Förslagen från höstbudgeten som rör energiskatt

PwC-skatteradgivning-sustainability.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-sustainability.pngDet är stora förändringar på gång vad gäller hanteringen av energiskatt på el. Regeringen går bland annat vidare med tidigare aviserade förslag om att byta skattskyldig för energiskatt på el från elhandlaren till nätbolaget.

Man föreslår också att det inte längre ska finnas olika skattesatser, istället är det tänkt att nedsättning av skatten på el ska ske genom återbetalning eller avdrag. För de som har hög elförbrukning föreslås en möjlighet till frivillig skattskyldighet. Ett annat förslag är att rapporteringsskyldighet enligt en stödordning ska införas.

Skatten på termisk effekt föreslås fasas ut och fastighetsskatten för vattenkraftverk sänkas. För att finansiera dessa skattesänkningar är det tänkt att normalskattenivån för energiskatten på el ska höjas i två steg, med sammanlagt 4,2 öre per kilowattimme, exklusive mervärdesskatt.

Här har jag sammanfattat förslagen från höstbudgeten som rör energiskatt:

Energiskatt på el

Skattskyldigheten flyttas från elleverantörer till nätinnehavare

Elhandelsföretagens (elleverantörernas) roll som skattskyldiga för leveranser till förbrukarna föreslås tas över av elnätsföretagen (nätinnehavarna). Skattskyldig i egenskap av producent föreslås vara den som i Sverige framställer skattepliktig elektrisk kraft. Undantaget från skattskyldighet som producent för de mikroproducenter vars elektriska kraft blir skattepliktig enbart om den överförs till det allmänna elnätet behålls. Vidare föreslås att Affärsverket svenska kraftnät undantas från skattskyldighet.

Nedsatt energiskatt på el endast genom avdrag eller återbetalning

Energiskatt på el föreslås tas ut med endast en skattesats. Den lägre beskattningsnivån som aktualiseras vid förbrukning för vissa ändamål ska då åstadkommas enbart genom avdrag eller återbetalning.

Den lägre skattenivån för så kallad landström och el förbrukad i yrkesmässig växthusodling föreslås åstadkommas endast genom återbetalning i stället för genom särskilda skattesatser. Ansökan om återbetalning föreslås, utom i fråga om landström, göras elektroniskt.

Frivillig skattskyldighet i vissa fall

Den som förbrukar el i mycket stor omfattning föreslås kunna godkännas som frivilligt skattskyldig av Skatteverket, om den övervägande delen av förbrukningen sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i en datorhall. Med förbrukning i stor omfattning avses en förbrukning om minst 20 gigawattimmar el per kalenderår.

Återbetalning av energiskatt på el föreslås, utom i fråga om landström samt förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, endast få göras för den del som överstiger 8 000 kronor per kalenderår. Vid förbrukning av el i större omfattning får Skatteverket medge att återbetalning görs per kalenderkvartal.

Regler om svenska stödordningar på elskatteområdet införs

Begreppet ”stödordning” föreslås utvidgas till att även omfatta fall av statliga stöd på elskatteområdet. Det rör sig om nedsatt skatt på el som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i datorhallar, i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, i vattenbruksverksamhet, i tjänstesektorer i vissa kommuner i norra delar av Sverige samt som landström.

Begreppet ”stödmottagare” föreslås även omfatta stödmottagare av statliga stöd på elskatteområdet. Stödmottagare vid skattebefrielse från energiskatten på elektrisk kraft är den som förbrukar kraften för ett skattebefriat ändamål. Statliga stöd i form av en lägre energiskattenivå på el ges inte till stödmottagare som är företag utan rätt till statligt stöd.

Med företag utan rätt till statligt stöd förstås

  1. företag i ekonomiska svårigheter, och
  2. företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

En förutsättning för att statligt stöd i form av skattebefrielse på elskatteområdet ska beviljas är att den som yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning lämnar uppgift till Skatteverket om

  1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) det stödmottagande företaget är,
  2. i vilken region det stödmottagande företaget är beläget på NUTS 2-nivå,
  3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace–gruppnivå.

Kraven på uppgiftslämnande föreslås begränsas så att de endast får betydelse om nedsättningen för den enskilde stödmottagaren inom stödordningen under kalenderåret uppgår till minst

  1. 15 000 euro i det fall det rör sig om stöd till vattenbruk, och
  2. 50 000 euro i övriga fall.

Lägre energiskatt på el för större datacenter

Företag inom datacenterbranschen föreslås kunna få den lägre energiskattenivån om 0,5 öre per kilowattimme. Den lägre skattenivån föreslås gälla för anläggningar där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och tillhörande tjänster, utövar sådan verksamhet, om anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar uppgår till minst 0,5 megawatt. Sådana anläggningar kallas datorhallar.

Vidare aviseras att energibeskattningen av el som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme och kyla som levereras till industrin och större datacenter bör ses över.

Nedsatt energiskatt för hushåll och tjänstesektor i vissa delar av norra Sverige

Den särskilda energiskattesatsen för el som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige ersätts med en nedsatt skattenivå som uppnås genom avdrag samt begränsas för att säkerställa att nedsättningen är förenlig med EU-rätten. Avdraget uppgår till 9,6 öre per kilowattimme och gäller för förbrukning av el i hushåll samt förbrukning av el för annat ändamål än i industriell verksamhet, i en datorhall, i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet eller som landström.

Avdrag får inte göras för el som förbrukas av ett företag utan rätt till statligt stöd. En förutsättning för avdrag för skatt på el som förbrukats av större stödmottagare är att den skattskyldige lämnar vissa uppgifter om dessa stödmottagare.

Import av el

De nuvarande reglerna om skattskyldighet för den för vars räkning el förs in till landet föreslås tas bort. I stället föreslås en ny regel införas om skattskyldighet för den som, utan att vara producent eller elnätsföretag, innehar ett elnät för vilket koncession inte meddelats och som via detta elnät för in el till Sverige.

Regler för skattskyldighetens inträde

Skyldigheten för producent och elnätsföretag att betala energiskatt föreslås som huvudregel inträda dels vid egenförbrukning, dels när el överförs till någon som inte är skattskyldig.

Förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 förutom de förslag som har koppling till bytet av skattskyldig till nätbolagen, vilka föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Regeln om att bli frivilligt skattskyldig föreslås dock träda i kraft den 15 december 2016.

Skattenivån på energiskatt på el höjs

För att finansiera skattesänkningarna föreslås normalskattenivån för energiskatten på el höjas i två steg, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2019. HHöjningarna beräknas behöva uppgå till 4,2 öre per kilowattimme, exklusive mervärdesskatt.

Skatter på bränslen

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar

För 2017 medför omräkningen att skatten på bensin, miljöklass 1 föreslås höjas med 19 öre per liter (23,75 öre inklusive mervärdesskatt). Skatten på dieselbränsle, miljöklass 1 föreslås höjas med 16,8 öre per liter (21 öre inklusive mervärdesskatt).

Samma skatt på dieselbränsle som förbrukas i fartyg och arbetsmaskiner inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk

Dieselbränsle som förbrukas i skepp och båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås beskattas på samma sätt som dieselbränsle som förbrukas i arbetsmaskiner i de angivna sektorerna. Det innebär att befrielse från koldioxidskatten medges med 1 430 kronor per kubikmeter dieselbränsle. Skattebefrielsen åstadkoms antingen genom avdrag från koldioxidskatten eller genom återbetalning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Övriga skatteförändringar på energiområdet

Skatten på termisk effekt fasas ut

Skatten på termisk effekt föreslår fasas ut i två steg genom sänkningar av skattesatsen den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018. Vid det första tillfället bör skattesatsen sänkas till 1500 kronor per megawatt och månad. Från och med den 1 januari 2018 föreslås skatten slopas helt.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks

Fastighetsskatten för vattenkraftverk föreslås sänkas i fyra steg till 0,5 procent av taxeringsvärdet under perioden 2017–2020. Från och med den 1 januari 2017 föreslås skattesatsen sänkas från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet, från och med den 1 januari 2018 föreslås skattesatsen sänkas till 1,6 procent av taxeringsvärdet, från och med den 1 januari 2019 föreslås skattesatsen sänkas till 1,0 procent av taxeringsvärdet och från och med den 1 januari 2020 föreslås skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter?

Fredrik Jonsson

Fredrik Jonsson

Fredrik Jonsson arbetar med och är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol.

Kontakt: 010-212 48 01, fredrik.jonsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Självständigt bedriven näringsverksamhet eller inte?

Frågan om självständighetskriteriet är uppfyllt är en central frågeställning vid bedömningen om näringsverksamhet föreligger eller inte. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nya momsregler för e-handel från 1 juli: är du redo?

Den 1 juli införs nya momsregler för e-handel på EU-nivå. Reglerna avser både e-handel där varor skickas till konsumenter i andra EU-länder ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Prissättning inom kommunkoncern återigen utmanad

Kammarrätten i Göteborg (KRG) har nyligen granskat transaktioner mellan en region och dess dotterbolag. KRG ansåg att ersättningen för de ...

Läs artikeln