MAP – ett sätt att undanröja dubbelbeskattning
Internprissättning (eng. transfer pricing, TP) handlar om när ett företag har gränsöverskridande transaktioner med ett annat företag i samma koncern. Ofta uppstår situationer där båda länderna beskattar samma inkomst. Detta kallas för internationell dubbelbeskattning och kan leda till höga skattekostnader och betydande administrativt arbete för företag. Här beskriver vi hur ömsesidiga överenskommelser (eng. mutual agreement procedure, MAP) mellan skattemyndigheter kan vara ett sätt att lösa sådana tvister och undanröja dubbelbeskattningen. Artikeln är den tredje och sista i en serie artiklar om TP och tvister.
En MAP är ett förfarande som bygger på bestämmelser i skatteavtal mellan olika länder. Syftet är att de behöriga myndigheterna (i Sverige en särskild avdelning på Skatteverket) i de avtalsslutande staterna ska kunna förhandla fram en lösning som undanröjer dubbelbeskattningen eller annan beskattning som strider mot skatteavtalet. Ett exempel på en sådan situation är om ett svenskt bolag, enligt Skatteverkets beslut, har tagit ut för lågt pris på sina tjänster. Det svenska bolaget får därmed en skattepliktig intäkt. Motsvarande höjd kostnad blir inte automatiskt avdragsgill i det utländska bolag som köper tjänsterna. En MAP kan gälla både företag och privatpersoner som anser sig ha blivit dubbelbeskattade eller diskriminerade i strid med ett skatteavtal. Denna artikel beskriver dock endast förfarandet utifrån ett TP-perspektiv.
Så går en MAP-ansökan till
En MAP initieras normalt genom att bolaget ansöker hos den behöriga myndigheten i ett eller båda länderna som är inblandade i dubbelbeskattningen. Ofta är det en bra idé att ansöka i båda de inblandade länderna för att ge berörda behöriga myndigheter samma informationsgrund, men det kan enligt vår erfarenhet finnas undantag baserat på lokal handläggning.
Sammanfattningsvis ska ansökan ska innehålla en beskrivning av situationen, vilket skatteavtal som är tillämpligt, vilken artikel i skatteavtalet som har tillämpats felaktigt och vilken lösning som föreslås. Ansökan ska även innehålla information om man önskar att de behöriga myndigheterna ska anses vara skyldiga att komma överens enligt EU:s skiljemannakonvention eller EU-direktivet om tvistelösning vid dubbelbeskattningssituationer. Ansökan ska också innehålla relevant information, till exempel TP-dokumentation, avtal, fakturor och jämförelsestudier.
När den behöriga myndigheten i det andra landet, det vill säga inte i det landet som har höjt beskattningen har tagit emot en ansökan om MAP prövar de först om situationen kan lösas ensidigt, det vill säga utan att kontakta den andra staten. Om det inte är möjligt inleder den behöriga myndigheten ett förfarande om MAP med den andra statens behöriga myndighet. De behöriga myndigheterna försöker då genom förhandlingar att komma fram till en lösning som båda parter kan acceptera. Den skattskyldige är inte part i dessa förhandlingar vilket exempelvis gör att den skattskyldiga saknar rätt till partsinsyn. Det betyder dock inte att den skattskyldiga helt saknar insyn i processen, i regel är svensk behörig myndighet mycket bra på att informera och samarbeta med den skattskyldiga. Om de behöriga myndigheterna inte kan enas om en lösning kan det i vissa fall finnas en möjlighet att låta en oberoende kommitté eller skiljedomstol avgöra tvisten, enligt skiljemannakonventionen eller EU-direktivet.
I sammanhanget bör det nämnas att OECD har försökt att göra det enklare att tvinga fram undanröjande av dubbelbeskattning inom ramen för det så kallade BEPS-projektet men med anledning av svensk lagstiftningstradition kräver detta justeringar i varje enskilt skatteavtal och därmed har tyvärr inte detta implementerats än.
Vilka fördelar har en MAP?
En MAP kan vara ett effektivt och flexibelt sätt att undanröja dubbelbeskattning och slippa domstolsprocesser. En MAP kan omfatta flera beskattningsår och flera transaktioner, vilket kan underlätta för företag som har löpande affärsrelationer med andra koncernföretag i olika länder. Det finns också möjlighet att länka ihop en ömsesidig överenskommelse med ett prisättningsbesked (eng. advance pricing agreement, APA) för att på så sätt inte bara undanröja historisk dubbelbeskattning, utan även undvika att det uppstår liknande problem i framtiden. Om MAP:en är mellan två EU-länder måste de behöriga myndigheterna nå en överenskommelse inom två år (i vissa fall tre år) efter att ansökan har accepterats.
Vilka utmaningar finns med en MAP?
En MAP är inte alltid en enkel eller snabb process. Det kan ta lång tid att förhandla fram en lösning som båda parter kan godta. Det kan också finnas skillnader i lagstiftning, praxis, tolkning och inte minst kultur mellan olika länder som kan försvåra dialogen och samarbetet. Dessutom finns det inte alltid garanti för att en överenskommelse kan nås, detta eftersom de behöriga myndigheterna inte alltid har en skyldighet att komma överens om en lösning. Om en MAP inte kan nås kan den skattskyldige bli kvar med en dubbelbeskattning som inte kan undanröjas på annat sätt.
Detta är den sista artikeln av tre om TP och tvister, om ni har missat de andra artiklarna om revisioner och APA, rekommenderar vi att ni läser dem. Om ni har frågor om TP och tvister, eller TP generellt är ni varmt välkomna att kontakta oss.
Ta del av tidigare artiklar i serien om TP och tvister
Anders Forslund & Tim von Oelreich
Anders Forslund och Tim von Oelreich arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm. Anders och Tim arbetar med frågor inom internprissättning.
Anders: 076-869 52 76,
anders.forslund@pwc.com
Tim: 010-212 50 51,
tim.von.oelreich@pwc.com
Lämna en kommentar