skatt i den dubbla väsentlighetsanalysen hos 67 procent av företagen. Det är viktigt att ta hänsyn till skatteområdet i denna process. Detta för att säkerställa att effekter, risker och möjligheter relaterade till skatt identifieras och beaktas. Skatt är ett väsentligt hållbarhetstema för vissa företag som betalar och samlar in betydande monetära bidrag till samhället. Det finns också en ökad granskning av investerare gällande företagens skattefrågor. Den finansiella effekten av miljöskatter som gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) kan behöva rapporteras under en av de miljörelaterade standarderna. Den skatteansvarige kan ge stöd i att kvantifiera dessa skatter.

2.  Skatt som en del i analysen av EU-taxonomin:

EU-taxonomin definierar vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Detta sker genom en rapportering om hur stor andel av ett företags omsättning, kapital och driftskostnader som är i linje med EU-taxonomin. Enligt PwC:s undersökning har 30 procent av företagen genomfört en analys, medan 64 procent antingen håller på eller har planer på att göra det. Som en del av denna analys behöver företagen bedöma om de har uppfyllt de skattemässiga minimiskyddsåtgärderna. Det innebär att företaget behöver följa skattelagstiftningen och betrakta skattehantering och efterlevnad som viktiga delar av sin governance och riskhantering. Bolagets skatteansvarig är central även för denna analys och förväntas ta ledning i att visa att de krav som ingår i minimiskyddsåtgärderna är uppfyllda. Praktiska steg inkluderar: 

  • Att formulera en skattestrategi 
  • Att bedöma det om den befintliga hanteringen avseende skatt är i linje med företags skattestrategi 
  • Utvärdera hur effektiva de dagliga processerna är för att hantera risker kopplade till alla typer av skatter
  • Att formalisera policys och förfaranden inom skatteverksamheten 

3.  Transfer pricing-dokumentation:

Mer än 80 procent av deltagarna i undersökningen identifierade komplexiteten i sina värdekedjor som ett hinder för implementeringen av CSRD. Skatteansvarig har ansvar för att hantera efterlevnaden av reglerna avseende transfer pricing (TP) vilket innefattar insamling av detaljerad kunskap om företagets värdekedja. Denna kunskap kan och bör utnyttjas av hållbarhetsteamet under CSRD-implementeringen. 

Informationen i ett företags TP-dokumentation kan vara en värdefull referenskälla rörande utformning av CSRD-rapporteringen avseende värdekedjan. Ur ett riskperspektiv är det också viktigt att säkerställa att CSRD-rapporteringen och TP-dokumentationen berör samma typer av risker. Eventuella skillnader mellan informationen i TP-dokumentationen och CSRD-rapporteringen kan leda till frågor.

4.  Skattekonsekvenserna av hållbarhetsdriven transformation:

Av PwC:s undersökning framgick att 51 procent förväntar sig att CSRD kommer att i stor eller mycket stor utsträckning driva fram bättre miljöprestanda inom deras organisationer. Som en del av sin Net Zero-övergång försöker många företag att minska sitt koldioxidavtryck genom att transformera sin värdekedja. I dessa situationer är det avgörande att skatteansvarig konsulteras tidigt så att skattekonsekvenserna av eventuella planerade förändringar tas i beaktande. Dessa kan inkludera moms och tull i samband med nya gränsöverskridande transaktioner, förändringar i befintliga TP-modeller samt övriga skatteaspekter.

Så kan skatteansvarig bli delaktig i CSRD-arbetet 

Även om ekonomi- och hållbarhetschefer ofta tar ledningen i arbetet kring efterlevnad av CSRD är det viktigt att skatteansvarig erkänns som en värdefull intressent i processen och är involverad från början. Detta kan kräva att du som skatteansvarig tar initiativ till att förklara för hållbarhetsteamet hur skatt och CSRD sammanfaller och på så sätt arbeta framåt tillsammans.

På PwC har vi ett team av experter med bred kompetens inom skatt och hållbarhet som kan hjälpa er med era frågor om CSRD.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Malin Hamnered & Amanda Ivansson

Malin Hamnered & Amanda Ivansson

Malin Hamnered och Amanda Ivansson arbetar på PwC:s kontor i Stockholm respektive Jönköping. Malin arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning och Amanda med internprissättning.

Malin: 010-212 99 96, malin.hamnered@pwc.com
Amanda: 010-212 52 21, amanda.ivansson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln