Internprissättning och tvister: Dags för skatterevision?

De senaste åren har vi sett ett ökat fokus från skattemyndigheter i flertalet länder på internprissättning samt att myndigheterna har höga förväntningar och krav på underlag för att visa att prissättningen är korrekt. Att löpande under året förbereda sig för att en skatterevision kan komma är ofta både kostnads- och resurseffektivt. Denna artikel är den första i en serie om tre artiklar fokuserade på internprissättning och tvister. Här delar vi tankar och erfarenheter kring internprissättningsrevisioner.

Internprissättning (eng. transfer pricing, TP) är en metod för att fastställa priser på varor och tjänster som utbyts inom ett företag, vanligtvis över nationsgränser. Syftet med internprissättning är att säkerställa att dessa överföringar sker till marknadsmässiga villkor och att företaget inte utnyttjar skattefördelar genom att överföra vinster till länder med lägre skattesatser.

Det är viktigt för företag att vara medvetna om både globala regler, främst OECD:s riktlinjer, och lokala lagar och regler gällande internprissättning för att undvika skatteproblem och eventuella sanktioner. 

De områden vi ser att skatterevisioner är särskilt fokuserade på är:

• Bolag som år efter år visar förlust – mycket vanligt i Sverige 
• Omstruktureringar, inklusive integration/utfasning av IP, flytt av funktioner etc. – vanligt i Sverige och i övriga Europa
• Koncerninterna lån och cash pool-strukturer – särskilt vanligt i Kontinentaleuropa. 

Krav på dokumentation

Regelverken i Sverige och många andra gällande upprättande av TP-dokumentation har numera varit på plats en längre tid. I linje med det ser vi klart och tydligt att skattemyndigheter förväntar sig att dokumentationen finns på plats även i de fall avsaknad av sådan inte är förknippad med sanktioner. Vi ser även att tidsfristerna för att lämna in TP-dokumentation efter förfrågan generellt är kortare än de tidigare har varit, normalt mellan två och fyra veckor. Med andra ord; att ha dokumentation på plats bör numera ses som en “must have” snarare än en “nice to have”. Dessutom är det så att i vissa länder förflyttas bevisbördan från skattemyndigheten till den skattskyldige om dokumentationen saknas. 

Vad sker vid en revision?

Vid en revision granskas förutom TP-dokumentationen normalt även efterlevnad av koncerninterna avtal, faktiskt agerande (genom att granska styrelseprotokoll, ledningsgruppsprotokoll och mappning av beslutsfattande), eventuella jämförelsestudier och annat underlag (beräkningsfiler och fakturor) etc. 

För särskilt stora och/eller komplexa TP-transaktioner kan det i många fall vara lämpligt att ansöka om ett framåtblickande prissättningsbesked (eng. advance pricing agreement, APA) hos behöriga myndigheter. Detta för att proaktivt förhindra framtida revisioner och eventuell dubbelbeskattning. Vi återkommer till denna möjlighet i nästa artikel i serien om internprissättning och tvister.

Förutom att ansöka om en APA finns i Sverige även möjligheten att göra ett öppet yrkande i deklarationen om det råder osäkerhet kring TP-hanteringen i en viss fråga. Detta för att minska risken för skattetillägg men också för att tvinga Skatteverket att slutföra utredningen inom den ordinarie beskattningsperioden. 

Generellt sett är skatterevisioner inom TP väldigt omfattande med stora informationvolymer, så var strategisk i hanteringen redan från början. Listan på vad man ska tänka på vid en revision är lång och givetvis företags/case-specifik, men ett grundläggande råd är att ta fram en tydlig plan för kommunikations- och ansvarsfördelning vid revisionen. Att fundera över inblandning från huvudkontoret / externa rådgivare redan från första kontakten med skatterevisorn är ofta en nödvändighet för att få till en bra och effektiv hantering av revisionen. Att också förutse vem/vilka från den operativa verksamheten som kommer att behöva involveras är en mycket viktig del av denna planering.  

För det fall en skattemyndighet beslutar om en upptaxering kan en ömsesidig överenskommelse (eng. mutual agreement procedure, MAP) vara ett alternativ till en utdragen och kostsam domstolsprocess. Syftet med en ömsesidig överenskommelse är att behöriga myndigheter ska genom förhandlingar med varandra undanröja dubbelbeskattningen. Även denna möjlighet återkommer vi till i nästa artikel om internprissättning och tvister.

Avslutningsvis vill vi betona vikten att vid ett tidigt skede i en skatterevision ta kontakt med en TP-specialist. Även om ni normalt sett gärna driver processer själva, kan ett kort inledande samtal leda till att vanligt förekommande misstag undviks och att processen underlättas. Vi kommer inom kort att återkomma med mer specifika artiklar om både APA och MAP för att förklara dessa alternativ mer detaljerat.