Moms på crowdfunding

Moms på crowdfunding ‹ Tillbaka till artiklarna

Moms på crowdfundingFinansiering av utvecklingsprojekt genom så kallad crowdfunding (gräsrotsfinansiering), kan vara en momspliktig omsättning för mottagaren av pengarna. Detta slog Skatteverket fast i ett ställningstagande för snart två år sedan. Nyligen presenterades en utredning som haft i uppdrag att kartlägga marknaden för crowdfunding, till exempel via plattformar. Utredningen bör inte ha någon inverkan på tidigare fastslagen momshantering av mottagna bidrag.

När den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av varor eller tjänster från det företag som sökt finansieringen kan det vara en momspliktig omsättning för företaget som får pengarna. Om så är fallet måste företaget redovisa utgående moms på pengarna som samlats in från finansiärerna.

Om finansiärerna enbart får symboliska motprestationer är det däremot inte fråga om någon momspliktig omsättning, och någon moms behöver därför inte betalas.

Normalt sett utgör inte heller crowdfunding i form av insamling till välgörande ändamål eller finansiell crowdfunding (finansiärerna investerar kapital i utbyte mot ägarandelar eller lånar ut medel) någon momspliktig omsättning.

Kommentar

Det kan konstateras att den momsmässiga hanteringen skiljer sig åt mellan olika sorters crowdfunding. För den som avser att finansiera sitt företag via crowdfunding blir det därför viktigt att redan på ett tidigt stadium se över vilka momseffekter crowdfunding kan komma att få för verksamheten.

Om finansiärerna får investera kapital i utbyte mot ägarandel medför det inte några större momsmässiga konsekvenser. Om finansiärerna däremot får investera kapital mot att de får varor eller tjänster (till exempel ett exemplar av den produkt som utvecklas eller en andel av en rättighet) kan det medföra en rad momsmässiga konsekvenser, till exempel att moms ska debiteras på insamlat kapital.

Detta innebär exempelvis att ett företag som får in 500 000 kronor via finansiell crowdfunding bör kunna använda hela beloppet för verksamheten, medan ett företag som väljer att ta in kapital mot att finansiären får en villkorad vara eller tjänst som motprestation endast kan använda 400 000 kronor för verksamheten. Detta eftersom 20 procent av beloppet ska redovisas och betalas in som utgående moms till Skatteverket.

Precis som alla företag i ett uppstartsskede behöver ett företag finansierat genom crowdfunding utreda i vilken utsträckning rätt till avdrag för ingående moms föreligger för att uppnå en korrekt momshantering.

Kontakta gärna oss om du vill ha vägledning vid finansiering via crowdfunding.

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter?

Anna Groth

Anna Groth

Anna Groth arbetar med momsrådgivning på PwC:s kontor i Linköping/Norrköping.
010-213 04 04
Anna Groth works with VAT at PwC’s office in Linköping/Norrköping.
+46 10-213 04 04

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Jakten på den försvunna skattereformen – ny intervjuserie

En av punkterna i januariöverenskommelsen handlar om att en omfattande skattereform ska genomföras under nuvarande mandatperiod. Nu kommer ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatt på plastbärkassar – vad gäller?

Regeringen föreslår att skatt på plastbärkassar ska tas ut från den 1 maj 2020. Vad säger lagen och vem kan komma att behöva betala? Vi ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Storbritannien lämnar EU imorgon – men vad betyder det?

I och med den intensiva nyhetsrapportering så kan det inte ha undgått någon att Storbritannien lämnar EU imorgon den 31 januari. Vad ...

Läs artikeln