Regeringen föreslår förändrade dokumentationsregler för internprissättning

Finansdepartementets förslag till införande av OECD:s standard för dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering har lämnats på remiss. Vissa förändringar kan utläsas i jämförelse med Skatteverkets promemoria som kom ut i maj i år. En av de mest betydelsefulla förändringarna är att tillämpningen av de justerade dokumentationsreglerna kommer att skjutas fram till att avse beskattningsår som påbörjas efter den 31 mars 2017.

I våras kom Skatteverkets förslag till förändrade regler kring dokumentation av internprissättning och införande av så kallade land-för-land-rapporter (CbCR). I en Tax Matters artikel från den 10 maj 2016 skrev vi om huvuddragen i Skatteverkets promemoria. Huvudsakligen innebär de nya dokumentationsreglerna att koncerner som faller inom reglerna för att upprätta internprissättningsdokumentation kommer bli tvungna att upprätta en koncerngemensam del (masterfile) för koncernen som helhet, samt en företagsspecifik del (local file) för respektive dotterbolag. Mycket av innehållet som ska presenteras i den koncerngemensamma delen är nytt, medan innehållet som ska presenteras i de företagsspecifika delarna i stort sett överensstämmer med dagens dokumentationskrav.

I oktober lämnade regeringen över sitt förslag avseende ny lagstiftning till lagrådet. Lagrådsremissen följer i stora delar Skatteverkets promemoria, men vissa skillnader finns. Bland annat kommer de nya dokumentationsreglerna börja tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter 31 mars 2017 enligt förslaget. I promemorian föreslogs att reglerna skulle börja tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2016. I lagrådsremissen anges att de föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 april 2017 eftersom det föreslås att DAC 4 (rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning) och OECD:s standard ska genomföras så enhetligt som möjligt.

En annan förändring gentemot promemorians skrivelse är att man i lagrådsremissen förtydligat beräkningsperioden för det tröskelvärde som kommer gälla för att transaktioner med en viss motpart ska anses vara oväsentliga. I Skatteverkets promemoria angavs endast beloppsgränsen om 5 miljoner kronor per motpart, medan lagrådsremissen även tagit med att beräkningen ska ske per beskattningsår.

Av mindre betydelse är det förtydligande som gjorts angående dokumentationens innehåll där promemorians förslag till lagtext endast innehöll att den företagsspecifika delen ska innehålla information om de koncerninterna gränsöverskridande transaktionerna. Lagrådsremissen har nu utökat texten till att den företagsspecifika delen ska innehålla information om företaget och de koncerninterna gränsöverskridande transaktionerna.

Kommentar

Regeringens förslag bjuder inte på några större nyheter jämfört med promemorian som kom i våras. Den viktigaste ändringen är att de nya dokumentationsreglerna kommer att tillämpas först på beskattningsår som påbörjas efter den 31 mars 2017. I praktiken innebär detta att multinationella koncerner som träffas av bestämmelserna i Sverige och som påbörjar räkenskapsår innan detta datum, inte kommer att behöva börja tillämpa OECD:s nya standard förrän nästkommande räkenskapsår. Viktigt att notera är dock att vissa länder kan ha andra datum för när OECD:s standard börjar tillämpas, och det är därför viktigt att kontrollera vad som gäller i respektive land där koncernen är verksam.

Vad gäller beloppsgränsen för när transaktioner ska anses som oväsentliga så ska denna beräknas per motpart och, som nu förtydligats, per beskattningsår. Att man även lagt till text att den företagsspecifika delen ska innehålla information om företaget är förmodligen endast ett förtydligande, då förslaget om ändringar i Skatteförfarandeförordningen ändå kommer att innehålla detaljerad information om vad som ska ingå i den koncerngemensamma respektive den företagsspecifika delen. Lagrådsremissen behandlar uttryckligen inte så kallade jämförbarhetsanalyser. Det är ändå rimligt att anta att Skatteverket i sin tillämpning av regelverket sannolikt följer OECD:s rekommendationer och alltså kommer kräva regelbundet uppdaterad jämförelsedata.

Sammanfattningsvis kan sägas att de föreslagna ändringarna innebär att alla koncerner som måste ta fram en internprissättningsdokumentation har ett omfattande anpassningsarbete framför sig. Vår rekommendation är att dessa koncerner redan nu börjar förbereda sig genom att till exempel se över sin nuvarande internprissättningsdokumentation samt sin internprissättningsmodell. För en koncern som är verksam i ett land med tidigare införandedatum än Sverige är det ännu viktigare att redan nu påbörja anpassningen till den nya standarden för internprissättningsdokumentation.