‹ Tillbaka till artiklarna
I ett aktuellt mål inför EU-domstolen (C-603/24) prövas en central fråga för multinationella koncerner: Hur ska internprissättningsjusteringar hanteras i mervärdesskattehänseende? Generaladvokat Juliane Kokotts förslag till avgörande ger viktig klarhet i en situation där två regelverk ofta krockar – inkomstskattens armlängdsprincip och mervärdesskattens krav på att en transaktion måste vara ett verkligt tillhandahållande mot ersättning. Den stora frågan blir – kommer EU-domstolen att uttala sig i denna principfråga?
Bakgrund
General Motorskoncernen tillämpade ett prissättningsavtal mellan sina europeiska tillverkare (OEM-bolag) och nationella distributionsbolag, däribland Stellantis Portugal. Priset på fordonen som distributören köpte var variabelt och skulle justeras i efterhand för att säkerställa ett i förväg bestämt rörelseresultat. Justeringen grundades bland annat på:
-
faktiska distributionskostnader
-
garanti- och reparationskostnader
-
övriga kostnader som Stellantis Portugal bar i samband med försäljningen
När dessa kostnader översteg det förväntade utfallet gjordes en prisnedsättning i efterhand, dokumenterad genom kreditnotor från tillverkarna. Den portugisiska skattemyndigheten menade att denna nedsättning egentligen var ersättning för en tjänst – att distributören tillhandahållit något av värde till tillverkarna genom att bära deras kostnader. På denna grund påfördes företaget ytterligare mervärdesskatt. Generaladvokatens analys går dock i motsatt riktning.
Slutsatser från generaladvokaten
Generaladvokaten delar inte den portugisiska skattemyndighetens uppfattning att internprissättningsjusteringarna utgör vederlag för en separat reparationstjänst från Stellantis Portugal till tillverkarna, något som inte heller hade avtalats mellan partnerna. Kostnaderna är en del av distributionskedjans normala funktion och redan beaktade i det avtalade prissystemet.
Enligt generaladvokaten är justeringarna i stället ändringar (uppåt eller nedåt) av de ursprungliga, uppskattade priserna för billeveranserna från tillverkarna till Stellantis Portugal. Följden är att beskattningsunderlaget för tidigare leveranser ändras och att korrigeringsfakturor ska utfärdas, vilket också har skett.
I ett bredare perspektiv framhåller hon att det saknas vägledning kring hur internprissättningsjusteringar ska hanteras ur ett momsperspektiv, eftersom vinstjusteringar i grunden ligger utanför momssystemet.
Generaladvokaten skiljer tydligt mellan tre situationer:
-
Faktiska tjänster mot ersättning: momspliktigt.
-
Retroaktiva justeringar som skattemyndighet gör av internpriser (inkomstskatterättslig korrigering): inte momspliktigt.
-
Avtalsenliga, variabla och mätbara prisjusteringar: påverkar beskattningsunderlaget för den ursprungliga leveransen, men ger inte upphov till någon ny momspliktig transaktion.
I Stellantisfallet rörde det sig om avtalade, variabla priser där justeringen grundades på tydliga parametrar. Därmed ska justeringen hanteras som en ökning eller minskning av beskattningsunderlaget för den erhållna varan, inte som en tjänst.
Sammanfattning och våra rekommendationer
Att få ytterligare klarhet kring kopplingarna mellan moms och internprissättning skulle vara mycket välkommet. Samtidigt tenderar domstolen att besvara endast den konkreta frågan i målet, varför det är oklart om bredare vägledning verkligen kommer att ges. Domen väntas senare i år.
Oavsett om ytterligare vägledning kommer belyser detta vikten av att internprissättningsavtal tydligt beskriver hur variabla priser fungerar och vilka faktorer som kan påverka dem. Det bör framgå hur sådana prisjusteringar beräknas och varför de görs. Lika viktigt är att dokumentera logiken bakom varje justering. En bra dokumentation gör det enklare att få gehör för sin argumentation. Det kan mycket väl vara så att en “prisjustering” verkligen är en ersättning för en tjänst, men i så fall måste detta tydligt framgå av den dokumentation som upprättas.
Slutligen är det viktigt att vara förberedd på att EU-domstolens kommande dom kan påverka rättsläget. Om domstolen följer generaladvokatens linje stärks rättssäkerheten ytterligare.
Lämna en kommentar