Generationsskifte av familjeföretag utgjorde skatteflykt

PwC-skatteradgivning-Family-solid_0005_orange.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Family-solid_0005_orange.pngHögsta förvaltningsdomstolen ansåg att företagarens strävan att uppnå samma skatteeffekt som sin kompanjon vid försäljning av ett familjeföretag till en närstående, med möjlighet till beskattning som inkomst av kapital med 25 procent efter en karensperiod om fem år, utgjorde skatteflykt. Högsta förvaltningsdomstolen ändrar därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Bakgrund

PwC har i en tidigare artikel på Tax matters skrivit om ett avgörande i Skatterättsnämnden (SRN) där ett fåmansföretag, som ägdes av kompanjonerna A och B samt en minoritetsägare, såldes under år 2010 till A:s son. För en närmare beskrivning av förutsättningarna läs tidigare blogginlägg.
I korthet sålde A och B år 2010 via nybildade bolag samtliga sina aktier i ett familjeföretag för marknadsvärde till A:s son. A kom därmed att via ett holdingbolag, indirekt äga aktier i ett så kallat trädabolag (ett passivt bolag som innehöll kapitalvinsten från försäljningen av familjeföretaget). Även kompanjon B ägde aktier i ett trädabolag, men med den skillnaden att han ägde aktierna i trädabolaget direkt som privatperson.

Eftersom A:s son drev familjeföretaget vidare, fanns det farhågor om att A år 2016 fortfarande skulle anses omfattas av 3:12-reglerna (vilket innebär att utdelning och kapitalvinster kan beskattas progressivt med upp till cirka 57 procent skatt), eller att skatteflyktslagen skulle anses vara tillämplig på A:s förfarande. SRN instämde dock under hösten 2015 i A:s bedömning att så inte var fallet. Utdelning och kapitalvinster skulle därmed i sin helhet beskattas som inkomst av kapital med 25 % för både A och B. Skatteverket överklagade dock SRN:s avgörande.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) instämmer nu i A:s bedömning att 3:12-reglerna inte är tillämpliga. Däremot anser domstolen, till skillnad från SRN, att A genom förfarandet har omvandlat arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster, vilket skulle strida mot lagstiftarens syfte med 3:12-reglerna. HFD ändrar därmed SRN:s tidigare beslut och anser istället att skatteflyktslagen är tillämplig. A ska därmed, till skillnad från sin kompanjon B, alltjämt beskattas för utdelning och kapitalvinster i enlighet med 3:12-reglerna.

Kommentar

HFD-domen bekräftar tidigare rättspraxis rörande 3:12-reglerna som innebär att delägare paradoxalt nog missgynnas skattemässigt av att generationsskifta familjeföretag. Domstolens tolkning av reglerna innebär att det är mer skatteeffektivt för en delägare i ett familjeföretag att sälja företaget till en extern part, eller att till och med helt lägga ner näringsverksamheten, istället för att generationsskifta familjeföretaget till någon närstående. Det är mycket svårt att tänka sig att dessa effekter skulle ligga i linje med lagstiftarens avsikt med reglerna.

Domen innebär i det konkreta fallet att A får avsevärt högre skatt vid en avyttring av aktierna i sitt indirekt ägda trädabolag år 2016 jämfört med hans kompanjon B. Detta trots att de båda delägarna omfattades av samma skatteregler, har sålt exakt lika många aktier, i samma fåmansföretag, vid samma tidpunkt, för exakt samma marknadspris och till samma köpare. Den enda skillnaden är att A har bildat ett extra bolag för att, i enlighet med lagtextens ordalydelse, kunna få samma skatteutfall som B har möjlighet till enligt reglerna. Utfallet i målet kan väcka frågor kring likabehandlingsprincipen, som innebär att fall där förutsättningarna är lika i sak ska bedömas på samma sätt av myndigheter och domstolar.

Rättsprocessen visar vidare hur svårtolkade 3:12-reglerna kan vara i praktiken. Ingen sakkunnig framförde någon skiljaktig uppfattning i vare sig SRN eller HFD. Trots detta kom de båda instanserna fram till helt olika slutsatser i frågan om huruvida A:s förfarande utgjorde skatteflykt.

Familjeföretagare som önskar lämna över sitt företag till nästa generation har under mer än sex år stått inför en till synes oförklarlig asymmetri i det svenska skattesystemet. Förväntningarna från det privata näringslivet skruvas nu upp ytterligare på den så kallade 3:12-utredningen att skyndsamt komma till rätta med problematiken. Utredningen har fått en förlängd utredningstid och ska enligt det senaste beskedet från regeringskansliet redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2016.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Fredrik Richter

Fredrik Richter

Fredrik Richter är verksam vid PwC:s kontor i Jönköping och arbetar primärt med omstruktureringar av och beskattningseffekter vid försäljning av s.k. fåmansföretag, fastigheter, bolagsbeskattning samt internationell beskattning. Fredrik är även delaktig i PwC:s idrottsnätverk.
010-212 52 37
Fredrik Richter works at PwC’s office in Jönköping and works primarily with restructuring and taxation effects on the sale of what are known as close companies, properties, corporate taxation and international taxation. Fredrik is also a member of the PwC sports network.
+46 10 212 52 37

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Sammanfattning av intervjuserien Skattekartan 2019

Hur vill politikerna lösa utmaningarna inom skatteområdet och vilka skatteförändringar är mest prioriterade? Under våren har vi intervjuat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Mikael Carlén önskar trevlig sommar!

Under våren har Tax matters bland annat bjudit på intervjuserien ”Skattekartan 2019”, där representanter för de politiska partierna har ...

Läs artikeln