Land-för-land-rapportering – så här ser det svenska skatteförslaget ut

Finansdepartementets förslag till genomförande av land-för-land-rapportering har överlämnats på remiss. Förslaget är att land-för-land-rapporten bland annat ska omfatta en sammanställning av intäkter, vinst före inkomstskatt, betald inkomstskatt, antalet anställda, materiella anläggningstillgångar för varje land där verksamhet bedrivs. Rapporten ska även innehålla namn på alla ingående enheter i koncernen, i vilket land de har hemvist och deras viktigaste verksamhet.

Land-för-land-rapportering ska enligt förslaget omfatta multinationella koncerner med sammanlagda intäkter som överstiger 7 miljarder kronor på koncernbasis. Det finns dessutom mellan 3 000 och 4 000 svenska företag i koncerner med utländska moderföretag som eventuellt kan komma att omfattas av land-för-land-rapportering. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2017.

Förslaget innebär bland annat att svenska moderföretag i multinationella koncerner ska lämna land-för-land-rapporter till Skatteverket om koncernens sammanlagda intäkter på konsoliderad basis överstiger 7 miljarder kronor. Huvudregeln är att det är moderföretaget i koncernen som ska lämna rapporten till skattemyndigheten i sitt hemland. Det kan också bli aktuellt för svenska företag som tillhör utländska multinationella koncerner av samma storlek att lämna en sådan rapport till Skatteverket, till exempel om moderföretaget inte är skyldigt att lämna en rapport i sitt hemland.

Alla svenska dotterföretag som ingår i berörda koncerner ska före räkenskapsårets slut lämna uppgift till Skatteverket om vilket företag i koncernen som ska rapportera för koncernens räkning.

En land-för-land-rapport ska lämnas till Skatteverket inom ett år från utgången av det räkenskapsår som rapporten avser.

Det första räkenskapsår som omfattas av land-för-land-rapport är 2016. Rapporter för detta räkenskapsår ska lämnas till Skatteverket senast den 31 december 2017. Underrättelsen om vilket företag som ska rapportera måste dock lämnas in till Skatteverket senast 30 april 2017 enligt särskilda övergångsregler.

Land-för-land-rapporterna ska utbytas med skattemyndigheter i andra länder. Alla länder har dock inte skrivit på avtalet om informationsutbytet. Det bakomliggande syftet med rapporterna och informationsutbytet är att uppgifterna ska vara ett hjälpmedel för att se till att företagen betalar rätt skatt i rätt land.

Av förslaget framgår att det finns omkring 75 svenska koncerner som kommer att bli skyldiga att lämna land-för-land-rapport. Som nämnts finns därutöver mellan 3 000 och 4 000 svenska dotterföretag i koncerner med utländska moderbolag. Om det utländska moderföretaget av ett eller annat skäl inte lämnar land-för-land-rapport, blir dotterföretagen i andra länder skyldiga att göra det. I praktiken lär i sådana fall ett av dotterföretagen utses att lämna rapporten och det kan lika gärna bli ett dotterföretag i ett annat land än Sverige som utses. Det går därför inte att uppskatta i förväg hur många av de svenska dotterföretagen som kan bli tvungna att lämna en land-för-land-rapport i Sverige.

Kommentar

Det som skiljer lagrådsremissen från Skatteverkets tidigare promemoria är att bestämmelserna införs 1 april 2017 istället för 1 januari 2017. Den första rapporten omfattar däremot fortfarande räkenskapsåret 2016 och ska lämnas in senast den 31 december 2017.

Ytterligare en nyhet är att företagen får ytterligare en månad på sig att lämna in underrättelser till Skatteverket om vilket företag som ska lämna land-för-land-rapporten, det vill säga senast 30 april 2017.

Det är också viktigt att tänka på att ett svenskt dotterbolag till en utländsk multinationell koncern i vissa fall kan behöva skicka in en rapport för hela gruppen i ett annat land. Förutom att rapportera i Sverige kan ett svenskt moderbolag i en multinationell koncern också behöva ta ansvar för att lämna in underrättelser i andra länder om vilket företag som ska lämna land-för-land-rapporten. I till exempel Österrike och Belgien ska denna underrättelse lämnas in redan i december 2016.

Genom det utökade uppgiftslämnandet och informationsutbytet mellan länderna kan företagen förväntas få frågor från Skatteverket i större omfattning baserat på den information som land-för-land-rapporten kommer att innehålla. Denna kontrolluppgift gör också att Skatteverket får ett underlag för en fortsatt granskning av beskattningsfördelningen mellan olika länder. Rapporteringsskyldigheten är ett nytt administrativt åläggande för berörda företag som kommer att ta tid i anspråk och därmed leda till extra kostnader för företagen. Land-för-land-rapporteringen kommer att utvärderas och detta ska ske redan 2020.